ORD FÖR ORD ANALYS AV KAPITEL 85

Sura 85 – al-Buruj (”Stjärnbilderna”), en Makki-sura som behandlar Guds makt, martyrskapets betydelse, och den eskatologiska rättvisan.

Vers 1

وَٱلسَّمَآءِ ذَاتِ ٱلْبُرُوجِ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
وَٱلسَّمَآءِ	wa-s-samaʾi	vid himlen
ذَاتِ	dhati	den som har / besitter
ٱلْبُرُوجِ	al-buruj	stjärnbilder / himmelska fästningar

🧠 Teologisk innebörd:

Versen inleder med en ed: ”Vid himlen med dess stjärnbilder.” al-Buruj kan syfta på zodiakens stjärntecken, himmelska fästningar eller stora stjärnformationer – tecken på Guds makt och ordning.

al-Tabari: buruj är himlens stora stjärnor – synliga och återkommande.
Ibn Kathir: versen visar Guds kontroll över kosmos – och att himlen är ett tecken.
al-Jalalayn: buruj är stjärnbilder – som markerar tid och riktning.
al-Saʿdi: detta är en påminnelse om Guds storhet – i skapelsens struktur.
Bernström: versen är en poetisk bild av himlens majestät.
Yusuf Ali: stjärnbilderna är tecken – på Guds närvaro och ordning.

Vers 2

وَٱلْيَوْمِ ٱلْمَوْعُودِ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
وَٱلْيَوْمِ	wa-l-yawmi	vid dagen
ٱلْمَوْعُودِ	al-mawʿud	den utlovade / förutsagda

Teologisk innebörd:

Versen är en ed vid Domens dag: ”Och vid den utlovade dagen.” al-Mawʿud är Domens dag – den dag då löften infrias, rättvisa skipas, och varje själ får sin räkenskap.

al-Tabari: detta är Domens dag – som Gud har lovat.
Ibn Kathir: versen visar att dagen är fastställd – och kommer med säkerhet.
al-Jalalayn: al-mawʿud är dagen då belöning och straff utdelas.
al-Saʿdi: detta är en påminnelse om att livet har ett mål – och ett bokslut.
Bernström: versen är en poetisk bild av den yttersta sanningen.
Yusuf Ali: detta är en påminnelse om att Gud håller sina löften – i tid och evighet.

Vers 3

وَشَاهِدٖ وَمَشْهُودٍ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
وَشَاهِدٖ	wa-shahidin	och vittne
وَمَشْهُودٍ	wa-mashhudin	och det som vittnas / bevittnas

Teologisk innebörd:

Versen är en ed vid vittnet och det bevittnade: ”Och vid vittnet och det bevittnade.” Detta är en kompakt, poetisk vers med flera tolkningar – bland annat att Profeten är vittnet, och mänskligheten det bevittnade; eller att dagen är vittnet, och handlingarna det bevittnade.

al-Tabari: shahid är Profeten ﷺ, mashhud är Domens dag.
Ibn Kathir: shahid är varje vittne – änglar, människor, tid; mashhud är det som bevittnas – handlingar, händelser.
al-Jalalayn: versen är öppen – varje vittne och varje bevittnad sak ingår.
al-Saʿdi: detta är en påminnelse om att inget är dolt – allt är bevittnat.
Bernström: versen är en poetisk bild av ögonblickets evighet.
Yusuf Ali: detta är en påminnelse om att varje handling har ett vittne – och ett eko.

Vers 4

قُتِلَ أَصْحَٰبُ ٱلْأُخْدُودِ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
قُتِلَ	qutila	förgjordes / må de förgås
أَصْحَٰبُ	ashabu	folk / ägare / de som hörde till
ٱلْأُخْدُودِ	al-ukhdud	skyttegraven / elddiket

Teologisk innebörd:

Versen fördömer de som brände de troende levande: ”Må skyttegravarnas folk förgås.” al-Ukhdud syftar på den historiska händelsen där troende kastades i elddiken – martyrskapets symbol.

al-Tabari: detta är en hänvisning till en historisk massaker – troligen i Najran.
Ibn Kathir: versen visar att Gud fördömer förtryckarna – och hedrar martyrerna.
al-Jalalayn: ashab al-ukhdud är de som grävde diken och tände eld – för att bränna de troende.
al-Saʿdi: detta är en påminnelse om att tro kan kosta – men Gud ser allt.
Bernström: versen är en poetisk bild av martyrskapets pris.
Yusuf Ali: detta är en påminnelse om att förtryck inte är glömt – Gud dömer.

