ORD FÖR ORD ANALYS AV KAPITEL 84

Sura 84 – al-Inshiqaq (”Sprickan”), en Makki-sura som skildrar Domens dag, människans räkenskap och den kosmiska lydnaden inför Gud.

Vers 1

إِذَا ٱلسَّمَآءُ ٱنشَقَّتْ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
إِذَا	idha	när / då
ٱلسَّمَآءُ	as-samaʾu	himlen
ٱنشَقَّتْ	inshaqqat	spricker / klyvs

Teologisk innebörd:

Versen inleder med en apokalyptisk bild: ”När himlen spricker.” Detta är en beskrivning av Domens dag, då kosmos förändras inför Guds makt.

al-Tabari: himlen spricker bokstavligen – som ett tecken på att världen upphör.
Ibn Kathir: detta är en bild av Domens dag – då allt förändras.
al-Jalalayn: versen är en inledning till en sekvens om räkenskap.
al-Saʿdi: detta är en pedagogisk väckning – att kosmos lyder Gud.
Bernström: versen är en poetisk bild av världens upplösning.
Yusuf Ali: detta är en påminnelse om att även himlen har ett slut – inför Guds vilja.

Vers 2

وَأَذِنَتْ لِرَبِّهَا وَحُقَّتْ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
وَأَذِنَتْ	wa-adhinat	och lyssnar / lyder / hörsammar
لِرَبِّهَا	li-rabbiha	sin Herre
وَحُقَّتْ	wa-huqqat	och det är rätt / det är förtjänt

Teologisk innebörd:

Versen visar att himlen lyder sin Herre: ”Och den lyssnar till sin Herre – och det är rätt.” Detta är en bekräftelse på att naturen lyder Gud – till skillnad från människan.

al-Tabari: himlen lyder Guds befallning – och det är dess plikt.
Ibn Kathir: detta är en bild av kosmisk lydnad – som kontrasterar människans trots.
al-Jalalayn: versen visar att himlen är underordnad Gud – och gör det den ska.
al-Saʿdi: detta är en pedagogisk kontrast – mellan skapelsens lydnad och människans ansvar.
Bernström: versen är en poetisk bild av universell underkastelse.
Yusuf Ali: detta är en påminnelse om att Guds vilja är den yttersta lagen.

Vers 3

وَإِذَا ٱلْأَرْضُ مُدَّتْ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
وَإِذَا	wa-idha	och när
ٱلْأَرْضُ	al-ardu	jorden
مُدَّتْ	muddat	sträcks ut / breder ut sig

Teologisk innebörd:

Versen beskriver jordens förändring på Domens dag: ”Och när jorden sträcks ut.” Detta är en bild av att jorden töms, jämnas ut – för att räkenskapen ska ske.

al-Tabari: jorden sträcks ut – för att alla ska kunna samlas till dom.
Ibn Kathir: detta är en bild av att jorden förbereds för räkenskap.
al-Jalalayn: versen visar att jorden förändras – som ett tecken på Guds makt.
al-Saʿdi: detta är en pedagogisk förberedelse – för att människan ska stå inför Gud.
Bernström: versen är en poetisk bild av världens upplösning.
Yusuf Ali: detta är en påminnelse om att jorden inte är evig – den tjänar ett syfte.

Vers 4

وَأَلْقَتْ مَا فِيهَا وَتَخَلَّتْ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
وَأَلْقَتْ	wa-alqat	och kastar ut / släpper fram
مَا فِيهَا	ma fiha	vad den har inom sig
وَتَخَلَّتْ	wa-takhallat	och töms / överger sitt innehåll

Teologisk innebörd:

Versen beskriver att jorden tömmer sitt innehåll: ”Och den kastar ut vad den har inom sig – och töms.” Detta är en bild av att de döda återuppväcks, och att allt dolt blir synligt.

al-Tabari: jorden kastar ut de döda – och allt som varit dolt.
Ibn Kathir: detta är en bild av återuppståndelsen – och räkenskapens början.
al-Jalalayn: versen visar att jorden inte längre håller något tillbaka.
al-Saʿdi: detta är en pedagogisk bild av att allt kommer fram – inget är dolt.
Bernström: versen är en poetisk bild av avslöjande och uppgörelse.
Yusuf Ali: detta är en påminnelse om att jorden inte kan gömma något – inför Gud.

