Ladda ner som PDF

Kapitel 44, ad-Dukhan ~ Röken

Beskrivning:
En dag fylld av rök som ska skilja de troende från de otroende.

Inledning
Detta kapitel uppenbarades i Mekka; och alla mekkaniska kapitel behandlar trons grunder. Titeln Röken kommer från vers tio, där en dag fylld av rök skildras. De flesta lärda menar att detta syftar på ett tecken för Domedagen. Kapitlets femtionio verser framhäver Koranens barmhärtighet och bemöter envisheten hos de mäktiga och rika förtryckarna bland Mekkas elit. Det jämför dem med Faraos folk och Tubbas folk. Vi får veta att de rättfärdiga ska njuta av Paradisets salighet, medan förtryckarna och de som ansåg sig mäktiga i detta liv ska möta straffet i Helvetet.

Verserna 1–16 Gud varnar oss för röken

Kapitel 40 till 46 i Koranen börjar med de arabiska bokstäverna Ha och Mim. Placeringen av dessa bokstäver i början av kapitel är en berättarteknik som används i totalt 28 kapitel i Koranen. Betydelsen är föremål för mycket lärd debatt, men det exakta svaret är endast känt av Gud. Efter dessa bokstäver nämns ofta något om Koranen.

Gud säger att Koranen är en skrift som gör saker tydliga. Han sände ned Koranen till människan på en välsignad natt – Ödets natt – som infaller i slutet av månaden Ramadan. Det är den natt då Gud med Sin visdom och kunskap avgör varje sak. Gud har alltid sänt budskap, och denna Koran är ännu ett budskap.

Gud hör och vet allt. Han är himlarnas och jordens Herre, så uppmärksamma detta om ni betraktar er som sanna troende. Det finns ingen gud utom Han, den som råder över liv och död. Han är er Herre och era förfäders Herre. Vissa tvivlar och roar sig, men de bör vara vaksamma inför den dag som fylls av rök.

Röken ska omsluta människorna och få dem att ropa att det är ett fruktansvärt straff. Då ska de be sin Herre att ta bort straffet och samtidigt förklara sin tro. Men hur ska denna plötsliga tro hjälpa dem? De fick en profet, men de kallade honom lögnare och galen. Gud ska hålla tillbaka straffet, men de otroende ska återgå till sin otro. Dagen ska komma då de grips och straffas. Gud ska då utkräva hämnd.

Verserna 17–33 Moses folk

Gud förklarar att Faraos folk också prövades. Han sände sändebudet Moses till dem. Moses bad att de troende skulle befrias från slaveriet. Han förklarade att han var en pålitlig sändebud från Gud. Han bad Faraos folk att inte vara högmodiga och sökte skydd hos Gud från den skada de kunde orsaka honom. De blev aggressiva trots att Moses bad dem lämna honom i fred, så han bad Gud att rädda honom från Faraos folk, som verkligen var brottslingar och orättfärdiga.

Gud besvarade hans bön och befallde Moses att organisera Israels barn och låta dem smyga undan från sina förtryckare under nattens skydd. De blev förföljda, men Röda havet delade sig för dem. När Faraos folk gick in i det delade havet slöt det sig över dem och de drunknade. Varken himlen eller jorden grät över dem.

Faraos folk lämnade efter sig trädgårdar och källor, åkrar och byggnader och många andra ting som gladde dem. Gud bestämde att allt detta skulle ärvas av ett annat folk. Israels barn valdes framför alla andra, trots att Gud kände till deras svagheter, och de fick uppenbarelser som innehöll tydliga prövningar.

Verserna 34–42 Tubbas folk

Mekkas elit sade att de inte skulle uppväckas efter döden och bad Gud att återföra deras förfäder om uppståndelsen verkligen var sann. Gud svarar med att fråga om de trodde att de var bättre än Tubbas folk och de före dem. (Tubba var en hederstitel för Jemens kungar under flera generationer.) Mekkas otroende har inte nått den välstånd och prakt som dessa folk nådde, men på grund av sin moraliska förfall förstördes de, och deras världsliga prakt kunde inte rädda dem.

Gud skapade inte himlarna och jorden förgäves. De skapades med syfte, men de flesta förstår inte detta. Domedagen är den bestämda tiden för dem alla. Det är en dag då släktingar och vänner inte kan hjälpa varandra. Endast de som Gud visar barmhärtighet ska hjälpas.

Verserna 43–59 Paradis och Helvete i kontrast

Syndarnas föda ska vara från trädet Zaqqum. Det är som mörk olja som kokar i deras magar, som kokande vatten. En ska gripas och släpas in i Helvetets mitt, där skållande vatten ska hällas över hans huvud. Där ska han hånas och få höra att detta är den ära han får i det kommande livet eftersom han påstod sig vara ärad på jorden.

Detta är platsen de tvistade om. Men i kontrast ska de rättfärdiga vara på en trygg plats, omgivna av trädgårdar och källor. De ska bära kläder av fin siden och brokad och ha makar med stora, vackra ögon. De ska vara trygga och nöjda, och få alla slags frukter de önskar. De ska endast smaka en död och sedan vara evigt skyddade från Elden. Detta är en stor gåva från Gud.

Koranen har gjorts lätt att recitera och minnas. Den har uppenbarats på profeten Muhammeds språk, må Guds nåd och välsignelser vara över honom, för att underlätta detta. Vänta, säger Gud till profeten Muhammed, för Gud väntar också.

KORANEN & SUNNAH