ORD FÖR ORD ANALYS AV KAPITEL 83

Sura 83 – al-Mutaffifin (”De som fuskar i mått och vikt”), en Makki-sura som inleder med social och etisk kritik, och utvecklas till eschatologiska kontraster mellan de rättfärdiga och de förnekande.

Vers 83:1

وَيْلٌ لِّلْمُطَفِّفِينَ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
وَيْلٌ	waylun	ve / fördärv / olycka
لِّلْمُطَفِّفِينَ	li-l-mutaffifin	för de som fuskar i mått och vikt

Teologisk innebörd:

Versen inleder med en fördömelse av ekonomisk ohederlighet: ”Ve dem som fuskar i mått och vikt.” Mutaffifin är de som tar fullt när de köper, men ger mindre när de säljer – en symbol för orättvisa, girighet och dubbelmoral.

al-Tabari: versen riktar sig till dem som medvetet manipulerar mått – ett allvarligt brott.
Ibn Kathir: detta är en social och moralisk varning – Gud ser även världsliga orättvisor.
al-Jalalayn: mutaffifin är de som ger mindre än vad som är rätt – i handel.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att religionen omfattar även ekonomi och rättvisa.
Bernström: poetisk bild av social fördärv.
Yusuf Ali: påminnelse om att Gud fördömer oärlighet – även i vardagliga handlingar.

Vers 83:2

ٱلَّذِينَ إِذَا ٱكْتَالُوا۟ عَلَى ٱلنَّاسِ يَسْتَوْفُونَ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
ٱلَّذِينَ	alladhina	de som
إِذَا	idha	när
ٱكْتَالُوا۟	iktalu	de mäter upp / tar emot
عَلَى	ʿala	från / gentemot
ٱلنَّاسِ	an-nas	människorna
يَسْتَوْفُونَ	yastawfun	kräver fullt / tar hela mängden

Teologisk innebörd:

Versen förklarar den ohederliga attityden: ”De som, när de tar emot från människor, kräver fullt mått.” Detta är en beskrivning av girighet och själviskhet – att kräva rättvisa för sig själv, men inte ge den till andra.

al-Tabari: de kräver exakt eller mer – men ger mindre.
Ibn Kathir: detta är en bild av dubbelmoral – som Gud fördömer.
al-Jalalayn: versen visar att de är noggranna när det gynnar dem själva.
al-Saʿdi: pedagogisk varning – att rättvisa måste vara konsekvent.
Bernström: poetisk bild av själviskhet.
Yusuf Ali: påminnelse om att rättvisa är universell – inte selektiv.

Vers 83:3

وَإِذَا كَالُوهُمْ أَوْ وَزَنُوهُمْ يُخْسِرُونَ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
وَإِذَا	wa-idha	och när
كَالُوهُمْ	kaluhum	de mäter upp åt dem
أَوْ	aw	eller
وَزَنُوهُمْ	waznuhum	väger åt dem
يُخْسِرُونَ	yukh’sirun	de ger mindre / förlorar dem på mått

🧠 Teologisk innebörd:

Versen visar deras orättvisa när de själva ger: ”Men när de mäter eller väger åt andra – ger de mindre.” Detta är en kritik av ekonomisk oärlighet – och ett uttryck för moraliskt hyckleri.

al-Tabari: de lurar andra – men kräver rättvisa för sig själva.
Ibn Kathir: detta är en bild av att förnekelse börjar i vardaglig oärlighet.
al-Jalalayn: versen visar att de är medvetna om sin orättvisa.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att religionen kräver rättvisa i alla transaktioner.
Bernström: poetisk bild av girighetens asymmetri.
Yusuf Ali: påminnelse om att Gud ser även vardagliga handlingar.

Vers 83:4

أَلَا يَظُنُّ أُو۟لَٰٓئِكَ أَنَّهُم مَّبْعُوثُونَ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
أَلَا	ala	tänker de inte / inser de inte
يَظُنُّ	yazunnu	tror / antar / förväntar
أُو۟لَٰٓئِكَ	ulaʾika	de där
أَنَّهُم	annahum	att de
مَّبْعُوثُونَ	mabʿuthun	kommer att återuppväckas / skickas

Teologisk innebörd:

Versen är en retorisk väckning: ”Tror de inte att de ska återuppväckas?” Detta är en påminnelse om räkenskapen – att även världsliga handlingar granskas på Domens dag.

al-Tabari: versen visar att deras oärlighet beror på att de inte tror på återuppståndelsen.
Ibn Kathir: detta är en bild av att förnekelse av det hinsides leder till moraliskt förfall.
al-Jalalayn: versen är en väckning – att tro på dom är nyckeln till rättvisa.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att tro på återuppståndelsen är grunden för ansvar.
Bernström: poetisk bild av blindhet inför evigheten.
Yusuf Ali: påminnelse om att tro på dom är en moralisk kompass.

Vers 83:5

لِيَوْمٍ عَظِيمٍ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
لِيَوْمٍ	li-yawmin	för en dag
عَظِيمٍ	ʿazimin	stor / väldig / fruktansvärd

Teologisk innebörd:

Versen förtydligar vilken dag som avses: ”För en väldig dag.” Detta är en beskrivning av Domens dag – som är stor i betydelse, konsekvens och allvar.

al-Tabari: dagen då allt granskas – och inget undgår Guds dom.
Ibn Kathir: detta är en bild av att även små handlingar får stora konsekvenser.
al-Jalalayn: versen förstärker allvaret – att dagen är väldig.
al-Saʿdi: pedagogisk påminnelse om att räkenskapen är verklig – och allvarlig.
Bernström: poetisk bild av den yttersta dagen.
Yusuf Ali: påminnelse om att dagen är avgörande – och ofrånkomlig.

