Syften (Maqasid) med Surah 34 Saba’

Sura Saba’ är den trettiofjärde suran enligt den ‘uthmaniska ordningen i mushafen, och den femtioåttonde enligt uppenbarelsens kronologi. Den uppenbarades efter sura Luqman och före sura az‑Zumar. Den är mekkansk och består av 54 verser.

Dess namn och vad som nämns i vissa av dess verser

Suran heter Surat Saba’, och detta är namnet som är känt i sunnahh, i tafsirverken och bland recitatörer. Namnet kommer av att berättelsen om Ahl Saba’ nämns i den. Al‑Maha’imi sade:

”Den fick detta namn eftersom dess berättelse innehåller ett tecken som visar paradiset i dess vidsträckthet, lätthet och frihet från brister — och hur detta välsignade tillstånd förvandlades till straff för dem som förnekade Givaren… och detta är ett av Koranens största syften.”

Al‑al-Bukhari och Muslim återger från Ibn Mas‘ud att Profeten kom in i Mekka på erövringsdagen, och runt Ka‘ba fanns 360 avgudabilder. Han började slå dem med en stav och sade:

{Sanningen har kommit, och falskheten har försvunnit. Falskheten är alltid försvinnande} (al‑Isra’: 81) {Sanningen har kommit, och falskheten varken börjar eller återkommer} (Saba’: 49)

I sira‑böckerna nämns att avgudarna var fastsatta med bly, och att varje gång Profeten pekade på en av dem föll den — oavsett om han pekade på dess framsida eller baksida — tills ingen avgud stod kvar.

Imam Ahmad återger i al‑Musnad från Ibn ‘Abbas att en man frågade Profeten om Saba’: ”Är det en man, en kvinna eller ett land?” Han svarade:

”Det är en man som fick tio söner. Sex bosatte sig i Jemen och fyra i Levanten…”

Ibn Kathir sade: ”Kedjan är god.”

At‑Tirmidhi återger från Abu Hurayra att Profeten sade om versen:

{När fruktan tas bort från deras hjärtan säger de: Vad sade er Herre? De säger: Sanningen, och Han är den Upphöjde, den Store} (Saba’: 23):

”När Allah beslutar något i himlen slår änglarna sina vingar i ödmjukhet inför Hans ord…”

At‑Tirmidhi klassade den som ”hasan sahih”.

Han återger även från Ibn ‘Abbas att Profeten frågade sina följeslagare om vad de brukade säga i jahiliyya när de såg en stjärna skjutas iväg. De sade: ”En stor man dör eller en stor man föds.” Profeten sade:

”Det sker inte på grund av någons död eller födelse…”

At‑Tirmidhi klassade även denna som ”hasan sahih”.

Maqasid (syften) med suran

De övergripande syftena i suran är de centrala trosfrågorna: tawhid, tron på uppenbarelsen och tron på uppståndelsen. Här följer en detaljerad genomgång av surans syften:

– Att upphäva avgudadyrkans grunder

Särskilt:

  • att sätta gudar vid sidan av Allah
  • att förneka uppståndelsen

Suran inleds med bevis för att Allah är den ende Guden, att avgudarna inte är gudar och att de inte kan vara förbönare.

– Största fokus: uppståndelsen och återbetalningen

– Att fastställa Allahs fullständiga kunskap

Han vet allt i himlarna och på jorden. Därför är allt Han informerar om sant — inklusive uppståndelsen och domen.

– Att fastställa Profetens sanningsenlighet

Och att Koranen är sann, och att lärda bland Ahl al‑Kitab vittnade om detta.

– Att etablera bevis mot dem som förnekar profetskapet

– Att nämna Dawuds och Sulaymans mirakel

– Att fastställa en gudomlig lag: välsignelser består genom tacksamhet

Och att välsignelser förvandlas till straff när människan:

  • vänder sig bort från Allahs väg
  • gör det Han förbjudit
  • lämnar det Han befallt
  • följer de korrumperades och förnekarnas väg

Precis som med folket i Saba’.

– Att varna avgudadyrkarna genom tidigare folks öden

De som tackade Allah fick gott i detta liv och nästa — som Dawud och Sulayman. De som förnekade Allah drabbades av katastrofer i detta liv och straff i nästa — som Saba’.

– Att varna för Satans bedrägeri

Han är människans fiende.

– Att fastställa att tro och goda handlingar — inte rikedom eller barn — är grunden för värde och belöning hos Allah

– Att fastställa att ingen makt i himlen eller på jorden kan skydda från Allahs straff

Och att ingen förbön accepteras utan Hans tillåtelse.

– Att lova givarna och de generösa ersättning

– Att ge de troende glädjebud om evig lycka

– Att klargöra att återvända till livet efter döden för att gottgöra det förflutna är omöjligt


KORANEN & SUNNAH