Vers 5

وَأَذِنَتْ لِرَبِّهَا وَحُقَّتْ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
وَأَذِنَتْ	wa-adhinat	och lyssnar / lyder / hörsammar
لِرَبِّهَا	li-rabbiha	sin Herre
وَحُقَّتْ	wa-huqqat	och det är rätt / det är förtjänt

Teologisk innebörd:

Versen upprepar samma budskap som vers 2 – men nu gäller det jorden: ”Och den lyssnar till sin Herre – och det är rätt.” Detta är en bekräftelse på att även jorden lyder Gud – i kontrast till människans fria vilja.

al-Tabari: jorden lyder – och det är dess plikt.
Ibn Kathir: detta är en bild av att naturen är underordnad Guds vilja.
al-Jalalayn: versen visar att jorden gör det den är beordrad att göra.
al-Saʿdi: detta är en pedagogisk kontrast – mellan skapelsens lydnad och människans ansvar.
Bernström: versen är en poetisk bild av kosmisk underkastelse.
Yusuf Ali: detta är en påminnelse om att Guds vilja är den yttersta lagen.

Vers 5

وَأَذِنَتْ لِرَبِّهَا وَحُقَّتْ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
وَأَذِنَتْ	wa-adhinat	och lyder / hörsammar
لِرَبِّهَا	li-rabbiha	sin Herre
وَحُقَّتْ	wa-huqqat	och det är rätt / förtjänt

Teologisk innebörd:

Versen upprepar samma struktur som vers 2, men nu gäller det jorden: ”Och den lyder sin Herre – och det är rätt.” Detta är en bekräftelse på att naturen underkastar sig Guds vilja, till skillnad från människan som har fri vilja.

al-Tabari: jorden lyder Guds befallning – som en del av skapelsens ordning.
Ibn Kathir: detta är en bild av att allt i skapelsen är underordnat Gud.
al-Jalalayn: versen visar att jorden gör det den är beordrad att göra.
al-Saʿdi: detta är en pedagogisk kontrast mellan kosmisk lydnad och mänskligt ansvar.
Bernström: poetisk bild av skapelsens underkastelse.
Yusuf Ali: påminnelse om att Guds vilja är den yttersta lagen.

Vers 6

يَـٰٓأَيُّهَا ٱلْإِنسَٰنُ إِنَّكَ كَادِحٌ إِلَىٰ رَبِّكَ كَدْحٗا فَمُلَٰقِيهِ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
يَـٰٓأَيُّهَا	ya ayyuha	o du
ٱلْإِنسَٰنُ	al-insan	människa
إِنَّكَ	innaka	sannerligen du
كَادِحٌ	kadihun	strävar / kämpar
إِلَىٰ	ila	mot
رَبِّكَ	rabbika	din Herre
كَدْحٗا	kadhan	med möda / ansträngning
فَمُلَٰقِيهِ	fa-mulaqihi	så kommer du att möta Honom

Teologisk innebörd:

Versen vänder sig direkt till människan: ”O människa, du strävar med möda mot din Herre – och du kommer att möta Honom.” Detta är en existentiell och eskatologisk påminnelse om att livet är en resa mot Gud – och att mötet är oundvikligt.

al-Tabari: människan kämpar i livet – och kommer till slut stå inför Gud.
Ibn Kathir: detta är en bild av livets möda – och dess slutpunkt i räkenskap.
al-Jalalayn: kadh är fysisk och själslig ansträngning – som leder till Gud.
al-Saʿdi: detta är en pedagogisk nyckel – att livet har ett mål, och det är mötet med Gud.
Bernström: poetisk bild av livets kamp och dess gudomliga destination.
Yusuf Ali: påminnelse om att varje människa är på väg – och Gud är slutpunkten.

