Källa: Introduktion till Koranstudier
Författare: Syed Abul A’la Mawdudi

50. Qaf

Name

Suran har fått sitt namn från den inledande bokstaven Qaf, vilket innebär att detta är suran som börjar med den alfabetiska bokstaven Qaf.

Uppenbarelse period

Det finns ingen autentisk tradition som anger exakt när denna sura uppenbarades. En studie av innehållet visar dock att uppenbarelseperioden tillhör den andra fasen av Profetens liv i Makkah, som varade från det tredje till det femte året av profetskapet. Vi har beskrivit kännetecknen för denna period i introduktionen till Surah al‑Anʿam. Med tanke på dessa kännetecken kan man säga att denna sura troligen uppenbarades omkring det femte året, när de icke‑troendes motstånd hade blivit ganska intensivt men ännu inte antagit tyranniska former.

Tema och innehåll

Autentiska traditioner visar att Profeten brukade recitera denna sura i bönen på ʿid‑dagarna. En kvinna vid namn Umm Hisham bint Harithah, som var Profetens granne, säger att hon lärde sig Surah Qaf utantill enbart för att hon ofta hörde den från Profeten i fredagskhutban. Enligt andra traditioner reciterade han den ofta i fajr‑bönen. Detta visar tydligt att denna sura hade stor betydelse i Profetens ögon. Därför såg han till att dess innehåll nådde så många människor som möjligt, om och om igen.

Anledningen till denna betydelse blir tydlig vid en noggrann läsning av suran. Hela surans tema är det kommande livet. När Profeten började förkunna sitt budskap i Makkah var det som förvånade människorna mest nyheten att människor skulle uppväckas efter döden och hållas ansvariga för sina handlingar. De sade att detta var omöjligt; det mänskliga sinnet kunde inte tro att något sådant skulle ske. Hur skulle det vara möjligt att när kroppen hade förmultnat till stoft och dess partiklar spritts i jorden, skulle dessa spridda partiklar samlas igen efter hundratusentals år och åter bilda samma kropp och uppstå levande?

Som svar på detta sände Allah ned denna sura. I den ges å ena sidan argument för möjligheten och verkligheten av det kommande livet, kortfattat och i koncentrerade meningar; å andra sidan varnas människorna, som om det sades:

”Oavsett om ni uttrycker förvåning, eller anser det orimligt, eller helt förnekar det — ingenting av detta kan förändra sanningen. Den absoluta, oföränderliga sanningen är att Allah känner till varenda partikel av er kropp som har spritts i jorden, och Han vet var den är och i vilket tillstånd. Ett enda av Allahs befallningar är tillräckligt för att samla alla dessa partiklar igen och låta er uppstå på nytt, precis som ni skapades första gången.

På samma sätt är er föreställning att ni har skapats och lämnats fria i världen utan ansvar inför någon, inget annat än en missuppfattning. Faktum är att Allah inte bara känner till varje handling och varje ord ni yttrar, utan även tankarna som passerar genom era sinnen. Dessutom är änglar satta över var och en av er, som noggrant registrerar allt ni gör och säger.

När tiden kommer kommer ni att stiga upp ur era gravar vid en enda kallelse, precis som späda växtskott skjuter upp ur jorden vid det första regnet. Då kommer den slöja av likgiltighet som nu hindrar er att se att tas bort, och ni kommer med egna ögon att se allt det ni idag förnekar. Då kommer ni att inse att ni inte skapades för att vara ansvarsbefriade i denna värld, utan för att hållas ansvariga för alla era handlingar.

Belöningarna och straffen, Helvetet och Paradiset, som ni idag betraktar som omöjliga och fantasifoster, kommer då att framträda som synliga verkligheter. Som följd av er fiendskap och ert motstånd mot sanningen kommer ni att kastas i det Helvete som ni idag anser orimligt, medan de som fruktar den Nåderike och återvänder till rättfärdighetens väg kommer att tas in i det Paradis vars nämnande ni nu möter med förvåning och tvivel.”


KORANEN & SUNNAH