Vers 5

ٱلنَّارِ ذَاتِ ٱلْوَقُودِ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
ٱلنَّارِ	an-nar	elden
ذَاتِ	dhati	den som har / besitter
ٱلْوَقُودِ	al-waqud	bränsle / ved / näring

Teologisk innebörd:

Versen beskriver elden som användes i skyttegraven: ”Elden med sitt bränsle.” Detta är en förstärkning av grymheten – att elden var verklig, närd, och använd mot oskyldiga.

al-Tabari: elden var tänd – med bränsle, för att bränna de troende.
Ibn Kathir: versen visar att detta var ett medvetet brott – inte en impuls.
al-Jalalayn: elden var närd – och använd som tortyr.
al-Saʿdi: detta är en bild av extremt förtryck – som Gud fördömer.
Bernström: versen är en poetisk bild av lidandets intensitet.
Yusuf Ali: detta är en påminnelse om att martyrskapets eld är inte glömd – Gud ser.

Vers 6

إِذْ هُمْ عَلَيْهَا قُعُودٌ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
إِذْ	idh	då / när
هُمْ	hum	de
عَلَيْهَا	ʿalayha	över den / vid den
قُعُودٌ	quʿud	satt / var placerade

Teologisk innebörd:

Versen beskriver förtryckarnas passiva grymhet: ”Då de satt vid den (elden).” De som tände elden satt och bevittnade hur de troende brändes – utan att ingripa.

al-Tabari: de satt som åskådare – nöjda med sin handling.
Ibn Kathir: detta är en bild av extrem förhärdelse – att se lidande utan medkänsla.
al-Jalalayn: versen visar att de var närvarande – och likgiltiga.
al-Saʿdi: detta är en pedagogisk varning – att passivitet inför förtryck är delaktighet.
Bernström: versen är en poetisk bild av ondskans lugn.
Yusuf Ali: detta är en påminnelse om att Gud ser även dem som inte agerar.

Vers 7

وَهُمْ عَلَىٰ مَا يَفْعَلُونَ بِٱلْمُؤْمِنِينَ شُهُودٌ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
وَهُمْ	wa-hum	och de
عَلَىٰ	ʿala	över / inför
مَا	ma	vad
يَفْعَلُونَ	yafʿaluna	de gör / de begår
بِٱلْمُؤْمِنِينَ	bi-l-muʾminin	mot de troende
شُهُودٌ	shuhud	vittnen / åskådare

Teologisk innebörd:

Versen förtydligar att förtryckarna var medvetna och närvarande: ”Och de var vittnen till vad de gjorde mot de troende.” Detta är en fördömelse av aktiv och passiv delaktighet i förföljelse.

al-Tabari: de såg – och godkände – vad som skedde.
Ibn Kathir: detta är en bild av att de inte bara agerade – de bevittnade med stolthet.
al-Jalalayn: versen visar att de var närvarande – och inte oskyldiga.
al-Saʿdi: detta är en påminnelse om att Gud håller varje vittne ansvarigt.
Bernström: versen är en poetisk bild av ondskans självbelåtenhet.
Yusuf Ali: detta är en varning – att även tyst samtycke är skuld.

