Muslimer fastar varje år under månaden Ramadan. Men för många har fastan blivit en vana, och de har glömt visdomen och målen bakom den. De har förvandlat Ramadan från en månad av gudsfruktan och närhet till Gud till en månad av sinnliga nöjen och materiella begär. Så varför fastar vi egentligen?
Det högsta målet med fastan
Det främsta syftet med fastan är gudsfruktan (taqwa), vilket uttryckligen nämns i Koranen:
”O ni som tror! Fastan är föreskriven för er, liksom den var föreskriven för dem före er, så att ni må bli gudfruktiga.” (Surah al-Baqarah, 2:183)
Taqwa uppnås genom att följa Guds befallningar, undvika Hans förbud och vara noggrann med att utföra goda handlingar — i Ramadan och under årets alla månader.
Fastan har också andliga mål:
- den renar själen från synder
- den liknar änglarnas tillstånd
- den skänker ro, stillhet och närhet till Gud
- den tränar själen att kontrollera begär och impulser
Belöningarna för fastan
Fastan kan vara obligatorisk (som Ramadan) eller frivillig (under årets övriga dagar). Islam uppmuntrar båda och lovar enorma belöningar.
Fastan är en handling som Gud belönar direkt
Profeten ﷺ sade: ”Alla Adams barns handlingar är för dem själva — utom fastan. Den är för Mig, och Jag belönar den.” (Bukhari 5927, Muslim 1151)
Porten al-Rayyan i Paradiset
Profeten ﷺ sade: ”I Paradiset finns en port som heter al-Rayyan. Genom den går de fastande på Domedagen, och ingen annan än de går in genom den.” (Muslim 1152)
Fastan skyddar från Helvetet
Profeten ﷺ sade: ”Den som fastar en dag för Guds skull, Gud avlägsnar hans ansikte från elden i sjuttio år.” (Bukhari 2840)
Psykologiska och fysiska mål
Fastan är träning för själen och kroppen. Den lär:
- tålamod
- självkontroll
- uthållighet
- disciplin
- förmågan att stå emot begär
Fastan ger också matsmältningssystemet vila, hjälper kroppen att rensa ut gifter och förbättrar den allmänna hälsan. Medicinska studier visar att fasta:
- förbättrar koncentrationen
- reglerar blodsockret
- stärker immunförsvaret
- hjälper till med viktkontroll och fettförbränning
Sociala mål
I islam har dyrkan alltid sociala dimensioner. Fastan handlar inte bara om att avstå från mat och dryck, utan om att förbättra beteendet.
Profeten ﷺ sade: ”Den som inte lämnar falskt tal och handlingar, då har Gud ingen nytta av att han lämnar sin mat och dryck.” (Bukhari 6057)
Han sade också: ”När någon av er fastar, ska han inte tala oanständigt eller skrika. Om någon förolämpar honom, säg: ’Jag fastar.’” (Bukhari 1904)
Fastan:
- skapar empati med de fattiga
- stärker givmildhet och barmhärtighet
- ökar tacksamheten för Guds gåvor
- uppmuntrar till välgörenhet
- stärker familjebanden genom gemensamma måltider
- främjar förlåtelse, samarbete och gemenskap
Tarawih- och nattbönerna i Ramadan stärker också sammanhållningen i samhället.
Fastan och enhet
Fastan förenar muslimer över hela världen. Den skapar solidaritet och broderskap. Den får muslimer att känna de fattigas lidande och motiverar dem att hjälpa.
Många av ummans största segrar skedde i Ramadan:
- Slaget vid Badr (17 Ramadan, år 2 e.H.)
- Erövringen av Mekka (10 Ramadan, år 8 e.H.)
- Slaget vid al-Qadisiyya (Ramadan, år 15 e.H.)
- Erövringen av al-Andalus (Ramadan, år 92 e.H.)
- Slaget vid al-Zallaqa (år 479 e.H.)
- Slaget vid Ayn Jalut (Ramadan, år 685 e.H.)
- Slaget vid Hattin (Ramadan, år 584 e.H.)
- Ramadan/Oktoberkriget (Ramadan, år 1393 e.H.)