Innehåll
- När ägde slaget vid Ajnadayn rum?
- Orsaken till slaget vid Ajnadayn
- De fyra arméernas avmarsch mot Sham
- Förberedelserna inför slaget
- Slaget vid Ajnadayn
- Antalet martyrer i slaget vid Ajnadayn
Slaget vid Ajnadayn var ett av slagen i erövringen av Sham under kalifen Abu Bakr al‑Siddiqs må Allah vara nöjd med honom tid. Det räknas som det första stora slaget där den islamiska armén samlades i en enda styrka mot den bysantinska armén i Sham. Muslimerna uppnådde en stor seger, och under ledning av Säif Allah al‑Maslul (Khalid ibn al‑Walid) fortsatte de att erövra stad efter stad och tillfoga romarna nederlag.
När ägde slaget vid Ajnadayn rum?
Slaget ägde rum i Jumada al‑Ūla år 13 e.H., i området Ajnadayn nära al‑Ramla i Palestina, under ledning av Khalid ibn al‑Walid. Antalet muslimer i slaget vid Ajnadayn var 33 000 soldater, medan den bysantinska armén uppgick till 100 000 soldater.
Orsaken till slaget vid Ajnadayn
Abu Bakr al‑Siddiq hade skickat Khalid ibn Saʿid ibn al‑ʿAs med en armé till Taymaʾ, en stad mellan Shams utkanter och Wadi al‑Qura. Han befallde honom att inte lämna staden och att inte strida mot någon som inte började striden.
Men när nyheten nådde den bysantinske kejsaren Herakleios, utrustade han en armé bestående av araber som stod under hans kontroll och anföll Khalid ibn Saʿid.
Trots att Abu Bakr hade beordrat Khalid att inte strida innan ʿIkrima ibn Abi Jahl anlände med förstärkningar, tvingades han att slåss. Den romerske befälhavaren lockade honom till Marj al‑Sufar och besegrade honom. Khalid flydde, och ʿIkrima drog tillbaka resten av armén till Shams gränser.
Då kallade Abu Bakr till allmän mobilisering för jihad. Muslimerna kom till honom från alla håll, och stora skaror anlände från Jemen. Abu Bakr organiserade därefter fyra arméer, var och en med sin befälhavare, och befallde dem att ta olika vägar.
De fyra arméernas avmarsch mot Sham
1. Armén under Yazid ibn Abi Sufyan
Hans uppdrag var att erövra Damaskus och bistå de andra arméerna vid behov. Det var den första armén som nådde Sham, med 3 000 soldater, och Abu Bakr skickade senare förstärkningar tills de blev 7 000. Armén marscherade ut den 23 Rajab år 12 e.H.
2. Armén under Sharhabil ibn Hasana
Bestod av 3 000–4 000 soldater. Hans väg gick genom Tabuk, al‑Balqaʾ och vidare till Busra. Han mötte inget motstånd och nådde Busra, men staden var befäst och kunde inte erövras.
3. Armén under Abu Obayda ibn al‑Jarrah
Bestod av cirka 4 000 soldater. Hans väg gick mot Hims. Han lämnade Medina, passerade Wadi al‑Qura och nådde al‑Jabiya. Med honom var Qays ibn Hubayra al‑Muradi, en av de mest kända arabiska ryttarna.
4. Armén under ʿAmr ibn al‑ʿAs
Hans uppdrag var Palestina, och hans armé bestod av cirka 7 000 soldater. ʿAmr skickade en spaningsstyrka på 1 000 soldater under ledning av ʿAbd Allah ibn Omar ibn al‑Khattab. De stred mot romarna, besegrade dem och tog fångar. Genom dem fick ʿAmr veta romarnas plan att anfalla, så han stoppade dem och genomförde sedan en motoffensiv som dödade tusentals romare och drev bort resten.
Förberedelserna inför slaget
Antalet muslimer i de fyra arméerna översteg inte 24 000, och när de såg romarnas enorma styrkor bad de Abu Bakr om förstärkningar. Abu Bakr skickade nya trupper och befallde sedan Khalid ibn al‑Walid att ansluta till dem efter sina segrar i Irak.
Abu Bakr valde Khalid specifikt för att ingjuta mod och styrka i soldaternas hjärtan i Sham och återge dem självförtroende. Det berättas att han sade:
”Vid Allah, jag ska få romarna att glömma djävulens viskningar genom Khalid ibn al‑Walid.”