Vers 8

وَمَا نَقَمُوا مِنْهُمْ إِلَّآ أَن يُؤْمِنُوا بِٱللَّهِ ٱلْعَزِيزِ ٱلْحَمِيدِ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
وَمَا نَقَمُوا	wa-ma naqamu	och de hyste inget agg / de klandrade inte
مِنْهُمْ	minhum	mot dem / från dem
إِلَّآ	illa	utom / förutom
أَن يُؤْمِنُوا	an yuʾminu	att de trodde
بِٱللَّهِ	bi-llah	på Gud
ٱلْعَزِيزِ	al-ʿaziz	den Allsmäktige
ٱلْحَمِيدِ	al-hamid	den Prisade

Teologisk innebörd:

Versen avslöjar orsaken till förföljelsen: ”Och de klandrade dem inte för något annat än att de trodde på Gud – den Allsmäktige, den Prisade.” Detta är en bekräftelse på martyrskapets renhet – att de troende straffades enbart för sin tro.

al-Tabari: versen visar att förtrycket var grundlöst – tron var deras enda ”brott”.
Ibn Kathir: detta är en bild av troshat – att förnekarna inte tålde sanningen.
al-Jalalayn: versen visar att de troende var oskyldiga – och hedrade av Gud.
al-Saʿdi: detta är en pedagogisk påminnelse om att tro ibland kostar – men är ädel.
Bernström: versen är en poetisk bild av tro som motstånd.
Yusuf Ali: detta är en påminnelse om att martyrskapets grund är tro – inte våld.

Vers 9

ٱلَّذِي لَهُۥ مُلْكُ ٱلسَّمَٰوَٰتِ وَٱلْأَرْضِۚ وَٱللَّهُ عَلَىٰ كُلِّ شَيْءٍ شَهِيدٌ

ٱلَّذِي — alladhi — den som
لَهُۥ — lahu — tillhör Honom
مُلْكُ — mulku — herraväldet / ägandet
ٱلسَّمَٰوَٰتِ — as-samawat — himlarna
وَٱلْأَرْضِ — wa-l-ard — och jorden
وَٱللَّهُ — wa-llah — och Gud
عَلَىٰ — ʿala — över / angående
كُلِّ شَيْءٍ — kulli shayʾin — varje sak / allt
شَهِيدٌ — shahid — vittne / observatör

Teologisk innebörd:

Versen förklarar Guds suveränitet och allvetande: ”Han som har herraväldet över himlarna och jorden – och Gud är vittne till allt.” Detta är en tröst till de troende – och en varning till förtryckarna.

al-Tabari: Gud äger allt – och ser allt.
Ibn Kathir: versen visar att Gud är medveten om varje handling – och kommer att döma.
al-Jalalayn: detta är en påminnelse om att inget sker utanför Guds vetskap.
al-Saʿdi: detta är en tröst – Gud är närvarande och rättvis.
Bernström: versen är en poetisk bild av kosmisk rättvisa.
Yusuf Ali: detta är en påminnelse om att Gud är den verkliga makten – inte tyrannerna.

Vers 10

إِنَّ ٱلَّذِينَ فَتَنُوا ٱلْمُؤْمِنِينَ وَٱلْمُؤْمِنَٰتِ ثُمَّ لَمْ يَتُوبُوا فَلَهُمْ عَذَابُ جَهَنَّمَ وَلَهُمْ عَذَابُ ٱلْحَرِيقِ

إِنَّ — inna — sannerligen
ٱلَّذِينَ — alladhina — de som
فَتَنُوا — fatanu — förföljde / prövade / torterade
ٱلْمُؤْمِنِينَ — al-muʾminin — de troende män
وَٱلْمُؤْمِنَٰتِ — wa-l-muʾminat — och de troende kvinnor
ثُمَّ — thumma — sedan / därefter
لَمْ — lam — inte
يَتُوبُوا — yatubu — ångrade sig / vände om
فَلَهُمْ — fa-lahum — så är deras
عَذَابُ — ʿadhabu — straff
جَهَنَّمَ — jahannam — helvetet
وَلَهُمْ — wa-lahum — och deras
عَذَابُ — ʿadhabu — straff
ٱلْحَرِيقِ — al-hariq — elden / lågorna

Teologisk innebörd:

Versen är en fördömelse av de som förföljde troende – utan ånger: ”Sannerligen, de som förföljde de troende männen och kvinnorna, och inte ångrade sig – för dem är helvetets straff, och lågornas straff.”

