Syften (Maqasid) med Surah 54 al‑Qamar

Sura al‑Qamar är den femtiofjärde suran enligt den ‘uthmaniska ordningen i mushafen, och den trettiosjunde enligt uppenbarelsens kronologi. Den uppenbarades efter sura at‑Tariq och före sura Sad. Enligt majoriteten är den helt mekkansk. Den består av 55 verser enligt alla räknemetoder.

Dess namn

Bland salaf kallades den Surat Iqtarabat as‑Sa‘ah (”Stunden har kommit nära”). I hadithen från Abu Waqid al‑Laythi sägs att Profeten brukade recitera Qaf och {Iqtarabat as‑Sa‘ah} under ‘id al‑Fitr och ‘id al‑Adha. Med detta namn rubricerade även al‑al-Bukhari suran i sin Sahih.

Den kallas också Surat al‑Qamar, vilket är namnet som at‑Tirmidhi använder i sitt Jami‘.

Den kallas även Surat Iqtarabat, efter dess första ord.

Namnet är tydligt motiverat av surans inledning: {Stunden har kommit nära och månen har kluvits} (al‑Qamar: 1).

Anledningen till uppenbarelsen

At‑Tirmidhi återger från Anas ibn Malik att:

”Människorna i Mekka bad Profeten om ett tecken, och månen klövs i Mekka. Då uppenbarades: {Stunden har kommit nära och månen har kluvits} … till {En ständig magi}.”

Al‑Wahidi återger från Ibn Mas‘ud:

”Månen klövs under Muhammads tid. Quraysh sade: ’Detta är Ibn Abi Kabshas magi — han har trollbundit er.’ De frågade resenärer, och de sade: ’Ja, vi såg det.’ Då uppenbarade Allah: {Stunden har kommit nära och månen har kluvits}.”

Uppenbarelsen skedde omkring fem år före hijra. I Sahih nämner ‘A’isha att versen {Nej, timmen är deras utsatta tid, och timmen är mer förfärlig och bitter} (al‑Qamar: 46) uppenbarades i Mekka när hon var en liten flicka som lekte — och Profeten hade gift sig med henne tre år före hijra, när hon var sex år gammal.

Vissa mufassirer säger att månklyvningen skedde fem år före hijra. Ibn ‘Abbas sade att det var sju år mellan uppenbarelsen av versen {Hären ska besegras och de ska fly} (al‑Qamar: 45) och slaget vid Badr.

Muslim återger att ‘Omar ibn al‑Khattab frågade Abu Waqid al‑Laythi vad Profeten brukade recitera under ‘id‑bönerna, och han svarade:

”Han brukade recitera Qaf och {Stunden har kommit nära och månen har kluvits}.”

Ibn Kathir kommenterar att Profeten brukade recitera dessa två suror vid stora samlingar eftersom de innehåller:

  • löften och varningar
  • skapelsens början och återuppståndelsen
  • tawhid
  • bevis för profetskap

och andra stora teman.

Surans syften (Maqasid)

Huvudtemat i sura al‑Qamar är att klargöra Qurayshs trotsiga och envisa hållning gentemot det stora miraklet — månklyvningen — som de själva hade bett om som ett fysiskt bevis på Profetens sanning. Suran visar deras trots mot de varnande budskap som Koranen tidigare riktat till dem, och den visar vilken hållning Allah befaller Profeten att inta gentemot dem när deras envishet nått en punkt där hoppet om deras vägledning nästan är ute: att vända sig ifrån dem och ägna sig åt andra som ännu inte nått samma nivå av trots och fientlighet.

Sammanfattningsvis framträder surans syften i följande punkter:

1. Att registrera avgudadyrkarnas trots mot klara tecken

Och att befalla Profeten att avstå från att bemöta deras envishet.

2. Att varna dem för den nära förestående Domedagen

Och för de svårigheter de kommer att möta vid uppståndelsen.

3. Att påminna dem om tidigare folks öden

De som förnekade sina profeter drabbades av världsligt straff — och Quraysh är inte bättre än dessa tidigare folk.

4. Att varna dem för en kommande strid där de ska besegras

Och därefter väntar dem ett ännu hårdare straff i nästa liv.

5. Att informera dem om att Allah har full kunskap om deras handlingar

Han kommer att belöna de gudfruktiga och straffa de skyldiga. Suran bekräftar uppståndelsen och beskriver vissa av dess händelser.

6. Att upprepa betoningen på Koranens vägledning och visdom

7. Att klargöra att allt är skapat med mått och bestämdhet

Och att Allahs befallning om timmens ankomst är lika snabb som ett ögonblick. Alla handlingar är nedtecknade i människans register, skrivna av änglar som Allah utsett för detta.

8. Att avsluta med glädjebudskap till de troende

De som tror och fruktar Allah kommer på Domedagen att vara:

{I trädgårdar och floder, på en sanningsfull plats hos en Mäktig Härskare} (al‑Qamar: 54–55).


KORANEN & SUNNAH