Vers 7

فَأَمَّا مَنْ أُوتِىَ كِتَٰبَهُۥ بِيَمِينِهِۦ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
فَأَمَّا	fa-amma	så vad gäller
مَنْ	man	den som
أُوتِىَ	utiya	får / ges
كِتَٰبَهُۥ	kitabahu	sin bok / sitt register
بِيَمِينِهِۦ	bi-yaminihi	i sin högra hand

Teologisk innebörd:

Versen inleder beskrivningen av de rättfärdigas öde: ”Så den som får sin bok i sin högra hand…” Detta är en bild av framgång på Domens dag – att få sin räkenskapsbok i höger hand är ett tecken på frälsning.

al-Tabari: höger hand symboliserar goda handlingar och belöning.
Ibn Kathir: detta är en bild av att den troende får sin bok med ära.
al-Jalalayn: versen är en introduktion till belöningens beskrivning.
al-Saʿdi: detta är en pedagogisk bild av att goda handlingar ger gott resultat.
Bernström: poetisk bild av rättfärdighetens triumf.
Yusuf Ali: påminnelse om att handlingar registreras – och belönas.

Vers 8

فَسَوْفَ يُحَاسَبُ حِسَابٗا يَسِيرٗا

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
فَسَوْفَ	fa-sawfa	då kommer
يُحَاسَبُ	yuhasabu	han att bli avräknad
حِسَابٗا	hisaban	en räkenskap
يَسِيرٗا	yasiran	lätt / mild / enkel

Teologisk innebörd:

Versen beskriver den rättfärdiges räkenskap: ”Då kommer han att få en lätt räkenskap.” Detta är en bild av Guds nåd – att den troende inte plågas med detaljerad granskning.

al-Tabari: lätt räkenskap innebär att Gud förlåter och inte förhör i detalj.
Ibn Kathir: detta är en bild av att den troende får sin bok – och slipper förhör.
al-Jalalayn: yasir betyder att räkenskapen är snabb och nådefull.
al-Saʿdi: pedagogisk tröst – att goda handlingar ger lätt dom.
Bernström: poetisk bild av nådens räkenskap.
Yusuf Ali: påminnelse om att Gud är rättvis – men också nådig.

Vers 9

وَيَنقَلِبُ إِلَىٰ أَهْلِهِۦ مَسْرُورًا

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
وَيَنقَلِبُ	wa-yanqalibu	och han återvänder / vänder tillbaka
إِلَىٰ	ila	till
أَهْلِهِۦ	ahlihi	sitt folk / sin familj
مَسْرُورًا	masruran	glad / lycklig / nöjd

Teologisk innebörd:

Versen beskriver den troendes återkomst i glädje: ”Och han återvänder till sin familj glad.” Detta är en bild av frid, belöning och gemenskap i det hinsides – eller i paradiset.

al-Tabari: han återvänder till sitt folk i paradiset – med glädje.
Ibn Kathir: detta är en bild av att den troende får återse sina nära – i frid.
al-Jalalayn: masrur betyder att han är nöjd – med sin räkenskap.
al-Saʿdi: pedagogisk bild av att tro leder till frid – inte ångest.
Bernström: poetisk bild av återförening

Vers 10

وَأَمَّا مَنْ أُوتِىَ كِتَٰبَهُۥ وَرَآءَ ظَهْرِهِۦ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
وَأَمَّا	wa-amma	men vad gäller
مَنْ	man	den som
أُوتِىَ	utiya	får / ges
كِتَٰبَهُۥ	kitabahu	sin bok / sitt register
وَرَآءَ	waraʾa	bakom
ظَهْرِهِۦ	zahrihi	hans rygg

Teologisk innebörd:

Versen inleder beskrivningen av de förnekandes öde: ”Men den som får sin bok bakom sin rygg…” Detta är en bild av skam, förkastelse och straff – motsatsen till att få boken i höger hand.

al-Tabari: bakom ryggen betyder att han inte får se sin bok – ett tecken på förkastelse.
Ibn Kathir: detta är en bild av att den förnekande inte får sin bok med ära – utan med skam.
al-Jalalayn: versen visar att detta är ett straff – att inte få sin bok i handen.
al-Saʿdi: pedagogisk kontrast till vers 7 – detta är ett tecken på förlust.
Bernström: poetisk bild av skuldens tyngd.
Yusuf Ali: påminnelse om att handlingar registreras – och kan bli till skam.