Vers 83:6

يَوْمَ يَقُومُ ٱلنَّاسُ لِرَبِّ ٱلْعَٰلَمِينَ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
يَوْمَ	yawma	den dag
يَقُومُ	yaqumu	står upp / reser sig
ٱلنَّاسُ	an-nasu	människorna
لِرَبِّ	li-rabbi	inför Herren
ٱلْعَٰلَمِينَ	al-ʿalamin	världarnas Herre

Teologisk innebörd:

Versen beskriver Domens dag: ”Den dag då människorna står inför världarnas Herre.” Detta är en eskatologisk bild av räkenskapens stund, där varje själ står inför Gud.

al-Tabari: människorna står i väntan på dom – i skräck och ödmjukhet.
Ibn Kathir: detta är en bekräftelse på att Gud är Herre över alla världar – och alla ska stå inför Honom.
al-Jalalayn: versen visar att detta är en universell dom – ingen undgår.
al-Saʿdi: pedagogisk påminnelse om att livet har ett slut – och ett ansvar.
Bernström: poetisk bild av mänsklighetens samlade öde.
Yusuf Ali: påminnelse om att Gud är den yttersta domaren.

Vers 83:7

كَلَّآ إِنَّ كِتَٰبَ ٱلْفُجَّارِ لَفِى سِجِّينٍ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
كَلَّآ	kalla	nej! / sannerligen inte!
إِنَّ	inna	sannerligen
كِتَٰبَ	kitaba	boken / registret
ٱلْفُجَّارِ	al-fujjar	de fördärvade / syndarna
لَفِى	la-fi	är sannerligen i
سِجِّينٍ	sijjin	Sijjin (ett fängslande register / plats)

Teologisk innebörd:

Versen introducerar de fördärvades öde: ”Nej! De fördärvades bok är i Sijjin.” Sijjin är enligt klassisk tafsir en plats i underjorden eller ett register över de fördömda.

al-Tabari: Sijjin är antingen ett fysiskt fängelse i helvetet eller en symbol för deras register.
Ibn Kathir: detta är en bild av att deras handlingar är nedtecknade – och förseglade.
al-Jalalayn: Sijjin är ett trångt, nedtryckt ställe – motsats till ʿIlliyyin.
al-Saʿdi: pedagogisk varning – att onda handlingar inte glöms.
Bernström: poetisk bild av fördömelsens arkiv.
Yusuf Ali: påminnelse om att syndens väg är registrerad – och leder till fördärv.

Vers 83:8

وَمَآ أَدْرَىٰكَ مَا سِجِّينٌ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
وَمَآ	wa-ma	och vad
أَدْرَىٰكَ	adraka	får dig att förstå
مَا	ma	vad
سِجِّينٌ	sijjin	Sijjin är

Teologisk innebörd:

Versen förstärker mysteriet och allvaret i Sijjin: ”Och vad får dig att förstå vad Sijjin är?” Detta är en retorisk förstärkning – att detta är något fruktansvärt, bortom mänsklig föreställning.

al-Tabari: detta är en stilfigur som väcker fruktan och allvar.
Ibn Kathir: versen visar att Sijjin är något fruktansvärt – och verkligt.
al-Jalalayn: detta är en förstärkning av föregående vers.
al-Saʿdi: pedagogisk effekt – att väcka eftertanke och rädsla.
Bernström: poetisk bild av det outsägliga.
Yusuf Ali: påminnelse om att vissa sanningar är större än vad vi kan förstå.

Vers 83:9

كِتَٰبٌ مَّرْقُومٌ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
كِتَٰبٌ	kitabun	en bok / ett register
مَّرْقُومٌ	marqumun	inskriven / förseglad / registrerad

Teologisk innebörd:

Versen förklarar vad Sijjin är: ”En inskriven bok.” Detta är en bekräftelse på att de fördärvades handlingar är nedtecknade – och inte kan raderas.

al-Tabari: marqum betyder att det är förseglat – inget kan ändras.
Ibn Kathir: detta är en bild av Guds rättvisa – allt är dokumenterat.
al-Jalalayn: versen visar att domen är fastställd.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att varje handling har konsekvens.
Bernström: poetisk bild av ödesboken.
Yusuf Ali: påminnelse om att inget går förlorat – allt är skrivet.

Vers 83:10

وَيْلٌ يَوْمَئِذٍ لِّلْمُكَذِّبِينَ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
وَيْلٌ	waylun	ve / olycka / fördärv
يَوْمَئِذٍ	yawmaʾidhin	på den dagen
لِّلْمُكَذِّبِينَ	li-l-mukadhdhibin	för dem som förnekar / kallar lögn

Teologisk innebörd:

Versen är en fördömelse av de som förnekar sanningen: ”Ve på den dagen för dem som förnekar.” Detta är en återkommande varningsfras i Koranen – som förstärker allvaret i förnekelse.

al-Tabari: detta gäller de som kallade uppenbarelsen lögn – medvetet.
Ibn Kathir: versen är en varning till Quraysh – och till alla som förnekar.
al-Jalalayn: detta är en retorisk förstärkning – för att väcka fruktan.
al-Saʿdi: pedagogisk påminnelse om att förnekelse är ett val – med konsekvenser.
Bernström: poetisk bild av domens allvar.
Yusuf Ali: påminnelse om att sanningen inte kan ignoreras utan följd.