al-Tabari: versen visar att förtryck utan ånger leder till dubbelt straff – i helvetet och i elden.
Ibn Kathir: detta är en kraftfull varning – men också en öppning för ånger.
al-Jalalayn: versen visar att ånger kan rädda – men utan den är straffet säkert.
al-Saʿdi: detta är en pedagogisk balans – rättvisa och nåd beroende på människans val.
Bernström: versen är en poetisk bild av rättvisans eld.
Yusuf Ali: detta är en påminnelse om att Gud ser både handling och hjärtats ånger.

Vers 11

إِنَّ ٱلَّذِينَ ءَامَنُوا وَعَمِلُوا ٱلصَّٰلِحَٰتِ لَهُمْ جَنَّٰتٌ تَجْرِي مِن تَحْتِهَا ٱلْأَنْهَٰرُۚ ذَٰلِكَ ٱلْفَوْزُ ٱلْكَبِيرُ

إِنَّ — inna — sannerligen
ٱلَّذِينَ — alladhina — de som
ءَامَنُوا — amanu — tror / har trott
وَعَمِلُوا — wa-ʿamilu — och har gjort
ٱلصَّٰلِحَٰتِ — as-salihat — goda gärningar
لَهُمْ — lahum — för dem
جَنَّٰتٌ — jannatun — paradis / lustgårdar
تَجْرِي — tajri — som flyter
مِن تَحْتِهَا — min tahtiha — under dem
ٱلْأَنْهَٰرُ — al-anharu — floder
ذَٰلِكَ — dhalika — det där / detta
ٱلْفَوْزُ — al-fawzu — framgång / seger
ٱلْكَبِيرُ — al-kabir — den stora / den största

Teologisk innebörd:

Versen beskriver de troendes belöning: ”Sannerligen, de som tror och gör goda gärningar – för dem är paradis med floder som flyter under dem. Det är den stora framgången.”

al-Tabari: versen visar att tro och handling leder till evig belöning.
Ibn Kathir: detta är en kontrast till vers 10 – tro leder till paradis, inte eld.
al-Jalalayn: versen visar att paradiset är både fysiskt och andligt.
al-Saʿdi: detta är en pedagogisk nyckel – att framgång är evig, inte världslig.
Bernström: versen är en poetisk bild av fridens landskap.
Yusuf Ali: detta är en påminnelse om att sann framgång är i det hinsides.

Vers 12

إِنَّ بَطْشَ رَبِّكَ لَشَدِيدٌ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
إِنَّ	inna	sannerligen
بَطْشَ	batsha	kraft / grepp / straff
رَبِّكَ	rabbika	din Herres
لَشَدِيدٌ	la-shadid	är stark / våldsam / kraftfull

Teologisk innebörd:

Versen är en påminnelse om Guds straffmakt: ”Sannerligen, din Herres grepp är kraftfullt.” Batsh är en bild av Guds förmåga att straffa – med kraft, precision och rättvisa.

al-Tabari: versen visar att Gud inte är maktlös – Hans straff är verkligt.
Ibn Kathir: detta är en varning till förnekarna – att Guds makt är oemotståndlig.
al-Jalalayn: batsh är Guds straff – när det väl kommer, är det obevekligt.
al-Saʿdi: detta är en pedagogisk påminnelse om att rättvisa inte alltid är omedelbar – men den är säker.
Bernström: versen är en poetisk bild av gudomlig auktoritet.
Yusuf Ali: detta är en påminnelse om att Gud är både nådig och rättvis – och Hans straff är verkligt.