Vers 11

فَسَوْفَ يَدْعُوا۟ ثُبُورٗا

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
فَسَوْفَ	fa-sawfa	då kommer
يَدْعُوا۟	yadʿu	han att ropa / kalla
ثُبُورٗا	thuburan	fördärv / undergång / förintelse

Teologisk innebörd:

Versen beskriver reaktionen hos den förnekande på Domens dag: ”Då kommer han att ropa efter förintelse.” Thubur är ett uttryck för total förtvivlan – att önska sig utplåning hellre än att möta domen.

al-Tabari: han ropar ”må jag förgås” – av ångest och rädsla.
Ibn Kathir: detta är en bild av att han inser sitt öde – och vill fly.
al-Jalalayn: thubur är ett rop på förintelse – men det kommer inte att besvaras.
al-Saʿdi: pedagogisk bild av att ånger kommer för sent.
Bernström: poetisk bild av existentiell kollaps.
Yusuf Ali: påminnelse om att förnekelse leder till ångest – inte frid.

Vers 12

وَيَصْلَىٰ سَعِيرًا

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
وَيَصْلَىٰ	wa-yasla	och han kommer att brinna / kastas in
سَعِيرًا	saʿiran	i lågorna / i elden

Teologisk innebörd:

Versen avslutar sekvensen med straffets realitet: ”Och han kommer att kastas in i lågorna.” Saʿir är en av benämningarna på helvetets eld – intensiv, brännande, straffande.

al-Tabari: versen visar att detta är den slutliga konsekvensen – helvetets eld.
Ibn Kathir: detta är en bild av att förnekelse leder till evigt straff.
al-Jalalayn: saʿir är en brinnande eld – som väntar den som förnekar.
al-Saʿdi: pedagogisk varning – att handlingar har konsekvenser.
Bernström: poetisk bild av straffets intensitet.
Yusuf Ali: påminnelse om att Guds rättvisa är verklig – och inte symbolisk.

Vers 84:13

إِنَّهُۥ كَانَ فِىٓ أَهْلِهِۦ مَسْرُورًا

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
إِنَّهُۥ	innahu	sannerligen han
كَانَ	kana	var
فِىٓ	fi	bland / i
أَهْلِهِۦ	ahlihi	sin familj / sitt folk
مَسْرُورًا	masruran	glad / nöjd / belåten

Teologisk innebörd:

Versen beskriver den förnekandes tidigare liv i världslig glädje: ”Sannerligen, han var glad bland sitt folk.” Detta är en kritisk påminnelse om att världslig lycka inte är ett tecken på gudomlig belåtenhet – och att arrogans i trygghet kan leda till fördärv.

al-Tabari: han levde i bekvämlighet och glädje – utan att tänka på Gud.
Ibn Kathir: detta är en bild av världslig arrogans – som inte räddar på Domens dag.
al-Jalalayn: masrur betyder att han var nöjd – men utan tacksamhet eller ansvar.
al-Saʿdi: pedagogisk kontrast – mellan världslig glädje och evig belöning.
Bernström: poetisk bild av falsk trygghet.
Yusuf Ali: påminnelse om att glädje utan tro är tom – och tillfällig.

Vers 84:14

إِنَّهُۥ ظَنَّ أَن لَّن يَحُورَ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
إِنَّهُۥ	innahu	sannerligen han
ظَنَّ	zanna	trodde / antog
أَن	anna	att
لَّن	lan	aldrig / inte någonsin
يَحُورَ	yahura	återvända / komma tillbaka

Teologisk innebörd:

Versen avslöjar den förnekandes felaktiga tro: ”Han trodde att han aldrig skulle återvända.” Detta är en förnekelse av återuppståndelsen – och ett uttryck för arrogans inför Gud.

al-Tabari: han trodde att livet var slut med döden – och att ingen räkenskap väntade.
Ibn Kathir: detta är en bild av förnekelse av det hinsides – och av ansvar.
al-Jalalayn: yahur betyder att återvända till Gud – vilket han förnekade.
al-Saʿdi: pedagogisk varning – att förnekelse av återuppståndelsen är roten till arrogans.
Bernström: poetisk bild av blindhet inför evigheten.
Yusuf Ali: påminnelse om att tron på återkomst är central – och förnekelse är fördärv.

