ORD FÖR ORD ANALYS AV KAPITEL 77

Sura 77 – al-Mursalat (”De utsända”), som är en kraftfull Meckansk sura med stark rytm och upprepning. Den inleds med en serie eder (qasam) och bygger upp mot Domens dag.

Vers 77:1

وَٱلْمُرْسَلَٰتِ عُرْفٗا

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
وَٱلْمُرْسَلَٰتِ	wa-l-mursalati	Vid de utsända
عُرْفٗا	ʿurfan	i följd / med mildhet / i ordning

Teologisk innebörd:

Versen inleder med en ed: ”Vid de utsända i följd.” Detta är en referens till änglar, vindar eller budskap – som Gud sänder i ordnad följd.

al-Tabari: mursalat kan syfta på vindar eller änglar – beroende på tolkning.
Ibn Kathir: det handlar om änglar som sänds med uppdrag.
al-Jalalayn: ʿurfan antyder mjukhet eller sekvens – som en kamels man.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att Guds sändebud kommer med ordning och syfte.
Bernström: poetisk bild av rörelse och rytm.
Yusuf Ali: påminnelse om att Guds budskap inte är slumpmässigt.

Vers 77:2

فَٱلْعَٰصِفَٰتِ عَصْفٗا

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
فَٱلْعَٰصِفَٰتِ	fa-l-ʿasifati	och de stormande
عَصْفٗا	ʿasfan	med kraft / storm

Teologisk innebörd:

Versen fortsätter eden: ”Och de stormande med kraft.” Detta är en bild av Guds makt – genom vindar eller änglar som verkställer Hans vilja.

al-Tabari: ʿasifat är starka vindar – eller änglar som agerar snabbt.
Ibn Kathir: detta är en bild av Guds kraft i rörelse.
al-Jalalayn: versen visar kontrasten mellan mildhet (v.1) och kraft (v.2).
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att Guds budskap kan vara både milt och kraftfullt.
Bernström: poetisk bild av stormens rytm.
Yusuf Ali: påminnelse om att Guds verk är mångfasetterat.

Vers 77:3

وَٱلنَّٰشِرَٰتِ نَشْرٗا

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
وَٱلنَّٰشِرَٰتِ	wa-n-nashirati	och de spridande
نَشْرٗا	nashran	i spridning / utbredning

Teologisk innebörd:

Versen fortsätter eden: ”Och de som sprider i spridning.” Detta är en bild av hur Guds budskap, regn eller änglar sprider liv, kunskap eller dom.

al-Tabari: kan syfta på regnmoln, änglar eller skrifter.
Ibn Kathir: detta är en bild av spridning av liv eller uppståndelse.
al-Jalalayn: versen visar Guds förmåga att sprida både nåd och dom.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att Guds verk når ut i alla riktningar.
Bernström: poetisk bild av livets utbredning.
Yusuf Ali: påminnelse om att Guds ord sprids överallt.

Vers 77:4

فَٱلْفَٰرِقَٰتِ فَرْقٗا

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
فَٱلْفَٰرِقَٰتِ	fa-l-fariqati	och de som skiljer
فَرْقٗا	farqan	med urskiljning / tydlig åtskillnad

Teologisk innebörd:

Versen beskriver de som skiljer mellan rätt och fel: ”Och de som skiljer med tydlighet.” Detta är en bild av Guds budskap eller änglar som skiljer sanning från lögn.

al-Tabari: kan syfta på änglar som skiljer mellan rätt och fel.
Ibn Kathir: detta är en bild av uppenbarelsen – som skiljer vägledning från villfarelse.
al-Jalalayn: versen visar att Guds budskap är klart och vägledande.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att vägledning kräver urskiljning.
Bernström: poetisk bild av sanningens egg.
Yusuf Ali: påminnelse om att Guds ord är en måttstock.