Abu Bakr befallde Khalid att ta med sig hälften av sin armé till Abu Obayda i Sham och ta över det övergripande befälet. Han skrev till Abu Obayda:
”Jag har satt Khalid som befälhavare över striden mot romarna i Sham. Gå inte emot honom, lyssna till honom och lyd honom. Jag har satt honom över dig, även om jag vet att du är bättre än han. Men jag tror att han har en krigslist i krig som du inte har. Må Allah vägleda oss och dig.”
Khalid lämnade Irak och begav sig mot Sham den 8 Safar år 13 e.H. Han korsade 1 000 km genom öknen med 9 000 soldater, på 18 dagar — enligt vissa källor på 5 dagar — och nådde Damaskus östra port. Därifrån gick han till Abu Obayda i al‑Jabiya, och tillsammans marscherade de mot Busra.
Alla arméer samlades under Khalids befäl och belägrade Busra tills dess ledare gav upp och bad om fred och betalade jizya. Busra blev därmed den första stad muslimerna erövrade i Sham, den 25 Rabiʿ al‑Awwal år 13 e.H.
Slaget vid Ajnadayn
De islamiska arméerna samlades i Ajnadayn, cirka 39 km från al‑Ramla. Khalid delade armén i flera enheter:
- Högerflygeln: Muʿadh ibn Jabal
- Vänsterflygeln: Saʿid ibn ʿAmir
- Centrum (infanteriet): Abu Obayda ibn al‑Jarrah
- Kavalleriet: Saʿid ibn Zayd
Khalid gick mellan leden, höll tal och stärkte soldaternas moral och tro. Han placerade kvinnorna bakom armén för att be till Allah och uppmuntra soldaterna.
ʿAmr ibn al‑ʿAs hade dragit sig längs Jordanfloden för att ansluta till de andra arméerna. Khalid beslutade att förena sig med ʿAmr för att slå romarna, säkra reträttvägen och befästa muslimernas närvaro i Palestina.
Khalid drog sig tillbaka från Yarmuk till Palestinas slätter och befallde ʿAmr att locka romarna till honom så att de skulle hamna i en fälla.
ʿAmr nådde Ajnadayn, och Khalid anlände i rätt tid. Muslimernas styrka blev 30 000. ʿAmr stötte först samman med romarna, och därefter anföll Khalid med huvudarmén. En våldsam strid utbröt.
Khalid och ʿAmr spelade en avgörande roll och visade sin militära skicklighet. De bröt igenom romarnas linjer, nådde befälhavaren och dödade honom. Romarnas armé splittrades åt olika håll, och muslimerna segrade i Ajnadayn.
Antalet martyrer i slaget vid Ajnadayn
Enligt vissa källor översteg muslimernas martyrer inte 500. Romarna förlorade däremot tusentals.
Efter slaget skickade Khalid ibn al‑Walid ett brev till Abu Bakr där han gav glädjebudet om segern:
”Vi mötte avgudadyrkarna, som hade samlat enorma styrkor mot oss i Ajnadayn. De höjde sina kors och spred ut sina skrifter. Vi gick ut mot dem, förtröstade på Allah och litade på Honom. Jag prisar Allah för att Han stärkte Sin religion, förödmjukade Sin fiende och gav sina vänner en god seger.”
Abu Bakr gladde sig och sade:
”Prisad vare Allah som gav muslimerna seger och lät mina ögon se detta.”
Efter den stora segern i Ajnadayn kom slaget vid Yarmuk, ett av de största slagen mellan muslimerna och bysantinerna. Muslimerna var cirka 45 000, medan romarna enligt vissa källor var 240 000.
Trots att romarna först hade övertaget och pressade muslimerna hårt — så hårt att vissa soldater flydde — återvände muslimerna med fasthet.
De dödade 120 000 romare: – 80 000 dödades med kedjorna – 40 000 föll i ravinen
Muslimernas martyrer i Yarmuk var 3 000, bland dem:
- ʿIkrima ibn Abi Jahl och hans son
- Aban ibn Saʿid
- ʿAmr ibn Saʿid
- Salama ibn Hisham
Källor
- Ibn ʿAsakir: Tarikh Madinat Dimashq
- al‑Tabari: Tarikh al‑Umam wa‑l‑Muluk
- Ibn Kathir: al‑Bidaya wa‑n‑Nihaya
- Qissat al‑Islam: Slaget vid Ajnadayn
- Mawduʿ: Var ägde slaget vid Ajnadayn rum?