Vers 84:15

بَلَىٰٓ إِنَّ رَبَّهُۥ كَانَ بِهِۦ بَصِيرًا

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
بَلَىٰٓ	bala	jo / visst / tvärtom
إِنَّ	inna	sannerligen
رَبَّهُۥ	rabbahu	hans Herre
كَانَ	kana	är / var
بِهِۦ	bihi	med honom / om honom
بَصِيرًا	basiran	seende / fullt medveten

Teologisk innebörd:

Versen korrigerar den förnekandes tro: ”Jo, hans Herre är fullt medveten om honom.” Detta är en bekräftelse på Guds allvetande – att inget är dolt, och att varje människa är sedd.

al-Tabari: Gud ser allt – även det som människan tror är dolt.
Ibn Kathir: detta är en tröst till de troende – och en varning till förnekarna.
al-Jalalayn: basir betyder att Gud ser med insikt – inte bara yta.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att Guds vetskap är total och rättvis.
Bernström: poetisk bild av gudomlig närvaro.
Yusuf Ali: påminnelse om att Gud är medveten om varje själ – och varje tanke.

Vers 84:16

فَلَآ أُقْسِمُ بِٱلشَّفَقِ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
فَلَآ	fa-la	nej, jag svär / jag svär verkligen
أُقْسِمُ	uqsimu	jag svär
بِٱلشَّفَقِ	bi-sh-shafaqi	vid skymningen / kvällsröden

Teologisk innebörd:

Versen inleder en sekvens av edsformler: ”Jag svär vid skymningen.” al-Shafaq är den röda färgen på himlen efter solnedgång – ett tecken på Guds makt, tidens gång och dagens avslutning.

al-Tabari: shafaq är kvällsljuset – ett tecken på Guds skapelse och ordning.
Ibn Kathir: versen visar att även tidens skiften är tecken på Gud.
al-Jalalayn: detta är en ed – som inleder en sekvens om människans öde.
al-Saʿdi: pedagogisk påminnelse om att varje dag är en resa mot Gud.
Bernström: poetisk bild av tidens skönhet och flyktighet.
Yusuf Ali: påminnelse om att även skymningen är ett tecken – på livets cykler.

Vers 84:17

وَٱلَّيْلِ وَمَا وَسَقَ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
وَٱلَّيْلِ	wa-l-layli	och natten
وَمَا	wa-ma	och vad
وَسَقَ	wasaqa	den samlar / bär / omsluter

Teologisk innebörd:

Versen fortsätter edsformeln: ”Och vid natten och vad den omsluter.” Wasaqa betyder att natten samlar, täcker och bär med sig mörker, vila, stjärnor och hemligheter.

al-Tabari: natten omsluter skapelsen – och är ett tecken på Guds ordning.
Ibn Kathir: detta är en bild av nattens funktion – som vila och skydd.
al-Jalalayn: wasaqa är att samla – allt som natten bär med sig.
al-Saʿdi: pedagogisk bild av att även natten är en del av Guds plan.
Bernström: poetisk bild av mörkrets omslutning.
Yusuf Ali: påminnelse om att natten är ett tecken – på både vila och reflektion.

Vers 84:18

وَٱلْقَمَرِ إِذَا ٱتَّسَقَ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
وَٱلْقَمَرِ	wa-l-qamari	och månen
إِذَا	idha	när
ٱتَّسَقَ	ittasaqa	blir full / når sin fullhet

Teologisk innebörd:

Versen avslutar edssekvensen: ”Och vid månen när den blir full.” Ittasaqa betyder att månen når sin fulla form – ett tecken på cyklisk perfektion och Guds skapelse.

al-Tabari: fullmånen är ett tecken – på tidens gång och Guds makt.
Ibn Kathir: detta är en bild av att även himlakroppar lyder Gud.
al-Jalalayn: versen visar att månen är ett tecken – på ordning och skönhet.
al-Saʿdi: pedagogisk bild av att naturens rytm är gudomligt styrd.
Bernström: poetisk bild av fullhet och mognad.
Yusuf Ali: påminnelse om att månen är ett tecken – på Guds närvaro i det synliga.