Vers 77:5

فَٱلْمُلْقِيَٰتِ ذِكْرٗا

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
فَٱلْمُلْقِيَٰتِ	fa-l-mulqiyati	och de som överbringar
ذِكْرٗا	dhikran	påminnelse / budskap

Teologisk innebörd:

Versen beskriver de som förmedlar Guds budskap: ”Och de som överbringar påminnelse.” Detta är en bekräftelse på att Guds sändebud – änglar eller profeter – förmedlar vägledning.

al-Tabari: syftar på änglar som förmedlar uppenbarelse.
Ibn Kathir: detta är en bild av att Guds ord når människan genom sändebud.
al-Jalalayn: dhikr är Koranen – eller all gudomlig påminnelse.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att påminnelsen är en gåva, inte en börda.
Bernström: poetisk bild av ordets nedkomst.
Yusuf Ali: påminnelse om att vägledning är tillgänglig.

Vers 77:6

عُذْرًا أَوْ نُذْرًا

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
عُذْرًا	ʿudhran	som ursäkt / förklaring
أَوْ	aw	eller
نُذْرًا	nudhuran	som varning

Teologisk innebörd:

Versen förklarar syftet med de utsända: ”Som ursäkt eller varning.” Detta är en bekräftelse på att Guds budskap kommer för att ingen ska kunna säga ’jag visste inte’.

al-Tabari: ʿudhr är för att ge människor en chans att förstå, nudhr är för att varna dem.
Ibn Kathir: detta är en bild av att uppenbarelsen är både nåd och påminnelse.
al-Jalalayn: versen visar att budskapet är förebyggande – inte bara straffande.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att vägledning är en förberedelse för domen.
Bernström: poetisk bild av ordets dubbla funktion.
Yusuf Ali: påminnelse om att profetens roll är både att varna och vägleda.

Vers 77:7

إِنَّمَا تُوعَدُونَ لَوَاقِعٞ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
إِنَّمَا	innama	sannerligen endast
تُوعَدُونَ	tuʿaduna	det ni blivit lovade
لَوَاقِعٞ	lawaqiʿun	kommer att inträffa

Teologisk innebörd:

Versen slår fast att domen är verklig: ”Det ni blivit lovade kommer att inträffa.” Detta är en bekräftelse på att Domens dag är inte hypotetisk – utan säker.

al-Tabari: lawaqiʿ betyder att det är oundvikligt – inte bara möjligt.
Ibn Kathir: detta är en bild av att Guds löften är sanna – både om belöning och straff.
al-Jalalayn: versen visar att förnekelse inte påverkar verkligheten.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att förberedelse är nödvändig.
Bernström: poetisk bild av framtidens tyngd.
Yusuf Ali: påminnelse om att sanningen inte väntar på tro.

Vers 77:8

فَإِذَا ٱلنُّجُومُ طُمِسَتۡ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
فَإِذَا	fa-idha	då / när
ٱلنُّجُومُ	an-nujumu	stjärnorna
طُمِسَتۡ	tumisat	utplånas / släcks

Teologisk innebörd:

Versen beskriver kosmiska förändringar på Domens dag: ”När stjärnorna släcks.” Detta är en bild av att universums ordning bryts – som ett tecken på att domen är nära.

al-Tabari: tumisat betyder att deras ljus försvinner – de blir mörka.
Ibn Kathir: detta är en bild av att himlen förlorar sin funktion.
al-Jalalayn: versen visar att även det mest stabila förändras.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att kosmos är under Guds kontroll.
Bernström: poetisk bild av ljusets flykt.
Yusuf Ali: påminnelse om att naturens lagar är tillfälliga.

Vers 77:9

وَإِذَا ٱلسَّمَآءُ فُرِجَتۡ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
وَإِذَا	wa-idha	och när
ٱلسَّمَآءُ	as-samaʾu	himlen
فُرِجَتۡ	furiǧat	rämnar / öppnas / spricker

Teologisk innebörd:

Versen fortsätter beskrivningen av kosmisk upplösning: ”Och när himlen rämnar.” Detta är en bild av att gränsen mellan världarna bryts – och Guds makt manifesteras.

al-Tabari: furiǧat betyder att himlen öppnas eller spricker.
Ibn Kathir: detta är en bild av att himlens struktur bryts upp.
al-Jalalayn: versen visar att det som var skydd nu är blottlagt.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att Domens dag påverkar hela skapelsen.
Bernström: poetisk bild av himlens revor.
Yusuf Ali: påminnelse om att inget är för evigt – utom Gud.