Vers 83:11

ٱلَّذِينَ يُكَذِّبُونَ بِيَوْمِ ٱلدِّينِ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
ٱلَّذِينَ	alladhina	de som
يُكَذِّبُونَ	yukadhdhibuna	förnekar / kallar lögn
بِيَوْمِ	bi-yawmi	på dagen

Vers 83:11

ٱلَّذِينَ يُكَذِّبُونَ بِيَوْمِ ٱلدِّينِ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
ٱلَّذِينَ	alladhina	de som
يُكَذِّبُونَ	yukadhdhibuna	förnekar / kallar lögn
بِيَوْمِ	bi-yawmi	på dagen
ٱلدِّينِ	ad-din	domen / räkenskapens dag

Teologisk innebörd:

Versen preciserar vilka som fördöms: ”De som förnekar räkenskapens dag.” Yawm ad-din är Domens dag – och att förneka den är att förneka ansvar, rättvisa och Guds makt.

al-Tabari: versen syftar på dem som inte tror på återuppståndelsen och domen.
Ibn Kathir: detta är roten till moraliskt förfall – att inte tro på konsekvenser.
al-Jalalayn: versen visar att förnekelse av domen är ett aktivt avståndstagande från tron.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att tro på räkenskapen är grunden för rättfärdighet.
Bernström: poetisk bild av blindhet inför evigheten.
Yusuf Ali: påminnelse om att tro på dom är en moralisk kompass.

Vers 83:12

وَمَا يُكَذِّبُ بِهِۦٓ إِلَّا كُلُّ مُعْتَدٍ أَثِيمٍ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
وَمَا	wa-ma	och ingen
يُكَذِّبُ	yukadhdhibu	förnekar / kallar lögn
بِهِۦٓ	bihi	det / den (domen)
إِلَّا	illa	utom / förutom
كُلُّ	kullu	varje
مُعْتَدٍ	muʿtadin	överträdare / gränsöverskridare
أَثِيمٍ	athimin	syndare / brottslig

Teologisk innebörd:

Versen förklarar vem som förnekar domen: ”Ingen förnekar den utom varje överträdande syndare.” Detta är en psykologisk och moralisk diagnos – att förnekelse ofta är ett sätt att rättfärdiga synd.

al-Tabari: versen visar att förnekelse är kopplad till överträdelser – inte okunskap.
Ibn Kathir: detta är en bild av att syndaren förnekar för att slippa ansvar.
al-Jalalayn: muʿtadin athim är den som överträder både Guds och människors rätt.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att förnekelse är en försvarsmekanism för synd.
Bernström: poetisk bild av moralisk förhärdelse.
Yusuf Ali: påminnelse om att förnekelse ofta är viljestyrd – inte intellektuell.

Vers 83:13

إِذَا تُتْلَىٰ عَلَيْهِ ءَايَٰتُنَا قَالَ أَسَٰطِيرُ ٱلْأَوَّلِينَ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
إِذَا	idha	när
تُتْلَىٰ	tutla	reciteras / läses
عَلَيْهِ	ʿalayhi	för honom
ءَايَٰتُنَا	ayatuna	Våra verser / tecken
قَالَ	qala	säger
أَسَٰطِيرُ	asatiru	sagor / myter
ٱلْأَوَّلِينَ	al-awwalin	de tidigare / forntida

Teologisk innebörd:

Versen visar förnekarnas hånfulla respons på uppenbarelsen: ”När Våra verser läses för honom, säger han: ’Det är forntida sagor.’” Detta är en klassisk anklagelse mot profetisk uppenbarelse – att det bara är mytologi.

al-Tabari: versen visar att de avfärdar Koranen som mänsklig dikt – inte gudomlig vägledning.
Ibn Kathir: detta är en bild av arrogans – att inte ta verserna på allvar.
al-Jalalayn: asatir är hån – ett sätt att undvika att lyssna.
al-Saʿdi: pedagogisk varning – att hån är ett tecken på förhärdelse.
Bernström: poetisk bild av föraktets retorik.
Yusuf Ali: påminnelse om att uppenbarelsen ofta möts med hån – men förblir sann.

Vers 83:14

كَلَّا بَلْ ۜ رَانَ عَلَىٰ قُلُوبِهِم مَّا كَانُوا۟ يَكْسِبُونَ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
كَلَّا	kalla	nej! / sannerligen inte!
بَلْ	bal	snarare / tvärtom
رَانَ	rana	har lagt sig som rost / täckt
عَلَىٰ	ʿala	över / på
قُلُوبِهِم	qulubihim	deras hjärtan
مَّا	ma	det som
كَانُوا۟	kanu	de brukade
يَكْسِبُونَ	yaksibun	förvärva / göra / förtjäna

Teologisk innebörd:

Versen förklarar varför förnekarna inte tror: ”Nej! Snarare har det de brukade förvärva lagt sig som en slöja över deras hjärtan.” Ran är en bild av andlig rost, förhårdnad eller försegling – som uppstår genom upprepade synder.

al-Tabari: deras synder har lagt sig som ett täcke över hjärtat – så att de inte längre ser sanningen.
Ibn Kathir: detta är en bild av att syndens konsekvens är hjärtats förmörkelse.
al-Jalalayn: rana betyder att hjärtat täcks – och blir okänsligt för vägledning.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att synd inte bara är handling, utan påverkar hjärtats mottaglighet.
Bernström: poetisk bild av samvetets erosion.
Yusuf Ali: påminnelse om att inre förnekelse föds ur yttre handlingar.

