Sura 86 – al-Tariq (”Den nattlige besökaren”), en Makki-sura som inleds med en kraftfull ed och en fråga, och som behandlar människans skapelse, Guds allvetande och uppenbarelsens kraft.
Vers 1
وَٱلسَّمَآءِ وَٱلطَّارِقِ
وَٱلسَّمَآءِ — wa-s-samaʾi — vid himlen
وَٱلطَّارِقِ — wa-t-tariq — och den nattlige besökaren
Teologisk innebörd:
Versen inleder med en ed (qasam): ”Vid himlen och den nattlige besökaren.” al-Tariq betyder bokstavligen ”den som knackar” – och tolkas som stjärnan som visar sig på natten, eller uppenbarelsen som kommer i mörkret.
- al-Tabari: Tariq är en stjärna – men också en symbol för något som kommer med budskap.
- Ibn Kathir: versen inleder med en ed för att väcka uppmärksamhet.
- al-Jalalayn: Tariq är en stjärna – men också en metafor för vägledning.
- al-Saʿdi: detta är en retorisk öppning – för att förbereda för ett viktigt budskap.
- Bernström: versen är en poetisk bild av nattens budbärare.
- Yusuf Ali: himlen och Tariq är tecken – på Guds makt och uppenbarelsens kraft.
Vers 2
وَمَا أَدْرَىٰكَ مَا ٱلطَّارِقُ
وَمَا — wa-ma — och vad
أَدْرَىٰكَ — adräka — kan få dig att förstå
مَا — ma — vad
ٱلطَّارِقُ — at-tariq — den nattlige besökaren
Teologisk innebörd:
Versen är en retorisk fråga: ”Och vad kan få dig att förstå vad den nattlige besökaren är?” Detta är en stilfigur som förstärker betydelsen – att det som följer är något stort och djupt.
- al-Tabari: frågan är en förberedelse – för att lyfta fram något betydelsefullt.
- Ibn Kathir: detta är en stil som används för att väcka nyfikenhet.
- al-Jalalayn: versen förstärker att Tariq är något särskilt.
- al-Saʿdi: detta är en pedagogisk metod – att skapa förväntan.
- Bernström: versen är en poetisk förstärkning av mysteriet.
- Yusuf Ali: detta är en retorisk nyckel – för att öppna hjärtat för förståelse.
Vers 3
ٱلنَّجْمُ ٱلثَّاقِبُ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| ٱلنَّجْمُ | an-najmu | stjärnan |
| ٱلثَّاقِبُ | ath-thaqib | den genomträngande / lysande |
Teologisk innebörd:
Versen förklarar vad Tariq är: ”Den genomträngande stjärnan.” al-Najm ath-Thaqib är en bild av ljus som bryter igenom mörker – vägledning, uppenbarelse, eller kosmisk kraft.
- al-Tabari: stjärnan är fysisk – men också symbolisk för vägledning.
- Ibn Kathir: detta är en bild av uppenbarelsens kraft.
- al-Jalalayn: stjärnan är genomträngande – både i ljus och betydelse.
- al-Saʿdi: detta är en metafor för Guds vägledning.
- Bernström: versen är en poetisk bild av ljus i mörker.
- Yusuf Ali: stjärnan är ett tecken – på Guds närvaro och uppenbarelse.
Vers 4
إِن كُلُّ نَفْسٍ لَّمَّا عَلَيْهَا حَافِظٌ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| إِن | inna | sannerligen / det är ett faktum att |
| كُلُّ | kullu | varje |
| نَفْسٍ | nafsin | själ / individ |
| لَّمَّا | lamma | utan undantag / verkligen |
| عَلَيْهَا | ʿalayha | över den / ansvarig för den |
| حَافِظٌ | hafiz | en väktare / beskyddare / övervakare |
Teologisk innebörd:
Versen förklarar att varje själ har en väktare: ”Sannerligen, varje själ har en väktare över sig.” Detta är en påminnelse om ansvar, övervakning och Guds allvetande.