Vers 84:19

لَتَرْكَبُنَّ طَبَقًا عَن طَبَقٍ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
لَتَرْكَبُنَّ	la-tarkabunna	ni kommer att färdas / genomgå
طَبَقًا	tabaqan	nivå / skikt / tillstånd
عَن	ʿan	från / över
طَبَقٍ	tabaqin	nivå / skikt / tillstånd

Teologisk innebörd:

Versen är slutsatsen av edsformlerna: ”Ni kommer att färdas från skikt till skikt.” Detta är en bild av människans livsresa – från barndom till död, från värld till återuppståndelse.

al-Tabari: människan går igenom tillstånd – i livet och efter döden.
Ibn Kathir: detta är en bild av livets förändring – och den eskatologiska resan.
al-Jalalayn: tabaq ʿan tabaq är nivå efter nivå – i både världsligt och hinsides.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att livet är en resa mot Gud, genom olika stadier.
Bernström: poetisk bild av existensens lager.
Yusuf Ali: påminnelse om att människan är i rörelse – mot sitt slutliga möte.

Vers 84:20

فَمَا لَهُمْ لَا يُؤْمِنُونَ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
فَمَا	fa-ma	så vad
لَهُمْ	lahum	är det med dem / vad är det med dem
لَا	la	inte
يُؤْمِنُونَ	yuʾminuna	de tror

Teologisk innebörd:

Versen uttrycker förvåning och förebråelse: ”Så vad är det med dem – att de inte tror?” Detta är en retorisk fråga som visar att tecknen är tydliga, men människan ändå förnekar.

al-Tabari: versen uttrycker Guds förebråelse – att människan trots bevis ändå inte tror.
Ibn Kathir: detta är en bild av att förnekelse är irrationell – inte intellektuell.
al-Jalalayn: versen visar att det inte finns någon ursäkt – tron är möjlig.
al-Saʿdi: pedagogisk väckning – att människan måste reflektera över sin motvilja.
Bernström: poetisk bild av förundran inför människans trots.
Yusuf Ali: påminnelse om att förnekelse är ett val – inte en nödvändighet.

Vers 84:21

وَإِذَا قُرِئَ عَلَيْهِمُ ٱلْقُرْءَانُ لَا يَسْجُدُونَ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
وَإِذَا	wa-idha	och när
قُرِئَ	quriʾa	det läses / reciteras
عَلَيْهِمُ	ʿalayhim	för dem / över dem
ٱلْقُرْءَانُ	al-qurʾan	Koranen
لَا	la	inte
يَسْجُدُونَ	yasjuduna	de faller ned / gör sujud

Teologisk innebörd:

Versen visar förnekarnas brist på vördnad: ”Och när Koranen läses för dem – faller de inte ned i tillbedjan.” Detta är en kritik av hjärtats hårdhet – att Guds ord inte rör dem.

al-Tabari: versen visar att de inte erkänner Koranens helighet – och vägrar underkasta sig.
Ibn Kathir: detta är en bild av arrogans – att inte böja sig inför uppenbarelsen.
al-Jalalayn: sujud är både fysisk och andlig – och de vägrar båda.
al-Saʿdi: pedagogisk varning – att vägran att tillbe är ett tecken på förnekelse.
Bernström: poetisk bild av hjärtats förhärdelse.
Yusuf Ali: påminnelse om att Koranen kräver respons – inte likgiltighet.

Vers 84:22

بَلِ ٱلَّذِينَ كَفَرُوا۟ يُكَذِّبُونَ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
بَلِ	bal	nej, snarare / tvärtom
ٱلَّذِينَ	alladhina	de som
كَفَرُوا۟	kafaru	förnekade / inte trodde
يُكَذِّبُونَ	yukadhdhibuna	de förklarar som lögn / förnekar

Teologisk innebörd:

Versen förtydligar förnekarnas aktiva motstånd: ”Nej, de som förnekar – de förklarar (det) som lögn.” Detta är en bekräftelse på att deras vägran är medveten – inte bara passiv.

al-Tabari: de kallar Koranen lögn – och förnekar dess budskap.
Ibn Kathir: detta är en bild av aktiv förnekelse – inte bara tvivel.
al-Jalalayn: versen visar att deras hjärtan är stängda – och deras tungor falska.
al-Saʿdi: pedagogisk varning – att lögnförklaring är ett val med konsekvenser.
Bernström: poetisk bild av trots.
Yusuf Ali: påminnelse om att förnekelse är ett aktivt avståndstagande från sanningen.

