Av Abdur‑Rahman Abdul Khaaliq
“Al‑Qawaaid adh‑Dhahabiyyah lil‑Hifdh il‑Qur’an il‑Adheem”
I Guds Den Nåderikes Den Barmhärtiges Namn
Min muslimske broder / syster — det råder ingen tvekan om att ni känner till förträffligheten i att memorera Koranen och förträffligheten i att undervisa den. Allahs Sändebud (sas) sade: ”Den bästa bland er är den som lär sig Koranen och lär ut den.” [Rapporterad av al‑Bukhari]
Här presenteras några regler som hjälper till i memoreringen av Koranen. Må Allah låta oss dra nytta av dem.
Innehåll
- Ikhlas – (Uppriktighet)
- Uttal och recitation
- En daglig gräns för memorering
- Att inte överstiga sin gräns
- Att använda samma mushaf
- Förståelse är vägen till memorering
- Gå endast vidare när recitationen flyter
- Att recitera för andra
- Ständigt återvända till det man memorerat
- Vara medveten om liknande passager i Koranen
- Utnyttja de gyllene åren för memorering
1. Ikhlas – (Uppriktighet)
Att rena sin avsikt och korrigera sin önskan är obligatoriskt. Likaså är det obligatoriskt att göra sin strävan och memorering av Koranen enbart för Allahs, den Upphöjdes, skull — för att vinna Hans paradis och Hans välbehag.
Detta gäller även för att uppnå de stora belöningar som är reserverade för dem som reciterar och memorerar Koranen. Allah, den Upphöjde, sade:
”Så dyrka Allah och gör religionen uppriktigt för Honom. Är inte uppriktig dyrkan enbart för Allah?” [az‑Zumar 39:2–3]
Han sade också:
”Säg: Jag har blivit befalld att dyrka Allah och göra religionen uppriktigt för Honom.” [az‑Zumar 39:11]
Och Allahs Sändebud (sas) sade: ”Allah, den Upphöjde, sade: Jag är så Självtillräcklig att Jag inte behöver någon medhjälpare. Den som gör en handling för någon annans skull tillsammans med Min, kommer Jag att överlämna hans handling till den han associerade med Mig.” [Bukhari och Muslim]
Därför finns ingen belöning för den som reciterar och memorerar Koranen för att visa upp sig eller bli hörd. Och det råder ingen tvekan om att den som reciterar Koranen för världsliga syften och söker världslig belöning genom den begår en synd.
2. Korrigering av uttal och recitation
Det första steget efter ikhlas är att korrigera sitt uttal av Koranen. Detta sker endast genom att lyssna till en god recitatör eller en exakt hafidh. Koranen lärs inte utan att tas emot från någon annan.
Allahs Sändebud (sas), som var den mest vältalige av araber, tog Koranen muntligt från Jibril (as). Profeten brukade recitera Koranen för Jibril en gång varje år, och det år han dog reciterade han den två gånger. [Bukhari]
På samma sätt lärde Profeten den till följeslagarna muntligt, och de som kom efter dem hörde den från följeslagarna, och så vidare i varje generation.
Att ta Koranen från en god recitatör är obligatoriskt. Likaså är det obligatoriskt att korrigera sin recitation och inte förlita sig på sig själv, även om man behärskar arabiska och dess regler. Detta eftersom många verser i Koranen förekommer på sätt som avviker från vad som är känt i arabisk grammatik.
3. Att fastställa en daglig gräns för memorering
Den som vill memorera Koranen måste sätta en daglig gräns — ett antal verser, kanske en sida, två sidor eller en åttondel av en juz.
När recitationen har korrigerats och gränsen fastställts börjar man memorera genom upprepad repetition. Repetition bör göras melodiskt, dels för att följa sunnahn, dels för att stärka memoreringen. Melodisk recitation är behaglig för örat och hjälper memoreringen.
Tungan vänjer sig vid en specifik ton, och när balansen störs märker man direkt att något är fel. Detta hjälper memoreringen att återvända.
