TAFSIR AV Kapitel 23, al-Mu’minun ~ De troende

Kapitel 23, al-Mu’minun ~ De troende

Beskrivning:
Detta kapitel uppenbarades under den mellersta perioden av profetens vistelse i Mekka. Det var under hungersnödens höjdpunkt i regionen. Den bittra konflikten hade börjat mellan honom och de icke troende, även om förföljelsen ännu inte hade inletts. Kapitlet innehåller 118 verser och dess titel bygger på hänvisningen till de troende i detta kapitel.

Verserna 1–11 De troendes egenskaper och belöning

I denna värld som tillhör Gud är framgång för den som är en sann troende, den som helhjärtat hänger sig åt Gud och inte åt någon annan än Gud och som lever ett Gud-orienterat liv. Insikten om Gud är ingen enkel sak. Den medför en revolution i en människas liv. Han blir en tillbedjare av Gud och böjer sig inför Honom i underkastelse. Hans uppriktighet och allvar ökar till den grad att slöseri med tid i meningslösa sysslor framstår som ödesdigert för honom. Han avsätter en del av sin inkomst i Guds namn och med den hjälper han de behövande. Han utövar kontroll över sina sexuella begär och ger dem utlopp endast inom de gränser Gud har föreskrivit. Han lever sitt liv i denna värld som en ansvarstagande person och förskingrar aldrig det som anförtrotts honom. En sådan person vanärar aldrig något löfte han har ingått. De som besitter dessa egenskaper är Guds utvalda tjänare. Gud har förberett Paradisets trädgårdar för dessa människor. Efter döden kommer de att föras in i denna nya ”värld” så att de kan njuta dess glädje för evigt.

Verserna 12–22 Guds makt och bekräftelse av livet efter döden

Den unga människan växer i sin moders livmoder. I forna tider var perioden från befruktning till födelse höljd i mysterium. Först under det tjugonde århundradet gjorde modern vetenskapliga utvecklingar det möjligt att observera utvecklingen av ett barn i livmodern och få direkt information om den. Den levande koraniska beskrivningen av de olika utvecklingsstadierna i människans tillblivelse och födelse är förvånansvärt identisk med moderna vetenskapliga rön. Detta är ett tydligt bevis på att Koranen är Guds bok. Om det inte vore så, skulle en sådan likhet mellan moderna forskningsresultat och Koranens uttalanden, uppenbarade för fjortonhundra år sedan, inte vara möjlig.

Utvecklingen av embryot i livmodern visar att världens Skapare är den mest fullkomliga. Vår kunskap om människans skapelse tvingar oss att tro att en andra skapelse med säkerhet är möjlig.

Människan är en liten varelse. Jämfört med henne är universum så stort att det inger fruktan. I rymdens vidsträckthet kretsar oräkneliga stjärnor och planeter i hög hastighet. Ändå är det mest underbara med universum att det är mycket gynnsamt för människans existens. Dessutom har planeten gjorts för att tillgodose alla människans behov. Till exempel kan människan tämja olika djur och använda dem på olika sätt. Kons mage är en underbar fabrik som ger en värdefull vara – mjölk. Alla dessa faktorer kräver människans erkännande av sin Gode och Barmhärtige Gud och hennes ständiga tacksamhet till Honom.

Verserna 23–56 Profetens kallelse till Guds väg

Profeten Noa förmanade sin gemenskap under lång tid, men de var inte redo att acceptera hans kallelse. När gränsen för mänsklig ansträngning har nåtts börjar den gudomliga handlingen – det är tid för uppgörelse, inte för råd. Guds straff kom i form av en storm som dränkte hela hans gemenskap med undantag för några troende. Några få som hade tro på Noa gick in i arken, Gud räddade dem från de dystra följderna av floden som skulle ha blivit deras öde om de hade förnekat sanningen.

Efter att ha räddats i arken blomstrade generationen av troende i Noa, men med århundradenas gång föll de tillbaka i samma synder som deras föregångare hade ägnat sig åt.

Verserna 63–92 Polyteisterna

De som helt ägnar sig åt detta världsliga liv är inte intresserade av något samtal om Gud eller det kommande livet. De ignorerar allt sådant tal och är förlorade i världsliga sysslor. När Guds straff kommer glömmer sådana människor sin hänsynslöshet och arrogans och börjar ödmjukt vädja.

Sanningen är det som överensstämmer med verkligheten. Men de som är hängivna åt självindulgens vill att sanningen ska underordnas deras begär. Sanningen verkar främmande för dem, och därför kan de inte erkänna predikarens verkliga ställning och försöker bevisa honom fel.

Universum verkar vara i perfekt harmoni, medan människans värld är fylld av oro överallt. Det beror på att universum fungerar enligt sanningen (naturens lagar). Om det skulle styras av människans begär skulle det också bli turbulent som människans värld.

Under Mekka-perioden av islam, när Quraish förkastade profeten Muhammed, må Guds nåd och välsignelser vara över honom, sände Gud hungersnöd över dem i flera år. Enligt Guds plan, när en gemenskap antar en arrogant attityd och inte accepterar goda råd, ger Han ett varningsstraff för att mjuka upp deras hjärtan och få dem att uppmärksamma sanningen.

Verserna 93–119 Slutsats

Bönen visar att en troende alltid är en gudfruktig person. Även när Guds straff riktas mot andra börjar han darra av fruktan. Han börjar tilltala Gud i all ödmjukhet, eftersom han vet att om han ska räddas kommer det inte enbart att ske genom hans gärningar, utan genom Guds barmhärtighet.

KAPITEL 23