- al-Tabari: väktaren är en ängel som registrerar handlingar.
- Ibn Kathir: detta är en bild av att inget undgår Guds vetskap.
- al-Jalalayn: varje själ är övervakad – för räkenskapens skull.
- al-Saʿdi: detta är en pedagogisk påminnelse om ansvar.
- Bernström: versen är en poetisk bild av ständig närvaro.
- Yusuf Ali: detta är en påminnelse om att inget är dolt – allt är registrerat.
Vers 5
فَلْيَنظُرِ ٱلْإِنسَٰنُ مِمَّ خُلِقَ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| فَلْيَنظُرِ | fa-l-yanzur | så må människan betrakta / reflektera |
| ٱلْإِنسَٰنُ | al-insan | människan |
| مِمَّ | mimma | från vad / ur vad |
| خُلِقَ | khuliqa | han har skapats |
Teologisk innebörd:
Versen uppmanar till reflektion över människans ursprung: ”Så må människan betrakta från vad hon har skapats.” Detta är en pedagogisk inledning till en sekvens om människans svaghet och Guds makt.
- al-Tabari: versen är en uppmaning till ödmjukhet – att minnas sitt ursprung.
- Ibn Kathir: detta är en väg till tro – genom att begrunda skapelsen.
- al-Jalalayn: versen är en retorisk uppmaning – att inte glömma sin början.
- al-Saʿdi: detta är en metod för att väcka insikt – genom självreflektion.
- Bernström: versen är en poetisk bild av existentiell medvetenhet.
- Yusuf Ali: detta är en påminnelse om att människan är skapad – inte självständig.
Vers 6
خُلِقَ مِن مَّآءٖ دَافِقٖ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| خُلِقَ | khuliqa | han har skapats |
| مِن | min | från / ur |
| مَّآءٖ | maʾin | vatten / vätska |
| دَافِقٖ | dafiq | som strömmar / som skjuter fram |
Teologisk innebörd:
Versen beskriver människans biologiska ursprung: ”Han har skapats ur en strömmande vätska.” Detta är en påminnelse om människans ödmjuka början – och Guds makt att skapa från det enklaste.
- al-Tabari: versen syftar på sperma – som utgångspunkt för människans skapelse.
- Ibn Kathir: detta är en påminnelse om Guds förmåga att skapa liv ur det till synes obetydliga.
- al-Jalalayn: versen visar att människan inte bör vara högmodig – hennes ursprung är enkelt.
- al-Saʿdi: detta är en pedagogisk metod – att väcka ödmjukhet och insikt.
- Bernström: versen är en poetisk bild av livets början.
- Yusuf Ali: detta är en påminnelse om att människan är skapad – inte självständig.
Vers 7
يَخْرُجُ مِنۢ بَيْنِ ٱلصُّلْبِ وَٱلتَّرَآئِبِ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| يَخْرُجُ | yakhruju | den kommer ut / utgår |
| مِنۢ | min | från / ur |
| بَيْنِ | bayni | mellan |
| ٱلصُّلْبِ | as-sulb | ryggraden / ländryggen |
| وَٱلتَّرَآئِبِ | wa-t-taraʾib | bröstbenen / revbenen / övre delen av kroppen |
Teologisk innebörd:
Versen fortsätter beskrivningen av människans skapelse: ”Den kommer ut mellan ryggraden och bröstbenen.” Detta är en bild av den kroppsliga processen – men också en påminnelse om Guds exakta kunskap om människans anatomi.
- al-Tabari: versen beskriver platsen där den manliga vätskan bildas – mellan ländrygg och bröst.
- Ibn Kathir: detta är en bild av Guds skapelseprocess – som människan inte bör glömma.
- al-Jalalayn: versen visar att människans ursprung är dolt – men Gud vet det.
- al-Saʿdi: detta är en påminnelse om Guds makt och människans svaghet.
- Bernström: versen är en poetisk bild av kroppens mysterium.
- Yusuf Ali: detta är en påminnelse om att människan är skapad med precision – inte slump.
Vers 8
إِنَّهُۥ عَلَىٰ رَجْعِهِۦ لَقَادِرٌ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| إِنَّهُۥ | innahu | sannerligen Han |
| عَلَىٰ | ʿala | har makt över / är kapabel till |
| رَجْعِهِۦ | rajʿihi | hans återvändande / återuppståndelse |
| لَقَادِرٌ | la-qadir | är helt kapabel / har full makt |
Teologisk innebörd:
Versen förklarar att Gud har makt att återuppväcka människan: ”Sannerligen, Han har makt att återföra honom.” Rajʿihi syftar på återuppståndelsen – att Gud kan återskapa människan efter döden.
- al-Tabari: versen är ett bevis på att Gud som skapat kan också återuppväcka.
- Ibn Kathir: detta är en påminnelse om Domens dag – och Guds makt över liv och död.
- al-Jalalayn: versen visar att återuppståndelsen är lätt för Gud.
- al-Saʿdi: detta är en tröst och varning – Gud glömmer inte.
- Bernström: versen är en poetisk bild av livets cykel – och Guds kontroll.
- Yusuf Ali: detta är en påminnelse om att döden inte är slutet – Gud har makten att återföra.
Vers 9
يَوْمَ تُبْلَى ٱلسَّرَآئِرُ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| يَوْمَ | yawma | den dag / på dagen |
| تُبْلَى | tubla | skall avslöjas / prövas / blottläggas |
| ٱلسَّرَآئِرُ | as-saraʾir | det fördolda / hemligheter / inre tankar |
Teologisk innebörd:
Versen beskriver Domens dag: ”Den dag då det fördolda skall avslöjas.” as-Saraʾir är människans inre – tankar, avsikter, känslor – allt som varit dolt.
- al-Tabari: versen visar att inget är dolt för Gud – allt kommer att avslöjas.
- Ibn Kathir: detta är en varning – att även det osagda kommer att dömas.
- al-Jalalayn: versen visar att hjärtats innehåll kommer att blottläggas.
- al-Saʿdi: detta är en pedagogisk påminnelse om att ansvar gäller även det inre.
- Bernström: versen är en poetisk bild av fullständig transparens.
- Yusuf Ali: detta är en påminnelse om att sanningen alltid kommer fram – inför Gud.
Vers 10
فَمَا لَهُۥ مِن قُوَّةٖ وَلَا نَاصِرٍ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| فَمَا | fa-ma | då har han inte |
| لَهُۥ | lahu | för sig / till sin hjälp |
| مِن | min | någon / något |
| قُوَّةٖ | quwwatin | styrka / kraft |
| وَلَا | wa-la | och inte |
| نَاصِرٍ | nasir | någon hjälpare / försvarare |
Teologisk innebörd:
Versen avslutar sekvensen med en påminnelse om människans hjälplöshet på Domens dag: ”Då har han varken styrka eller hjälpare.”
- al-Tabari: versen visar att ingen kan rädda sig själv – bara Gud kan ge frälsning.
- Ibn Kathir: detta är en varning – att på Domens dag är människan ensam inför sin räkenskap.
- al-Jalalayn: versen visar att varken makt eller allierade hjälper då.
- al-Saʿdi: detta är en pedagogisk påminnelse om att förberedelse sker nu – inte då.
- Bernström: versen är en poetisk bild av total beroende av Gud.
- Yusuf Ali: detta är en påminnelse om att ingen annan än Gud kan ge räddning.
Vers 11
وَٱلسَّمَآءِ ذَاتِ ٱلرَّجْعِ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| وَٱلسَّمَآءِ | wa-s-samaʾi | vid himlen |
| ذَاتِ | dhati | den som har / den som besitter |
| ٱلرَّجْعِ | ar-rajʿi | återkomst / återvändande / regn |
Teologisk innebörd:
Versen är en ed: ”Vid himlen, den som har återkomst.” ar-Rajʿ tolkas som regn som återkommer, eller himlens cykliska funktion – en bild av Guds ordning och återkommande nåd.
- al-Tabari: himlen ger regn – som återkommer gång på gång.
- Ibn Kathir: versen visar att himlen är en källa till liv – genom regnets återkomst.
- al-Jalalayn: ar-rajʿ är regn – som återkommer efter torka.
- al-Saʿdi: detta är en bild av Guds kontroll över naturens cykler.
- Bernström: versen är en poetisk bild av kosmisk rytm.
- Yusuf Ali: himlen är ett tecken på återkommande nåd – och Guds makt.
Vers 12
وَٱلْأَرْضِ ذَاتِ ٱلصَّدْعِ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| وَٱلْأَرْضِ | wa-l-ardi | vid jorden |
| ذَاتِ | dhati | den som har / den som besitter |
| ٱلصَّدْعِ | as-sadʿi | sprickan / klyftan / öppningen |
Teologisk innebörd:
Versen är en ed: ”Vid jorden, den som har sprickan.” as-Sadʿ tolkas som jordens öppning för växtlighet – eller dess splittring vid återuppståndelsen.
- al-Tabari: jorden spricker för att ge liv – eller för att återuppväcka.
- Ibn Kathir: versen syftar på jordens roll i livets cykel – och i Domens dag.
- al-Jalalayn: sadʿ är jordens öppning – för regn, växt eller återuppståndelse.
- al-Saʿdi: detta är en bild av Guds makt att skapa och återuppväcka.
- Bernström: versen är en poetisk bild av livets födelse ur jorden.
- Yusuf Ali: jorden är ett tecken – på både livets början och slut.
Vers 13
إِنَّهُۥ لَقَوْلٌ فَصْلٌ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| إِنَّهُۥ | innahu | sannerligen det |
| لَقَوْلٌ | la-qawlun | är ett ord / ett yttrande |
| فَصْلٌ | fasl | avgörande / klart åtskilt / slutgiltigt |
Teologisk innebörd:
Versen beskriver Koranens karaktär: ”Sannerligen, det är ett avgörande ord.” Qawl fasl betyder att Koranen är klar, tydlig, slutgiltig – den skiljer mellan sanning och lögn.
- al-Tabari: detta är Guds ord – som inte innehåller tvetydighet.
- Ibn Kathir: versen visar att Koranen är vägledande och domfällande.
- al-Jalalayn: fasl betyder att den skiljer mellan rätt och fel.
- al-Saʿdi: detta är en påminnelse om att Koranen är den yttersta auktoriteten.
- Bernström: versen är en poetisk bild av ordets kraft.
- Yusuf Ali: detta är en påminnelse om att Koranen är slutgiltig – inte spekulativ.
Vers 14
وَمَا هُوَ بِٱلْهَزْلِ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| وَمَا | wa-ma | och det är inte |
| هُوَ | huwa | det |
| بِٱلْهَزْلِ | bi-l-hazl | något skämtsamt / lättsinnigt / tomt |
Teologisk innebörd:
Versen förtydligar att Koranen är allvarlig – inte skämtsam: ”Och det är inte något skämtsamt.” Hazl betyder lättsinne, tomhet, lek – motsatsen till allvar och sanning.
- al-Tabari: versen visar att Koranen är allvar – inte underhållning.
- Ibn Kathir: detta är en varning mot att ta uppenbarelsen lättvindigt.
- al-Jalalayn: versen förtydligar att Koranen är vägledning – inte lek.
- al-Saʿdi: detta är en pedagogisk påminnelse om att ta budskapet på allvar.
- Bernström: versen är en poetisk bild av ordets tyngd.
- Yusuf Ali: detta är en påminnelse om att Koranen är ett allvarligt budskap – inte retorik.
Vers 15
إِنَّهُمْ يَكِيدُونَ كَيْدٗا
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| إِنَّهُمْ | innahum | sannerligen de |
| يَكِيدُونَ | yakiduna | smider planer / konspirerar |
| كَيْدٗا | kaydan | en plan / list / komplott |
Teologisk innebörd:
Versen beskriver de förnekandes motstånd: ”Sannerligen, de smider planer.” Kayd är list, konspiration, motstånd – ofta i hemlighet.
