Härkomst och profetisk ställning

Han är Muhammed, son till ʿAbd Allah, son till ʿAbd al‑Muttalib – den siste av profeterna och sändebuden, och Guds utsände till mänskligheten med den rena islamiska religionen för att föra dem från mörker till ljus. Hans största mirakel är Koranen, och av hans ord, handlingar och egenskaper har den profetiska sunnan tagit form.

Födelse och uppväxt

Profeten Muhammed (frid och välsignelser över honom) föddes den 12:e Rabiʿ al‑Awwal, året för Elefantens händelse (motsvarande omkring år 571 e.Kr.), i Mecka, i området Shʿib Abi Talib.

Hans far, ʿAbd Allah ibn ʿAbd al‑Muttalib från Quraysh, avled innan profeten (frid över honom) föddes. Hans mor, Amina bint Wahb, dog när han var sex år gammal.

Han ammades av Halima al‑Saʿdiyya i två fulla år. Det berättas att under tiden han vistades hos henne blev Banu Saʿds ökenbygd grönare, deras boskap fick rikligt med mjölk, och en välsignelse kom över dem som de inte tidigare upplevt.

Efter modern Aminas död tog hans farfar ʿAbd al‑Muttalib hand om honom, och efter farfaderns bortgång tog hans farbror Abu Talib över ansvaret.

Ungdomsåren

Muhammed (frid över honom) arbetade som herde för att hjälpa sin farbror, och senare med handel. Han blev känd bland Qurayshs folk för sin pålitlighet och fick därför smeknamnet al‑Amin (Den pålitlige).

Det berättas att profeten (frid över honom) aldrig tillbad någon avgud och inte heller deltog i lekfulla eller lättsinniga nöjen.

Han gifte sig med Khadija bint Khuwaylid när han var tjugofem år gammal och hon var fyrtio. Khadija (må Gud vara nöjd med henne) var en förmögen affärskvinna, och det var hon som föreslog äktenskapet efter att ha sett hans ärlighet och karaktär.

Khadija var den första som profeten (frid över honom) gifte sig med, och han tog ingen annan hustru så länge hon levde. De levde tillsammans i tjugofem år, och hon var den första som antog islam.

Kallelsen och uppenbarelsens början

Profeten (frid över honom) brukade dra sig tillbaka till grottan Hiraʾ för att tillbe Gud. Han tog med sig mat och dryck och stannade där i längre perioder. När han var fyrtio år gammal kom ängeln Jibril (Gabriel) till honom i grottan, och där började uppenbarelsen för första gången. Det första som uppenbarades var början av sura al‑ʿAlaq:

”Läs i din Herres namn, Han som skapat – skapat människan av en blodlev – läs, och din Herre är den Allra Generösaste, som lärde med pennan, lärde människan det hon inte visste.”

Uppenbarelsen fortsatte sedan att komma under tjugotre år.

Profetens (frid över honom) kallelse till islam började i hemlighet av rädsla för Qurayshs förföljelser. Efter tre år kom uppenbarelsen med befallningen att öppet förkunna budskapet.

Islam började spridas gradvis i Mecka, och med det ökade konflikten mellan Quraysh och de troende. Förföljelserna blev så svåra att profeten (frid över honom) efter fjorton år av kallelse utvandrade med muslimerna till Yathrib. Denna händelse – den profetiska hijran – ägde rum år 622 e.Kr.

Invånarna i Yathrib tog emot honom med stor glädje och kallades al‑Ansar (Hjälparna) för sitt stöd till profeten. Staden fick namnet al‑Madina (Profetens stad) eller al‑Madina al‑Munawwara (Den upplysta staden).

Från Medina etablerades grunderna för den islamiska staten, islam spreds vidare, Mecka erövrades, och de flesta arabiska stammarna antog islam.

Kallelsen till islam varade i omkring tjugotre år, under vilka Koranen uppenbarades som vägledning och lagstiftning för muslimerna, fram till den sista versen som uppenbarades under Avskedspilgrimsfärden:

”I dag har Jag fullkomnat er religion för er, fullbordat Min nåd över er och valt islam som er religion.”

Profetens ﷺ bortgång

Profeten (frid över honom) avled kort efter Avskedspilgrimsfärden, när han drabbats av sjukdom. Det skedde på en måndag i månaden Rabiʿ al‑Awwal år 11 e.H., motsvarande den 8 juni 632 e.Kr. Han dog vid 63 års ålder, vilande mot sin hustru ʿAʾishas (må Gud vara nöjd med henne) bröst, medan han sade:

”Nej, den Högste Följeslagaren.”

Abu Bakr fruktade att splittring skulle uppstå bland muslimerna, så han trädde fram och sade:

”Den som dyrkade Muhammed, så är Muhammed död. Men den som dyrkar Gud, så är Gud levande och dör aldrig.”

Därefter reciterade han versen:

”Muhammed är ingenting annat än ett sändebud; före honom har sändebud gått bort. Om han dör eller dödas, ska ni då vända tillbaka på era hälar? Den som vänder tillbaka skadar inte Gud det minsta, och Gud ska belöna de tacksamma.”

Abu Bakr blev därefter den första kalifen efter profeten.

10 Senaste inlägg:

Kategorier:

Etiketter: