TAFSIR AV Kapitel 47, Muhammad ~ Muhammed

Kapitel 47, Muhammad ~ Muhammed

Beskrivning:
Två grupper kontrasteras – den ena accepterar sanningen, den andra vägrar. Den ena ska belönas, den andra får sina gärningar gjorda värdelösa.

Inledning
Detta kapitel med trettioåtta verser uppenbarades i Medina. Det är allmänt förstått att medinanska kapitel fokuserar på att etablera ett fungerande muslimskt samhälle. Detta kapitel är inget undantag och behandlar flera ämnen, bland annat krig, vad som händer med dem som försöker hindra andra från att konvertera till islam, och meningslösheten i att motsätta sig Gud och Hans profet. Vid tiden för uppenbarelsen hade de icke troende lyckats driva profeten Muhammed, må Guds nåd och välsignelser vara över honom, och hans anhängare ut ur Mekka, men genom att göra detta beseglade de sitt eget öde. Titeln kommer från nämnandet av profeten Muhammeds namn i vers två.

Verserna 1–11 De utan beskyddare

De som förnekar och försöker hindra andra från att tro ska få sina goda gärningar gjorda värdelösa av Gud. Men de som gör gott och tror på det som uppenbarats för Muhammed – sanningen från Gud – ska få sina synder borttagna och sin ställning förbättrad. De otroende följer falskhet, medan de troende följer sanningen. På så sätt visar Gud vem som är vem.

När ni möter de icke troende på slagfältet, slå dem och bind dem hårt. Efter striden kan ni frige dem, antingen som nåd eller mot lösen. Gud kunde själv ha tagit hämnd, men Han befallde strid för att pröva er mot varandra. De som dödas i Guds sak ska aldrig förlora sina goda gärningar. Gud ska vägleda dem, förbättra deras ställning och föra dem till Paradiset som redan är förberett för dem.

Gud ska stödja de troende och göra dem ståndaktiga. De otroende ska möta olycka och förspillda gärningar. De ogillade vad Gud uppenbarade, därför är deras gärningar värdelösa. När de reser genom landet ser de vad som hände med tidigare folk som förnekade. Gud förstörde dem helt, och samma öde väntar dessa otroende. Gud beskyddar de troende, men de otroende har ingen beskyddare.

Verserna 12–19 Otroende och hycklare

De som tror och gör gott ska föras in i trädgårdar under vilka floder flyter. De otroende kan njuta av detta liv, men Elden ska vara deras eviga hem. Gud förstörde många städer som var starkare än Mekka; de hade ingen hjälpare. Kan den som följer tydlig vägledning jämföras med den som begår onda handlingar och följer sina begär?

Paradiset beskrivs med floder av rent vatten, mjölk, vin och klar honung. Där ska de rättfärdiga få frukter av alla slag och förlåtelse från sin Herre. Dessa är helt olika dem som är i Elden och dricker skållande vatten som bränner deras inälvor.

Det finns hycklare som lyssnar till Muhammed och sedan frågar de lärda: ”Vad sade han just?” De hade korrupta avsikter och förstod ingenting, och brydde sig inte heller. Men de som söker vägledning får den underlättad av Gud. Han ökar dem i vägledning och gudsmedvetenhet. Väntar de på att Domedagen ska överraska dem? Att vänta till sista stund är för sent. Det finns ingen gud utom Gud, så Muhammed uppmanas att be om förlåtelse för sig själv och för de troende männen och kvinnorna. Gud vet allt ni gör och när ni vilar.

Verserna 20–28 Och deras gärningar är värdelösa

De troende frågar varför Gud inte sänt en uppenbarelse som tillåter dem att strida. Men när en sådan befallning ges ser man hycklarna, deras ansikten bleknar av rädsla för döden. Det hade varit bättre för dem att vara lydiga när beslutet om strid fattades. Men de kan komma att sprida korruption och bryta sina släktband. De som är förbannade av Gud görs blinda och döva. Är deras hjärtan låsta, så att de inte begrundar Koranen?

De som återvände till otro efter att ha fått vägledning blev lockade och bedragna av Satan. De säger att de ska tro på vissa saker, men Gud känner till deras planer. När änglarna tar dem i döden ska de slå deras ansikten och ryggar, för de följde det som väckte Guds vrede och ogillade att behaga Honom. Gud gjorde deras gärningar värdelösa.

Verserna 29–38 Gud är fri från alla behov

Tror de vars hjärtan är sjuka att Gud inte ska avslöja deras ondska? Om Gud ville kunde Han märka dem så att ni tydligt såg vilka de var, men ni kan känna igen dem på deras tal. Gud vet allt ni gör, och ni ska prövas tills det blir tydligt vilka som strävar i Guds sak och vilka som är tålmodiga.

De som förnekade och hindrade människor från Guds väg, och som tvistade med profeten Muhammed även efter att vägledningen blivit klar, kan inte skada Gud. Deras gärningar ska bli värdelösa.

Troende! Lyd Gud och profeten Muhammed och låt inte era gärningar bli ogiltiga. Gud ska inte förlåta dem som dör i otro och hindrar andra från sanningen. Försvagas inte när ni har övertaget. Gud är med er och ska aldrig beröva er era goda gärningar. Detta liv är obetydligt jämfört med det kommande. Tro och frukta Gud, så ska Han ge er belöning. Han begär inte allt ni äger. Om Han gjorde det skulle ni vägra och ert motstånd skulle avslöjas. Nu begär Han bara lite, men ändå vägrar vissa. De som snålar mot Gud skadar endast sig själva, för Gud är fri från alla behov – det är ni som är behövande. Om ni vägrar ska Gud ersätta er med ett folk som inte är som ni.

KAPITEL 47