Profeten (sas) sade: ”Den som inte skönsjunger Koranen (reciterar den melodiskt) är inte av oss.” [Bukhari]
4. Att inte överstiga sin dagliga gräns förrän den är fulländad
Det är inte tillåtet att gå vidare till en ny del förrän den föregående är perfekt memorerad. Det som memorerats måste vara fast förankrat i sinnet.
Det som hjälper memoreringen är att man sysselsätter sig med det memorerade under dagens och nattens timmar — i de tysta bönerna, och om man är imam även i de högljudda bönerna, i nawafil och när man väntar på bönen.
På detta sätt blir memoreringen mycket lättare, även om man är upptagen med andra sysslor. Dagen bör inte avslutas utan att dagens portion är fast i minnet.
Om något hindrar memoreringen en dag, ska man inte gå vidare nästa dag, utan fortsätta tills memoreringen är fulländad.
5. Memorera från samma mushaf
En av de viktigaste hjälpmedlen är att memorera från en och samma mushaf. Detta eftersom man memorerar med synen lika mycket som med hörseln. Skriften, versernas form och deras placering i mushafen lämnar avtryck i minnet.
Om man byter mushaf eller använder flera olika, kommer versernas placering och skrift att skilja sig åt, vilket försvårar memoreringen.
Därför är det obligatoriskt för den som memorerar Koranen att göra det från en enda mushaf och aldrig byta den.
6. Förståelse är vägen till memorering
Bland de saker som i hög grad underlättar memoriseringsprocessen finns förståelsen av de verser man har memorerat och kunskapen om deras inbördes samband. Därför är det nödvändigt att den som memorerar läser tafsir (förklaring) av de verser han vill memorera och att han känner till deras koppling till varandra. Han bör också ha detta i åtanke när han reciterar. Detta gör det lättare att memorera verserna.
Med detta sagt är det också nödvändigt att han inte förlitar sig enbart på att förstå versernas betydelse. Istället måste repetitionen av verserna vara grunden. Detta ska göras tills tungan kan recitera verserna även om sinnet är upptaget av något annat än deras betydelse. Detta är ett tecken på att verserna är fast förankrade i minnet.
Den som förlitar sig enbart på betydelsen kommer att glömma ofta och hans recitation blir osammanhängande eftersom hans sinne är splittrat och upptaget av annat. Detta sker ofta, särskilt när recitationen är lång.
7. Gå inte vidare från en sura förrän du har kopplat dess början till dess slut
När en sura har fullbordats är det önskvärt att den som memorerar inte går vidare till en ny sura förrän han har fulländat memoreringen av den och kopplat dess början till dess slut, så att hans tunga flyter i recitationen från början till slut. Han ska kunna recitera den utan att behöva tänka eller anstränga sig för att minnas verserna.
Det är nödvändigt att memoreringen (och recitationen) av dessa verser är som rinnande vatten — att den som memorerar reciterar dem utan tvekan, även om hans sinne är upptaget av annat än versernas betydelse. Det ska vara som när en person reciterar Surah al‑Fatiha utan svårighet eller eftertanke.
Detta uppnås genom att ofta upprepa och recitera verserna. Även om memoreringen av varje sura inte kommer att bli lika lätt som al‑Fatiha, bör målet vara att sträva efter det. Därför måste varje sura vara fast etablerad i minnet innan man går vidare.
8. Att recitera för andra
Den som memorerar ska inte förlita sig enbart på sig själv. Han bör testa sin memorering genom att recitera verserna eller suran för någon annan, eller genom att recitera medan han följer mushafen. Det är utmärkt om han har med sig en exakt hafidh som kan testa honom.
Detta gör att han blir medveten om eventuella misstag eller förvirring i recitationen — misstag som han kanske inte märker själv. Många av oss som memorerar en sura gör fel utan att veta det förrän vi tittar i mushafen. Den som memorerar kanske inte ens märker var han gör fel, även om han reciterar från mushafen.