Vers 13

إِنَّهُۥ هُوَ يُبْدِئُ وَيُعِيدُ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
إِنَّهُۥ	innahu	sannerligen Han
هُوَ	huwa	Han (Gud)
يُبْدِئُ	yubdiʾu	påbörjar / initierar / skapar
وَيُعِيدُ	wa-yuʿidu	och återför / återuppväcker

Teologisk innebörd:

Versen beskriver Guds makt över början och slutet: ”Sannerligen, Han är den som påbörjar och återför.” Detta är en bekräftelse på Guds roll som Skapare och Återuppväckare – både i livets början och i återuppståndelsen.

al-Tabari: versen visar att Gud skapar – och återuppväcker efter döden.
Ibn Kathir: detta är en påminnelse om att återuppståndelsen är lika lätt för Gud som skapelsen.
al-Jalalayn: yubdiʾu är skapelsen, yuʿ

Teologisk innebörd:

Versen bekräftar att Gud är den som både skapar och återuppväcker: ”Sannerligen, Han är den som påbörjar och återför.” Detta är en eskatologisk och kosmologisk princip – att Gud har makt över både livets början och dess återkomst.

al-Tabari: Gud skapar människan och återuppväcker henne efter döden.
Ibn Kathir: versen är ett bevis på återuppståndelsens möjlighet – eftersom Gud redan skapat.
al-Jalalayn: yubdiʾu är skapelsen, yuʿidu är återuppståndelsen.
al-Saʿdi: detta är en påminnelse om Guds fullständiga kontroll över tiden.
Bernström: versen är en poetisk bild av livets cykliska struktur.
Yusuf Ali: detta är en påminnelse om att döden inte är slutet – Gud återför allt till sitt ursprung.

Vers 14

وَهُوَ ٱلْغَفُورُ ٱلْوَدُودُ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
وَهُوَ	wa-huwa	och Han
ٱلْغَفُورُ	al-ghafur	den Förlåtande
ٱلْوَدُودُ	al-wadud	den Kärleksfulle / den som älskar

Teologisk innebörd:

Versen beskriver Guds två centrala egenskaper: ”Och Han är den Förlåtande, den Kärleksfulle.” al-Ghafur är den som förlåter gång på gång, och al-Wadud är den som älskar och visar nåd – inte bara tolerans.

al-Tabari: Gud förlåter synder och älskar de troende.
Ibn Kathir: versen visar att Guds nåd är både juridisk (förlåtelse) och emotionell (kärlek).
al-Jalalayn: al-Wadud är den som älskar sina tjänare – och visar det.
al-Saʿdi: detta är en tröst – att Gud är både rättvis och kärleksfull.
Bernström: versen är en poetisk bild av gudomlig närhet.
Yusuf Ali: detta är en påminnelse om att Gud inte bara förlåter – Han älskar.

Vers 15

ذُو ٱلْعَرْشِ ٱلْمَجِيدُ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
ذُو	dhu	ägare / den som besitter
ٱلْعَرْشِ	al-ʿarsh	tronen / härskarsätet
ٱلْمَجِيدُ	al-majid	den Majestätiske / den Ärorike

Teologisk innebörd:

Versen beskriver Guds majestät och suveränitet: ”Ägaren av tronen, den Majestätiske.” al-Arsh är en symbol för Guds överhöghet, och al-Majid för Hans ära, storhet och sublimitet.

al-Tabari: Gud är den som har tronen – den högsta makten.
Ibn Kathir: versen visar att Gud är upphöjd över allt – och är värd all ära.
al-Jalalayn: al-Majid är den som är upphöjd i ära och makt.
al-Saʿdi: detta är en påminnelse om att Gud är både nära (vers 15) och upphöjd (vers 16).
Bernström: versen är en poetisk bild av gudomlig storhet.
Yusuf Ali: detta är en påminnelse om att Gud är den yttersta auktoriteten – och den mest ärofulla.

