Ladda ner som PDF

SURAH Ash-Shams

Kapitelnamn: Surat Shams vilket betyder ”Solen”.
Den grenarbestår av 15 verser och uppenbarades i Mekka.

Detta kapitel inleds med en rad eder vid kosmiska fenomen – solen, månen, dagen, natten, himlen och jorden – för att framhäva skapelsens ordning och Guds makt. Därefter riktas fokus mot människans inre: hennes själ har fått både förmågan till gudsfruktan och till synd, och framgång ligger i att rena den medan fördärv följer av att förkasta den. Som exempel nämns Thamud-folket, som trots varningar valde att förneka och därför straffades.


I GUDS DEN NÅDERIKES DEN BARMHÄRTIGES NAMN

VID SOLEN och dess [bländande] sken, (1)
och vid månen, när den lånar dess ljus! (2)
Vid dagen, när den gör [jorden] synlig, (3)
och vid natten, när den sveper [världen] i mörker! (4)
Vid himlen och Den som har rest dess [valv], (5)
och vid jorden och Den som har brett ut dess [yta]! (6)
Vid människans väsen och Den som har format henne [med sikte på den uppgift som hon skall fylla], (7)
och nedlagt i henne både syndfullhet och gudsfruktan. (8)
Helt visst skall det gå den väl i händer som [i detta liv] strävar efter att rena [sin själ], (9)
men den som begraver den [i synd och mörker] skall gå mot fördärvet. (10)
I SITT trotsiga högmod förnekade [stammen] Thamud sanningen (11)
och den uslaste bland dem störtade fram [för att utföra sin gemena handling], (12)
trots att Guds sändebud sade till dem: ”[Detta är] Guds kamelsto; vattna henne [och låt henne inte komma till skada]!” (13)
Men de påstod att han ljög, och så slaktades kamelstoet på det grymma sättet – varpå deras Herre lät straffet drabba dem och förgjorde dem till sista man på grund av deras synd; (14)
ingen [av dem] fruktade nämligen följderna [av dådet]. (15)

KORANEN & SUNNAH