TAFSIR AV Kapitel 76, al-Insan ~ Människan

Kapitel 76 – al-Insan: Människans prövning och Paradisets belöning


Kapitel 76, al-Insan ~ Människan

Beskrivning:
Människan skapas, genomgår prövningar och tester medan hon gör valet att stanna på den rätta vägen eller lämna den. Paradiset är förberett för dem som gör det rätta valet.

Inledning

Detta kapitel består av trettioen verser. Det är allmänt accepterat att det uppenbarades i Mecka, men det finns viss lärd debatt och många menar att kapitlet uppenbarades i Medina. Det finns även förslag om att en del uppenbarades i Medina medan majoriteten uppenbarades i Mecka. Kapitlets tema är att informera människan om hennes sanna ställning i världen och föreslår att hon bör anta en attityd av tacksamhet. Efter att ha tilltalat människan går kapitlet vidare till att beskriva Paradiset i detalj och kontrasterar slutresultatet för både de onda och de rättfärdiga. Detta kapitel är en fridfull diskurs som uppmuntrar människor att vända sig till Gud, lyda Honom, söka Hans välbehag, minnas Hans gåvor och arbeta för att undvika Hans straff. Det kallas ibland även Tid (Ad-Dhar).


Verserna 1–3 – En tid då vi inte existerade

Gud frågar: ”Fanns det inte en tid då människan inte var någonting, inte ens nämnd?” Denna fråga får oss att tänka på var vi var innan Gud kallade oss till existens. Gud skapar varje människa från en droppe blandad vätska; en kombination av både manliga och kvinnliga substanser. Alla människor skapades för att genomgå ett test, och därför utrustar Gud människan med hörsel och syn. Gud visar oss den rätta vägen, och det är vi som gör valet. Ska vi stanna på den rätta vägen och vara tacksamma eller avvika från den och därmed visa vår otacksamhet?


Verserna 4–10 – Några egenskaper hos de rättfärdiga

Vi har ett val, och Gud talar tydligt om för oss vad resultatet av vårt val blir. För de icke-troende, de som valde att avvika från vägen, har Gud förberett kedjor, bojor och en flammande eld. Men de som väljer att stanna på rättfärdighetens väg ska vara i Paradiset och njuta av dess glädjeämnen.

Dessa människor, som ska vara i Paradiset, är de som uppfyller sina löften och fruktar den omfattande skräck som ska inträffa på Domedagen. De är också medkännande mot dem som är mindre lyckligt lottade. De ger mat till den fattige, den föräldralöse och den fångne, trots att de själva har begär efter det. De vet i sina hjärtan att de ger dem mat endast för Guds skull och förväntar sig ingen belöning eller tacksamhet från människor.


Verserna 11–22 – För dem i Paradiset

Gud ska hålla dem säkra från dagens fasor, och de ska stråla av lycka. De ska belönas för sin tålamod med trädgårdar i Paradiset och kläder av siden. Där ska de vila på soffor och inte känna någon brännande hetta eller bitter kyla. Paradisets träd ska ge skugga, och dess frukter ska hänga i låga klasar inom räckhåll. De ska serveras från silverfat och kristallklara bägare, och gobletter av rent silver, fyllda av tjänare med allt de önskar. De ska få en dryck smaksatt med ingefära från en källa i Paradiset som kallas Salsabil. Deras tjänare ska vara pojkar av evig ungdom, och om du såg dem skulle du tro att de var utspridda pärlor. Om du kunde se dig omkring skulle du se välsignelser och glädje, prakt och rikedom. Paradisets invånare ska bära kläder av fin grön siden och rik brokad. De ska bära ädla armband, och deras Herre ska ge dem en ren dryck. Det ska sägas till dem: ”Detta är er belöning, och era ansträngningar (i världen) har uppskattats.”


Verserna 23–26 – Minns din Herre

Denna Koran har uppenbarats för dig (O Muhammad, må Guds nåd och välsignelser vara över honom) gradvis enligt omständigheterna. O Profet, bär tålmodigt de svårigheter du kan möta i det stora uppdrag som anförtrotts dig, och ge inte efter för någon icke-troende så att du överger förkunnelsen av den sanna tron eller blir benägen att göra ens den minsta förändring i de religiösa eller moraliska lärorna för att behaga någon. Minns din Herres namn i gryningen och på kvällen. Böj dig inför Honom på natten och upphöj Hans lov i nattens långa timmar.


Verserna 27–31 – Människan är fri att välja men bär konsekvenserna

Dessa icke-troende älskar detta livs förgängliga njutningar och försummar att förbereda sig för den tunga Dagen som kommer. Gud skapade dem och stärkte deras konstitution, gav dem all den kraft de åtnjuter. Om Han ville kunde Han göra slut på dem och ersätta dem med en annan skapelse. Detta är sannerligen en varning.

Koranen är en påminnelse som gör sanningen tydlig. Människan har fått fri vilja att göra sina val. De som vill ta till sig ska dra nytta av den, medan de som medvetet förkastar sanningen ska straffas hårt.


KORANEN & SUNNAH