Vers 85:16

فَعَّالٌ لِّمَا يُرِيدُ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
فَعَّالٌ	faʿʿalun	den som handlar kraftfullt och ständigt
لِّمَا	lima	i enlighet med vad
يُرِيدُ	yurid	Han vill / önskar

Teologisk innebörd:

Versen är en deklaration av Guds absoluta vilja och handlingskraft: ”Den som utför vad Han vill.” Faʿʿal är en intensiv form som uttrycker ständig, kraftfull handling – Gud är inte bara kapabel, Han verkliggör sin vilja utan hinder.

al-Tabari: Gud är den som handlar enligt sin vilja – och inget kan hindra Honom.
Ibn Kathir: versen visar att Guds makt är aktiv, inte passiv – Han genomför det Han vill.
al-Jalalayn: detta är en bekräftelse på att Guds vilja är suverän – och Hans handlingar är effektiva.
al-Saʿdi: versen är en tröst till de troende – att Gud har makt att genomföra sin rättvisa.
Bernström: versen är en poetisk bild av gudomlig handlingsfrihet.
Yusuf Ali: detta är en påminnelse om att Guds vilja är den yttersta kraften – över allt annat.

Språklig och retorisk analys:

Faʿʿal är en hyperintensiv form (sighat mubalagha) – som uttrycker överflöd, kontinuitet och styrka.
Versen är kort, rytmisk och avslutande – en teologisk punkt som sammanfattar Guds roll i hela suran.

Vers 85:17

هَلْ أَتَىٰكَ حَدِيثُ ٱلْجُنُودِ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
هَلْ	hal	har / kom det
أَتَىٰكَ	ataka	till dig
حَدِيثُ	hadithu	berättelsen / nyheten
ٱلْجُنُودِ	al-junud	härarna / trupperna / arméerna

Teologisk innebörd:

Versen inleder en påminnelse om tidigare förnekare och deras öde: ”Har berättelsen om härarna kommit till dig?” Detta är en retorisk fråga som syftar på historiska exempel på folk som trotsade Gud – och blev straffade.

al-Tabari: junud syftar på de mäktiga arméer som trotsade Gud – som Farao och Thamud.
Ibn Kathir: versen är en introduktion till exempel på Guds straff mot arroganta folk.
al-Jalalayn: detta är en retorisk väckning – att minnas tidigare öden.
al-Saʿdi: versen är en pedagogisk nyckel – att historia är vägledning.
Bernström: versen är en poetisk bild av maktens fall.
Yusuf Ali: detta är en påminnelse om att även mäktiga härar inte kan stå emot Gud.

Vers 85:18

فِرْعَوْنَ وَثَمُودَ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
فِرْعَوْنَ	Firʿawn	Farao
وَثَمُودَ	wa-Thamud	och Thamud

Teologisk innebörd:

Versen nämner två historiska exempel på förnekelse och gudstrots: ”Farao och Thamud.” Dessa namn representerar arrogans, maktmissbruk och förkastande av profetisk vägledning – och fungerar som varningar till Quraysh och alla framtida förnekare.

al-Tabari: Farao trotsade Musa (Mose), Thamud trotsade Salih – båda förgjordes.
Ibn Kathir: versen visar att även mäktiga civilisationer gick under när de förnekade sanningen.
al-Jalalayn: dessa är exempel på folk som förkastade sina profeter – och straffades.
al-Saʿdi: detta är en pedagogisk påminnelse om att historia är vägledning – inte bara berättelse.
Bernström: versen är en poetisk bild av maktens fall inför sanningen.
Yusuf Ali: detta är en påminnelse om att Guds dom är verklig – och återkommande.

Vers 85:19

بَلِ ٱلَّذِينَ كَفَرُوا۟ فِى تَكْذِيبٍ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
بَلِ	bal	nej, snarare / tvärtom
ٱلَّذِينَ	alladhina	de som
كَفَرُوا۟	kafaru	förnekade / inte trodde
فِى	fi	i / befinner sig i
تَكْذِيبٍ	takdhib	förnekelse / lögnförklaring

Teologisk innebörd:

Versen är en kontrast till de tidigare exemplen: ”Nej, de som förnekar befinner sig i förnekelse.” Detta är en beskrivning av ett tillstånd – inte bara en handling: de är insvepta i förnekelse, trots alla bevis, berättelser och varningar.

al-Tabari: versen visar att förnekarna är fast i sin lögn – trots att sanningen är tydlig.
Ibn Kathir: detta är en påminnelse om att vissa människor förnekar av envishet, inte okunnighet.
al-Jalalayn: takdhib är att kalla sanningen lögn – ett aktivt avståndstagande.
al-Saʿdi: detta är en psykologisk och andlig diagnos – de är försjunkna i förnekelse.
Bernström: versen är en poetisk bild av inre förhärdelse.
Yusuf Ali: detta är en påminnelse om att förnekelse är ett tillstånd – inte bara en åsikt.