Vers 83:15

كَلَّآ إِنَّهُمْ عَن رَّبِّهِمْ يَوْمَئِذٍۢ لَّمَحْجُوبُونَ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
كَلَّآ	kalla	nej! / sannerligen inte!
إِنَّهُمْ	innahum	sannerligen de
عَن	ʿan	från
رَّبِّهِمْ	rabbihim	sin Herre
يَوْمَئِذٍۢ	yawmaʾidhin	på den dagen
لَّمَحْجُوبُونَ	la-mahjubun	är förhindrade / hålls borta

Teologisk innebörd:

Versen beskriver det yttersta straffet för förnekarna: ”Sannerligen, på den dagen är de utestängda från sin Herre.” Att vara mahjub (förhindrad) från att se Gud är enligt klassisk teologi den största förlusten.

al-Tabari: detta är motsatsen till de troendes belöning – att få se sin Herre.
Ibn Kathir: versen visar att deras straff är både fysiskt och andligt – de är berövade Guds närhet.
al-Jalalayn: mahjubun betyder att de är skilda från Guds nåd och åsyn.
al-Saʿdi: pedagogisk varning – att den största förlusten är att förlora kontakten med Gud.
Bernström: poetisk bild av andlig exil.
Yusuf Ali: påminnelse om att Guds närhet är den största belöningen – och dess frånvaro det största straffet.

Vers 83:16

ثُمَّ إِنَّهُمْ لَصَالُوا۟ ٱلْجَحِيمِ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
ثُمَّ	thumma	sedan / därefter
إِنَّهُمْ	innahum	sannerligen de
لَصَالُوا۟	la-salu	kommer att brinna / kastas in
ٱلْجَحِيمِ	al-jahim	i helvetets eld

Teologisk innebörd:

Versen bekräftar det fysiska straffet: ”Sedan kommer de sannerligen att kastas i helvetets eld.” al-Jahim är en av helvetets benämningar – förknippad med intensiv hetta och straff.

al-Tabari: detta är den logiska följden av deras förnekelse och synd.
Ibn Kathir: versen visar att de inte bara är utestängda från Gud – de straffas aktivt.
al-Jalalayn: salu betyder att de kommer att vistas i elden – inte bara passera.
al-Saʿdi: pedagogisk varning – att förnekelse leder till både andlig och fysisk förlust.
Bernström: poetisk bild av fördömelsens eld.
Yusuf Ali: påminnelse om att Guds rättvisa är både moralisk och kosmisk.

📘 Vers 83:17

ثُمَّ يُقَالُ هَٰذَا ٱلَّذِى كُنتُم بِهِۦ تُكَذِّبُونَ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
ثُمَّ	thumma	sedan / därefter
يُقَالُ	yuqalu	det sägs
هَٰذَا	hadha	detta
ٱلَّذِى	alladhi	är det som
كُنتُم	kuntum	ni brukade
بِهِۦ	bihi	det / honom
تُكَذِّبُونَ	tukadhdhibun	kalla lögn / förneka

Teologisk innebörd:

Versen visar förnekarnas konfrontation på Domens dag: ”Sedan sägs det: Detta är vad ni brukade kalla lögn.” Detta är en retorisk och eskatologisk uppgörelse – där sanningen blir synlig, och hånet vänds tillbaka.

al-Tabari: versen visar att de ställs inför det de förnekade – och får se konsekvensen.
Ibn Kathir: detta är en bild av att domen är verklig – och att hånet inte räddar.
al-Jalalayn: versen är en förebråelse – och en bekräftelse på att sanningen är uppenbar.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att förnekelse inte förnekar verkligheten.
Bernström: poetisk bild av sanningens återkomst.
Yusuf Ali: påminnelse om att sanningen alltid kommer fram – även om den hånas.

Vers 83:18

كَلَّآ إِنَّ كِتَٰبَ ٱلْأَبْرَارِ لَفِى عِلِّيِّينَ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
كَلَّآ	kalla	nej! / sannerligen inte!
إِنَّ	inna	sannerligen
كِتَٰبَ	kitaba	boken / registret
ٱلْأَبْرَارِ	al-abrar	de rättfärdiga
لَفِى	la-fi	är sannerligen i
عِلِّيِّينَ	ʿilliyyin	ʿIlliyyin (den upphöjda platsen)

Teologisk innebörd:

Versen skildrar de rättfärdigas öde: ”Nej! De rättfärdigas bok är i ʿIlliyyin.” ʿIlliyyin är enligt klassisk tafsir en upphöjd plats eller register i de högsta himlarna – motsats till Sijjin.

al-Tabari: ʿIlliyyin är platsen där de rättfärdigas handlingar är bevarade – i ära.
Ibn Kathir: detta är en bild av att deras goda gärningar är upphöjda och erkända.
al-Jalalayn: versen visar att deras register är i de högsta sfärerna.
al-Saʿdi: pedagogisk tröst – att godhet inte bara belönas, utan bevaras.
Bernström: poetisk bild av ära och höjd.
Yusuf Ali: påminnelse om att rättfärdighet leder till upphöjdhet – både i handling och belöning.