Vers 84:23

وَٱللَّهُ أَعْلَمُ بِمَا يُوعُونَ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
وَٱللَّهُ	wa-llah	och Gud
أَعْلَمُ	aʿlamu	är mest medveten / vet bäst
بِمَا	bima	om vad
يُوعُونَ	yuʿuna	de bär inom sig / samlar / hyser

Teologisk innebörd:

Versen avslöjar att Gud känner till deras inre: ”Och Gud vet bäst vad de bär inom sig.” Yuʿun betyder att samla, bära, hyser – alltså deras tankar, avsikter, känslor och motiv.

al-Tabari: Gud vet vad de hyser – även om de döljer det.
Ibn Kathir: detta är en bild av Guds allvetande – om både det yttre och det inre.
al-Jalalayn: versen visar att inget är dolt – inte ens hjärtats avsikter.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att Gud dömer efter det inre, inte bara det yttre.
Bernström: poetisk bild av gudomlig insikt.
Yusuf Ali: påminnelse om att Gud ser det dolda – och dömer rättvist.

Vers 84:24

فَبَشِّرْهُم بِعَذَابٍ أَلِيمٍ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
فَبَشِّرْهُم	fa-bashshirhum	så ge dem budskap / förkunna för dem
بِعَذَابٍ	bi-ʿadhabin	om ett straff
أَلِيمٍ	alimin	smärtsamt / plågsamt

Teologisk innebörd:

Versen uttrycker ironi och varning: ”Så ge dem budskap om ett smärtsamt straff.” Istället för glädjebudskap (bashshara), får de förnekande ett budskap om lidande – en retorisk vändning som förstärker allvaret.

al-Tabari: detta är en sarkastisk vändning – att de får ”glädjebud” om straff.
Ibn Kathir: versen visar att deras arrogans leder till ett plågsamt öde.
al-Jalalayn: detta är en bekräftelse på att straffet är verkligt – och förkunnat.
al-Saʿdi: pedagogisk varning – att förnekelse har konsekvenser.
Bernström: poetisk bild av omvänt budskap.
Yusuf Ali: påminnelse om att Guds budskap är sant – även när det varnar.

Vers 84:25

إِلَّا ٱلَّذِينَ ءَامَنُوا۟ وَعَمِلُوا۟ ٱلصَّٰلِحَٰتِ لَهُمْ أَجْرٌ غَيْرُ مَمْنُونٍ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
إِلَّا	illa	utom / förutom
ٱلَّذِينَ	alladhina	de som
ءَامَنُوا۟	amanu	tror / har trott
وَعَمِلُوا۟	wa-ʿamilu	och har gjort
ٱلصَّٰلِحَٰتِ	as-salihat	goda gärningar
لَهُمْ	lahum	för dem
أَجْرٌ	ajrun	belöning
غَيْرُ	ghayru	som inte är
مَمْنُونٍ	mamnun	avbruten / upphörande / begränsad

Teologisk innebörd:

Versen avslutar suran med undantaget för de troende: ”Förutom de som tror och gör goda gärningar – för dem är en belöning utan slut.” Ajrun ghayru mamnun är en bild av evig belöning – som inte tar slut, inte minskar, inte upphör.

al-Tabari: deras belöning är evig – inte beroende av tid eller mängd.
Ibn Kathir: detta är en bild av paradiset – och Guds generositet.
al-Jalalayn: mamnun betyder att belöningen inte är avbruten – den är konstant.
al-Saʿdi: pedagogisk tröst – att tro och handling leder till evig frid.
Bernström: poetisk bild av nådens kontinuitet.
Yusuf Ali: påminnelse om att Guds belöning är obegränsad – och rättvis.

KAPITEL 84