Vers 85:20

وَٱللَّهُ مِن وَرَآئِهِم مُّحِيطٌ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
وَٱللَّهُ	wa-llah	och Gud
مِن	min	från / bakom / över
وَرَآئِهِم	waraʾihim	dem / deras ryggar / bakom dem
مُّحِيطٌ	muhitun	omslutande / omringande / allomfattande

Teologisk innebörd:

Versen är en deklaration av Guds allomfattande makt och närvaro: ”Och Gud omsluter dem bakifrån.” Detta är en bild av att förnekarna inte kan undkomma – Gud omger dem från alla håll, även där de inte ser.

al-Tabari: Gud har makt över dem – även om de tror sig vara fria.
Ibn Kathir: versen visar att Gud ser, vet och kan ingripa – när Han vill.
al-Jalalayn: muhit betyder att Gud omger dem – fysiskt, mentalt, kosmiskt.
al-Saʿdi: detta är en pedagogisk påminnelse om att Guds kontroll är total – även när människan förnekar.
Bernström: versen är en poetisk bild av gudomlig närvaro – som inte kan undvikas.
Yusuf Ali: detta är en påminnelse om att Gud är närvarande – även när människan tror sig vara oövervakad.

Vers 85:21

بَلْ هُوَ قُرْءَانٌ مَّجِيدٌ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
بَلْ	bal	nej, snarare / tvärtom
هُوَ	huwa	det är
قُرْءَانٌ	qurʾanun	en Koran / en recitation
مَّجِيدٌ	majid	majestätisk / ärofull / upphöjd

Teologisk innebörd:

Versen är en bekräftelse på Koranens status: ”Nej, det är en majestätisk Koran.” Detta är ett svar på förnekarnas påståenden – att Koranen är lögn eller dikt – och en deklaration av dess gudomliga ursprung och ära.

al-Tabari: versen förtydligar att Koranen inte är mänsklig dikt – utan upphöjd och sann.
Ibn Kathir: detta är en bekräftelse på Koranens ära, kraft och gudomliga ursprung.
al-Jalalayn: majid betyder att Koranen är upphöjd i innehåll, stil och verkan.
al-Saʿdi: detta är en pedagogisk påminnelse om att Koranen är en gåva – inte en produkt.
Bernström: versen är en poetisk bild av ordets helighet.
Yusuf Ali: detta är en påminnelse om att Koranen är majestätisk – i både form och funktion.

Vers 85:22

فِى لَوْحٍ مَّحْفُوظٍ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
فِى	fi	i / på
لَوْحٍ	lawhin	en tavla / skriftplatta
مَّحْفُوظٍ	mahfuzin	bevarad / skyddad

Teologisk innebörd:

Versen avslutar suran med en bekräftelse på Koranens eviga bevarande: ”På en bevarad tavla.” al-Lawh al-Mahfuz är enligt klassisk teologi den himmelska tavla där Guds ord är nedtecknat och skyddat från förändring – en symbol för uppenbarelsens evighet, autenticitet och gudomliga ursprung.

al-Tabari: detta är tavlan där allt är skrivet – inklusive Koranen, och den är skyddad från djävulens påverkan.
Ibn Kathir: versen visar att Koranen är bevarad hos Gud – oförändrad och oförvanskad.
al-Jalalayn: lawhin mahfuz är en tavla i himlen – där Koranen är skriven och skyddad.
al-Saʿdi: detta är en bekräftelse på att Koranen är evig, sann och oförstörbar.
Bernström: versen är en poetisk bild av ordets helighet och evighet.
Yusuf Ali: detta är en påminnelse om att Koranen inte är en tillfällig text – utan en del av Guds eviga plan.

KAPITEL 85