Vers 83:19

وَمَآ أَدْرَىٰكَ مَا عِلِّيُّونَ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
وَمَآ	wa-ma	och vad
أَدْرَىٰكَ	adraka	får dig att förstå
مَا	ma	vad
عِلِّيُّونَ	ʿilliyyun	ʿIlliyyin är

Teologisk innebörd:

Versen förstärker ʿIlliyyins storhet och mysterium: ”Och vad får dig att förstå vad ʿIlliyyin är?” Detta är en retorisk förstärkning – att platsen är bortom mänsklig föreställning.

al-Tabari: detta är en stilfigur som väcker vördnad och nyfikenhet.
Ibn Kathir: versen visar att ʿIlliyyin är något sublimt – och inte fullt begripligt.
al-Jalalayn: detta är en förstärkning av föregående vers.
al-Saʿdi: pedagogisk effekt – att väcka längtan och respekt.
Bernström: poetisk bild av det upphöjda och dolda.
Yusuf Ali: påminnelse om att Guds belöning är större än vi kan förstå.

Vers 83:20

كِتَٰبٌ مَّرْقُومٌ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
كِتَٰبٌ	kitabun	en bok / ett register
مَّرْقُومٌ	marqumun	inskriven / förseglad / registrerad

Teologisk innebörd:

Versen förklarar vad ʿIlliyyin är: ”En inskriven bok.” Detta är en bekräftelse på att de rättfärdigas handlingar är nedtecknade – och bevarade i ära.

al-Tabari: marqum betyder att det är förseglat – inget tas bort.
Ibn Kathir: detta är en bild av Guds erkännande – att godhet bevaras.
al-Jalalayn: versen visar att deras register är fast – och hedrat.
al-Saʿdi: pedagogisk tröst – att varje god handling räknas.
Bernström: poetisk bild av ära och evighet.
Yusuf Ali: påminnelse om att Gud glömmer inte det goda – det skrivs och bevaras.

Vers 83:21

يَشْهَدُهُ ٱلْمُقَرَّبُونَ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
يَشْهَدُهُ	yashhaduhu	bevittnar det / är vittne till det
ٱلْمُقَرَّبُونَ	al-muqarrabun	de nära (till Gud)

Teologisk innebörd:

Versen beskriver att ʿIlliyyin bevittnas av de nära till Gud: ”Det bevittnas av de närstående.” Detta är en bild av ära och gudomlig närhet – att de rättfärdigas register är synligt för de utvalda.

al-Tabari: al-muqarrabun är änglarna och de rättfärdiga – de som är nära Gud.
Ibn Kathir: detta är en bild av att de rättfärdigas godhet erkänns offentligt.
al-Jalalayn: versen visar att deras bok är hedrad – och bevittnad av de högsta.
al-Saʿdi: pedagogisk tröst – att godhet inte bara belönas, utan erkänns.
Bernström: poetisk bild av ära och närhet.
Yusuf Ali: påminnelse om att sann tro ger närhet till Gud – och erkännande.

Vers 83:22

إِنَّ ٱلْأَبْرَارَ لَفِى نَعِيمٍ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
إِنَّ	inna	sannerligen
ٱلْأَبْرَارَ	al-abrara	de rättfärdiga
لَفِى	la-fi	är sannerligen i
نَعِيمٍ	naʿimin	salighet / lycka / välsignelse

Teologisk innebörd:

Versen bekräftar de rättfärdigas belöning: ”Sannerligen, de rättfärdiga är i salighet.” Naʿim är en bild av paradiset – både fysisk njutning och andlig frid.

al-Tabari: versen visar att deras belöning är evig – och fullständig.
Ibn Kathir: detta är en bild av paradiset – i kontrast till helvetet.
al-Jalalayn: naʿim är både kroppslig och själslig glädje.
al-Saʿdi: pedagogisk tröst – att tro och godhet leder till frid.
Bernström: poetisk bild av evig lycka.
Yusuf Ali: påminnelse om att rättfärdighet leder till salighet – inte bara räddning.

Vers 83:23

عَلَى ٱلْأَرَآئِكِ يَنظُرُونَ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
عَلَى	ʿala	på / över
ٱلْأَرَآئِكِ	al-araʾiki	sofforna / viloplatserna
يَنظُرُونَ	yanzurun	de ser / betraktar / blickar

Teologisk innebörd:

Versen beskriver de rättfärdigas tillstånd i paradiset: ”På soffor blickar de ut.” Detta är en bild av vila, värdighet och kontemplation – att de är i frid och betraktar sin belöning.

al-Tabari: de ser sin belöning, sin plats – och njuter av sin frid.
Ibn Kathir: versen visar att de är i ära – och betraktar sin omgivning med glädje.
al-Jalalayn: araʾik är upphöjda soffor – tecken på lyx och vila.
al-Saʿdi: pedagogisk bild av att paradiset är både vila och insikt.
Bernström: poetisk bild av kontemplativ salighet.
Yusuf Ali: påminnelse om att paradiset är aktivt – inte bara passivt.