- al-Tabari: versen syftar på Qurayshs försök att stoppa Profeten ﷺ.
- Ibn Kathir: detta är en påminnelse om att motstånd mot sanningen är aktivt.
- al-Jalalayn: versen visar att de förnekande inte är passiva – de agerar.
- al-Saʿdi: detta är en tröst – Gud är medveten om deras planer.
- Bernström: versen är en poetisk bild av mänskligt motstånd mot det gudomliga.
- Yusuf Ali: detta är en påminnelse om att sanningen alltid möter motstånd – men Gud är överlägsen.
Vers 86:16
وَأَكِيدُ كَيْدًا
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| وَأَكِيدُ | wa-akidu | och Jag smider / planerar / konspirerar |
| كَيْدًا | kaydan | en plan / list / strategi |
Teologisk innebörd:
Versen är Guds svar på vers 15, där de förnekande smider planer: ”Och Jag smider en plan.” Detta är en bekräftelse på att Guds plan är överlägsen – subtil, rättvis och oemotståndlig.
- al-Tabari: Gud svarar på deras konspiration med sin egen – som är starkare och rättvis.
- Ibn Kathir: detta är en tröst till Profeten ﷺ – att Gud ser och agerar.
- al-Jalalayn: versen visar att Gud inte är passiv – Han planerar med visdom.
- al-Saʿdi: detta är en pedagogisk påminnelse om att Guds plan är den som avgör.
- Bernström: versen är en poetisk bild av gudomlig strategi – som verkar i det fördolda.
- Yusuf Ali: detta är en påminnelse om att Gud är den verkliga aktören – inte människan.
Språklig och retorisk analys:
- Akidu kaydan är en parallell konstruktion till vers 15 – men med gudomlig emfas.
- Verbformen akidu är i presens – vilket antyder ständig, aktiv planering.
- Versen är en retorisk vändning: från mänsklig list till gudomlig kontroll.
Vers 17
فَمَهِّلِ ٱلْكَافِرِينَ أَمْهِلْهُمْ رُوَيْدٗا
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| فَمَهِّلِ | fa-mahhil | så ge uppskov / ge dem tid |
| ٱلْكَافِرِينَ | al-kafirin | de som förnekar / de otrogna |
| أَمْهِلْهُمْ | amhilhum | ge dem uppskov / låt dem vara |
| رُوَيْدٗا | ruwaydan | en liten stund / ett kort tag |
Teologisk innebörd:
Versen avslutar suran med en uppmaning till tålamod och tillit till Guds plan: ”Så ge de förnekande uppskov – ge dem bara en liten stund.” Detta är en tröst till Profeten ﷺ: att även om motståndarna smider planer (vers 15), så är Guds plan överlägsen – och deras tid är begränsad.
- al-Tabari: versen visar att Gud tillåter dem att agera – men bara till en viss gräns.
- Ibn Kathir: detta är en uppmaning till tålamod – Gud kommer att döma i sin tid.
- al-Jalalayn: versen visar att deras uppskov är kort – och domen närmar sig.
- al-Saʿdi: detta är en pedagogisk princip – att inte förhasta domen, utan lita på Guds visdom.
- Bernström: versen är en poetisk bild av gudomligt tålamod och mänsklig förgänglighet.
- Yusuf Ali: detta är en påminnelse om att Guds plan är subtil – men säker.
![]() |
- Sunnah ‑ handlingar på Eid al‑Fitr
- Den första migrationen till Abessinien (Etiopien)
- Profetens ﷺ moder Aminas död
- Den islamiska kalenderns början
- Slaget vid Uhud
- Avskedspredikan och Profeten Muhammads bortgång
- Khadija bint Khuwaylid blir fru Muhammad
- Profetens födelse
- Islams historia år 570 till 2000
- Abu Dharrs antog islam