Därför är det viktigt att låta andra lyssna på ens recitation — det är ett sätt att upptäcka och vara medveten om sina misstag.
9. Ständigt återvända till det man har memorerat
Koranen skiljer sig från all annan text som memoreras, såsom poesi eller prosa. Detta eftersom Koranen snabbt försvinner från minnet. Allahs Sändebud (sas) sade:
”Vid Honom i vars hand min själ är — den (Koranen) flyr snabbare än en bunden kamel.” [Bukhari och Muslim]
Så snart den som memorerar lämnar Koranen en tid börjar den glida bort och glöms snabbt. Därför är det nödvändigt att ständigt följa upp det man memorerat och vara vaksam över det.
Profeten (sas) sade:
”Exemplet med den som bär Koranen är som den som äger en bunden kamel. Om han håller den bunden (dvs. håller fast vid den) kommer han att behålla den, men om han släpper den kommer den att fly.”
Och han sade också:
”Håll fast vid Koranen, för vid Honom i vars hand min själ är — den glider snabbare bort än en bunden kamel.” [Bukhari och Muslim]
Detta betyder att den som memorerar Koranen måste ständigt recitera det han memorerat. Endast genom ständig uppmärksamhet och återvändande till det memorerade kommer Koranen att stanna kvar i hans sinne.
10. Att vara medveten om Koranens liknande passager
Olika delar av Koranen liknar varandra i betydelse, ordval och upprepade verser. Allah, den Upphöjde, sade:
”Allah har sänt ner den bästa av tal — en Bok vars delar liknar varandra, ofta upprepade. De som fruktar sin Herre darrar i huden av den, sedan mjuknar deras hud och deras hjärtan inför Allahs påminnelse.” [az‑Zumar 39:23]
Koranen har cirka 6 500 verser, och ungefär 1 000 av dem liknar varandra på något sätt. Ibland skiljer de sig åt med en enda bokstav, ett ord eller två, eller fler.
Därför måste en god recitatör vara särskilt uppmärksam på dessa liknande passager. Kvaliteten på memoreringen beror till stor del på hur väl man behärskar dessa.
Bland de mest kända böckerna om detta ämne finns:
- Durrat al‑Tanzil wa Ghurrat al‑Ta’wil av al‑Khateeb al‑Iskafi
- Asrar al‑Tikrar fil‑Qur’an av Mahmood ibn Hamzah al‑Kirmani
11. Att utnyttja de gyllene åren för memorering
Den framgångsrike är den som utnyttjar de bästa åren för memorering — ungefär från fem till tjugotre års ålder. En persons förmåga att memorera under dessa år är mycket stark. Detta är de gyllene åren.
Därför bör man under dessa år ägna sig åt att memorera Allahs Bok så mycket som möjligt. Memorering i denna ålder går snabbt och glömska är ovanlig. Detta står i kontrast till vad som händer senare i livet, när memorering blir svårare och glömska snabbare.
Som någon sade:
”Att memorera i ung ålder är som att rista i sten, och att memorera som gammal är som att rista i vatten.”
Därför måste vi alla utnyttja de gyllene åren. Om vi själva inte kan, bör vi uppmuntra våra söner och döttrar att göra det.
Och hos Allah finns framgången. Må böner och frid vara över vår Profet Muhammad, hans familj och alla hans följeslagare.
| KORANEN & SUNNAH |
- Strindbergs funderingar kring ateism och vetenskap
- Sheikh-ul-Islam
- Grundandet av Abbasidkalifatet
- ʿAlī ibn Abī Ṭālibs mord i Kufa: historisk och teologisk analys
- Den islamiska kalendern
- Allahs namn och hur man använder dem i duaa
- Sunnah ‑ handlingar på Eid al‑Fitr
- Den första migrationen till Abessinien (Etiopien)
- Profetens ﷺ moder Aminas död
- Den islamiska kalenderns början