Vers 83:24

تَعْرِفُ فِى وُجُوهِهِمْ نَضْرَةَ ٱلنَّعِيمِ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
تَعْرِفُ	taʿrifu	du ser / du känner igen
فِى	fi	i / på
وُجُوهِهِمْ	wujuhihim	deras ansikten
نَضْرَةَ	nadrata	glans / lyster / fräschhet
ٱلنَّعِيمِ	an-naʿim	av saligheten / välsignelsen

Teologisk innebörd:

Versen beskriver de rättfärdigas ansikten i paradiset: ”Du ser i deras ansikten glansen av saligheten.” Detta är en bild av inre frid som lyser utåt – att paradiset syns i deras uttryck.

al-Tabari: deras ansikten lyser av glädje – ett tecken på Guds belöning.
Ibn Kathir: detta är en bild av att paradiset påverkar både själ och kropp.
al-Jalalayn: nadra är lyster – som kommer från inre frid.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att sann lycka syns i människans väsen.
Bernström: poetisk bild av salighetens utstrålning.
Yusuf Ali: påminnelse om att Guds belöning är synlig – inte bara känslomässig.

Vers 83:25

يُسْقَوْنَ مِن رَّحِيقٍ مَّخْتُومٍ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
يُسْقَوْنَ	yusqawna	de får att dricka
مِن	min	av / från
رَّحِيقٍ	rahiqin	ren nektar / ädel dryck
مَّخْتُومٍ	makhtumin	förseglad / bevarad

Teologisk innebörd:

Versen beskriver de rättfärdigas dryck i paradiset: ”De får dricka av en förseglad ren dryck.” Rahiq makhtum är en symbol för renhet, ära och exklusivitet – en dryck som inte förvanskas eller förlorar sin kvalitet.

al-Tabari: rahiq är en ädel dryck utan berusning – förseglad av Gud.
Ibn Kathir: detta är en bild av paradisiska njutningar – rena och tillåtna.
al-Jalalayn: makhtum betyder att drycken är bevarad – och öppnas som en gåva.
al-Saʿdi: pedagogisk tröst – att belöningen är både fysisk och andlig.
Bernström: poetisk bild av gudomlig gästfrihet.
Yusuf Ali: påminnelse om att paradiset erbjuder det bästa – utan synd.

Vers 83:26

خِتَٰمُهُۥ مِسْكٌۭ ۚ وَفِى ذَٰلِكَ فَلْيَتَنَافَسِ ٱلْمُتَنَٰفِسُونَ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
خِتَٰمُهُۥ	khitamuhu	dess slut / försegling
مِسْكٌۭ	miskun	är mysk (doft)
وَفِى	wa-fi	och i / detta
ذَٰلِكَ	dhalika	det där / detta
فَلْيَتَنَافَسِ	fal-yatanafasi	låt tävla
ٱلْمُتَنَٰفِسُونَ	al-mutanafisun	de tävlande / de som strävar

Teologisk innebörd:

Versen beskriver dryckens doft och uppmanar till strävan: ”Dess försegling är av mysk – och i detta bör de tävlande tävla.” Detta är en bild av paradiset som något eftersträvansvärt – värt att kämpa för.

al-Tabari: mysk är en symbol för skönhet och ära – och tävlan är i godhet.
Ibn Kathir: detta är en uppmaning att sträva efter paradiset – inte världsliga nöjen.
al-Jalalayn: versen visar att detta är den sanna vinsten – värd all ansträngning.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att troende bör tävla i goda gärningar.
Bernström: poetisk bild av doft, ära och andlig tävlan.
Yusuf Ali: påminnelse om att sann konkurrens är i dygd – inte i rikedom.

Vers 83:27

وَمِزَاجُهُۥ مِن تَسْنِيمٍ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
وَمِزَاجُهُۥ	wa-mizajuhu	och dess blandning
مِن	min	är från
تَسْنِيمٍ	tasnim	Tasnim (en upphöjd källa)

Teologisk innebörd:

Versen beskriver dryckens källa: ”Och dess blandning är från Tasnim.” Tasnim är enligt tafsir en upphöjd källa i paradiset – reserverad för de närmaste till Gud.

al-Tabari: Tasnim är den högsta drycken – blandad i de rättfärdigas bägare.
Ibn Kathir: detta är en bild av att deras dryck är förädlad – med det bästa.
al-Jalalayn: versen visar att Tasnim är en exklusiv källa – som blandas i drycken.
al-Saʿdi: pedagogisk tröst – att Gud ger det bästa till dem som strävar.
Bernström: poetisk bild av höjd, renhet och ära.
Yusuf Ali: påminnelse om att paradiset är fullt av subtila gåvor.

Vers 83:28

عَيْنٗا يَشْرَبُ بِهَا ٱلْمُقَرَّبُونَ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
عَيْنٗا	ʿaynan	en källa
يَشْرَبُ	yashrabu	dricker
بِهَا	biha	från den / med den
ٱلْمُقَرَّبُونَ	al-muqarrabun	de nära (till Gud)

Teologisk innebörd:

Versen avslutar sekvensen med Tasnims exklusivitet: ”En källa från vilken de nära (till Gud) dricker.” Detta är en bild av den yttersta belöningen – att få dricka direkt från den upphöjda källan.

al-Tabari: al-muqarrabun är de mest rättfärdiga – och de får dricka direkt.
Ibn Kathir: detta är en bild av närhet, ära och gudomlig intimitet.
al-Jalalayn: versen visar att Tasnim är reserverad för de högsta i rang.
al-Saʿdi: pedagogisk tröst – att den som strävar efter Gud får det bästa.
Bernström: poetisk bild av andlig näring.
Yusuf Ali: påminnelse om att Guds närhet är den största gåvan.

Vers 83:29

إِنَّ ٱلَّذِينَ أَجْرَمُوا۟ كَانُوا۟ مِنَ ٱلَّذِينَ ءَامَنُوا۟ يَضْحَكُونَ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
إِنَّ	inna	sannerligen
ٱلَّذِينَ	alladhina	de som
أَجْرَمُوا۟	ajramu	begick brott / syndade
كَانُوا۟	kanu	brukade
مِنَ	mina	åt / bland
ٱلَّذِينَ	alladhina	de som
ءَامَنُوا۟	amanu	trodde
يَضْحَكُونَ	yadhakun	skrattade åt

Teologisk innebörd:

Versen skildrar förnekarnas hån mot de troende i detta liv: ”Sannerligen, de som syndade brukade skratta åt de troende.” Detta är en bild av arrogans, social förakt och moralisk omvändhet – där de rättfärdiga hånas av syndarna.

al-Tabari: versen visar att förnekarna såg de troende som svaga och löjliga.
Ibn Kathir: detta är en bild av att hån är ett tecken på förhärdelse – inte styrka.
al-Jalalayn: versen visar att de troende blev föremål för förakt – men detta vänds på Domens dag.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att världsligt hån inte är ett tecken på sanning.
Bernström: poetisk bild av moralisk inversion.
Yusuf Ali: påminnelse om att de troende ofta hånas – men är de verkligt segrande.

Vers 83:30

وَإِذَا مَرُّوا۟ بِهِمْ يَتَغَامَزُونَ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
وَإِذَا	wa-idha	och när
مَرُّوا۟	marru	de gick förbi
بِهِمْ	bihim	dem / de troende
يَتَغَامَزُونَ	yataghamazun	blinkade / hånade / gav tecken

Teologisk innebörd:

Versen visar förnekarnas hånfulla kroppsspråk: ”Och när de gick förbi dem, blinkade de hånfullt.” Yataghamazun är en bild av förakt, hån och subtil mobbning – att göra narr med blickar och gester.

al-Tabari: de blinkade och hånade – som ett sätt att förlöjliga de troende.
Ibn Kathir: detta är en bild av att hånet var både verbalt och kroppsligt.
al-Jalalayn: versen visar att de troende blev föremål för förakt – men detta vänds.
al-Saʿdi: pedagogisk varning – att hån är ett tecken på inre tomhet.
Bernström: poetisk bild av social arrogans.
Yusuf Ali: påminnelse om att yttre hån inte speglar inre värde.

Vers 83:31

وَإِذَا ٱنقَلَبُوٓا۟ إِلَىٰٓ أَهْلِهِمُ ٱنقَلَبُوا۟ فَكِهِينَ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
وَإِذَا	wa-idha	och när
ٱنقَلَبُوٓا۟	inqalabu	de återvände
إِلَىٰٓ	ila	till
أَهْلِهِمُ	ahlihim	sin familj / sitt folk
ٱنقَلَبُوا۟	inqalabu	de återvände
فَكِهِينَ	fakihin	glada / roade / nöjda

Teologisk innebörd:

Versen visar förnekarnas självgoda attityd: ”Och när de återvände till sitt folk, gjorde de det med glädje.” Detta är en bild av arrogans och självbelåtenhet – att de hånade och kände sig överlägsna.

al-Tabari: de skrattade åt de troende – och kände sig stolta över sin hånfullhet.
Ibn Kathir: detta är en bild av att de såg sin arrogans som framgång.
al-Jalalayn: fakihin betyder att de var nöjda – med sin förnekelse.
al-Saʿdi: pedagogisk varning – att självgodhet är ett tecken på blindhet.
Bernström: poetisk bild av tom triumf.
Yusuf Ali: påminnelse om att världslig glädje kan dölja andlig förlust.

Vers 83:32

وَإِذَا رَأَوْهُمْ قَالُوٓا۟ إِنَّ هَٰٓؤُلَآءِ لَضَآلُّونَ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
وَإِذَا	wa-idha	och när
رَأَوْهُمْ	raʾawhum	de såg dem
قَالُوٓا۟	qalu	sade de
إِنَّ	inna	sannerligen
هَٰٓؤُلَآءِ	haʾulaʾi	dessa
لَضَآلُّونَ	la-dallun	är vilseledda / på villovägar

Teologisk innebörd:

Versen visar förnekarnas dom över de troende: ”Och när de såg dem, sade de: ’Dessa är sannerligen vilseledda.’” Detta är en bild av moralisk omvändhet – där de som följer Gud betraktas som förlorade av syndarna.

al-Tabari: versen visar att de troende hånades för sin tro – och kallades vilseledda.
Ibn Kathir: detta är en bild av att förnekare ser tro som svaghet.
al-Jalalayn: versen visar att de troende blev kallade förlorade – men är i själva verket vägledda.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att sann vägledning ofta förlöjligas av de vilseledda.
Bernström: poetisk bild av föraktets blindhet.
Yusuf Ali: påminnelse om att sann tro ofta misstolkas av världen.

Vers 83:33

وَمَآ أُرْسِلُوا۟ عَلَيْهِمْ حَٰفِظِينَ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
وَمَآ	wa-ma	och de har inte
أُرْسِلُوا۟	ursilu	blivit utsända
عَلَيْهِمْ	ʿalayhim	över dem
حَٰفِظِينَ	hafizin	som väktare / övervakare

Teologisk innebörd:

Versen förklarar förnekarnas arrogans: ”Men de har inte blivit utsända som väktare över dem.” Detta är en kritik av att de förnekande tar sig rätten att döma – utan auktoritet.

al-Tabari: versen visar att de inte har rätt att övervaka eller döma de troende.
Ibn Kathir: detta är en bild av att varje människa har ansvar för sig själv – inte för att håna andra.
al-Jalalayn: versen visar att de inte har någon gudomlig roll – deras hån är obefogat.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att arrogans inte ger auktoritet.
Bernström: poetisk bild av falsk överhöghet.
Yusuf Ali: påminnelse om att ingen har rätt att döma Guds tjänare – utom Gud.

Vers 83:34

فَٱلْيَوْمَ ٱلَّذِينَ ءَامَنُوا۟ مِنَ ٱلْكُفَّارِ يَضْحَكُونَ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
فَٱلْيَوْمَ	fa-l-yawma	så idag / på denna dag
ٱلَّذِينَ	alladhina	de som
ءَامَنُوا۟	amanu	trodde
مِنَ	mina	åt / över
ٱلْكُفَّارِ	al-kuffar	de förnekande
يَضْحَكُونَ	yadhakun	skrattar

Teologisk innebörd:

Versen vänder hånets riktning på Domens dag: ”Så idag skrattar de troende åt de förnekande.” Detta är en bild av rättvis upprättelse – där de som hånades får se sanningen segra.

al-Tabari: versen visar att de troende får se sin belöning – och de förnekande sin förlust.
Ibn Kathir: detta är en bild av att hånet vänds – och rättvisa skipas.
al-Jalalayn: versen visar att de troende får glädje – efter att ha blivit hånade.
al-Saʿdi: pedagogisk tröst – att tålamod belönas med upprättelse.
Bernström: poetisk bild av omvänd triumf.
Yusuf Ali: påminnelse om att sann glädje kommer efter prövning.

Vers 83:35

عَلَى ٱلْأَرَآئِكِ يَنظُرُونَ

(Samma som vers 23 – upprepning med ny kontext)

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
عَلَى	ʿala	på / över
ٱلْأَرَآئِكِ	al-araʾiki	sofforna / viloplatserna
يَنظُرُونَ	yanzurun	de ser / betraktar / blickar

Teologisk innebörd:

Versen visar de troendes tillstånd på Domens dag: ”På soffor blickar de ut.” Nu är det de troende som betraktar – i frid, ära och triumf.

al-Tabari: de ser sin belöning – och de förnekandes öde.
Ibn Kathir: detta är en bild av att de troende är i vila – och betraktar rättvisans verk.
al-Jalalayn: versen visar att de är i ära – och ser med glädje.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att tålamod leder till seger.
Bernström: poetisk bild av fridens blick.
Yusuf Ali: påminnelse om att Gud ger upprättelse – och låter de troende se den.

Vers 83:36

هَلْ ثُوِّبَ ٱلْكُفَّارُ مَا كَانُوا۟ يَفْعَلُونَ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
هَلْ	hal	har / är det så att
ثُوِّبَ	thuwwiba	belönats / återgäldats
ٱلْكُفَّارُ	al-kuffar	de förnekande
مَا	ma	det som
كَانُوا۟	kanu	de brukade
يَفْعَلُونَ	yafʿalun	göra

Teologisk innebörd:

Versen avslutar med retorisk rättvisa: ”Har de förnekande återgäldats för vad de brukade göra?” Detta är en bekräftelse på att Guds dom är rättvis – och att varje handling får sin konsekvens.

al-Tabari: versen visar att de har fått sin rättmätiga lön – för sitt hån och sin förnekelse.
Ibn Kathir: detta är en bild av att rättvisa har skipats – och att Gud inte glömmer.
al-Jalalayn: versen är en retorisk fråga – sv

Vers 83:36

هَلْ ثُوِّبَ ٱلْكُفَّارُ مَا كَانُوا۟ يَفْعَلُونَ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
هَلْ	hal	har / är det så att
ثُوِّبَ	thuwwiba	återgäldats / belönats / straffats
ٱلْكُفَّارُ	al-kuffar	de förnekande
مَا	ma	det som
كَانُوا۟	kanu	de brukade
يَفْعَلُونَ	yafʿalun	göra / utföra

Teologisk innebörd:

Versen avslutar suran med en retorisk fråga som bekräftar Guds rättvisa: ”Har de förnekande återgäldats för vad de brukade göra?” Detta är en bekräftelse på att varje handling har sin konsekvens – och att hånet, förnekelsen och arrogansen har fått sitt svar.

al-Tabari: versen är en retorisk fråga – svaret är ja, de har fått sin rättmätiga lön.
Ibn Kathir: detta är en bild av att Guds dom är rättvis och fullständig.
al-Jalalayn: thuwwiba betyder att de har fått exakt vad de förtjänade.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att varje handling, god eller ond, har ett resultat.
Bernström: poetisk bild av rättvisans fullbordan.
Yusuf Ali: påminnelse om att Gud inte glömmer – och att domen är rättvis.

KAPITEL 83