Vers 77:10

وَإِذَا ٱلْجِبَالُ نُسِفَتۡ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
وَإِذَا	wa-idha	och när
ٱلْجِبَالُ	al-jibalu	bergen
نُسِفَتۡ	nusifat	sprängs / blåses bort / förintas

Teologisk innebörd:

Versen avslutar den kosmiska omvälvningen: ”Och när bergen sprängs.” Detta är en bild av att det mest massiva i skapelsen förintas – inför Guds dom.

al-Tabari: nusifat betyder att bergen förintas – som damm.
Ibn Kathir: detta är en bild av att tryggheten i det materiella är en illusion.
al-Jalalayn: versen visar att även det fasta är förgängligt.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att Guds makt är total.
Bernström: poetisk bild av bergens upplösning.
Yusuf Ali: påminnelse om att endast Gud består.

Vers 77:11

وَإِذَا ٱلرُّسُلُ أُقِّتَتۡ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
وَإِذَا	wa-idha	och när
ٱلرُّسُلُ	ar-rusulu	sändebuden
أُقِّتَتۡ	uqqitat	ges en tid / samlas vid en tidpunkt

Teologisk innebörd:

Versen beskriver Domens dag för profeterna: ”Och när sändebuden ges en tid.” Detta är en bild av att varje profet kommer att vittna – och hållas ansvarig för sitt folk.

al-Tabari: uqqitat betyder att de samlas vid en bestämd tid – för vittnesmål.
Ibn Kathir: detta är en bild av att profeterna kallas fram – för att bekräfta budskapet.
al-Jalalayn: versen visar att även sändebuden har en roll på Domens dag.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att vägledning är ett ansvar, inte bara en ära.
Bernström: poetisk bild av tidens samling.
Yusuf Ali: påminnelse om att budskapet kommer med ansvar.

Vers 77:12

لِأَيِّ يَوْمٍ أُجِّلَتۡ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
لِأَيِّ	li-ayyi	till vilken
يَوْمٍ	yawmin	dag
أُجِّلَتۡ	ujjilat	har det uppskjutits / fördröjts

Teologisk innebörd:

Versen ställer en retorisk fråga om tidpunkten: ”Till vilken dag har det uppskjutits?” Detta är en bild av att domen är bestämd – men ännu inte avslöjad.

al-Tabari: versen är en fråga som väcker allvar – och förbereder svaret.
Ibn Kathir: detta är en bild av att människan inte vet – men kommer att få veta.
al-Jalalayn: versen visar att tidpunkten är dold – men säker.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att frågan är till för att väcka eftertanke.
Bernström: poetisk bild av tidens gåta.
Yusuf Ali: påminnelse om att domen är närmare än vi tror.

Vers 77:13

لِيَوْمِ ٱلْفَصْلِ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
لِيَوْمِ	li-yawmi	till dagen
ٱلْفَصْلِ	al-fasl	av avgörelse / dom

Teologisk innebörd:

Versen besvarar frågan: ”Till avgörelsens dag.” Detta är en bekräftelse på att den uppskjutna domen är för den dag då allt avgörs.

al-Tabari: al-fasl är dagen då rättvisa skipas – mellan sanning och lögn.
Ibn Kathir: detta är en bild av att varje människa får sitt öde.
al-Jalalayn: versen visar att dagen är för separation – mellan paradiset och helvetet.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att avgörelsens dag är slutpunkten för prövningen.
Bernström: poetisk bild av domens skärpa.
Yusuf Ali: påminnelse om att sanningen kommer att segra.

Vers 77:14

وَمَآ أَدْرَىٰكَ مَا يَوْمُ ٱلْفَصْلِ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
وَمَآ	wa-ma	och vad
أَدْرَىٰكَ	adraka	får dig veta
مَا	ma	vad
يَوْمُ	yawmu	dagen
ٱلْفَصْلِ	al-fasl	av avgörelse

Teologisk innebörd:

Versen förstärker allvaret: ”Och vad får dig veta vad avgörelsens dag är?” Detta är en retorisk förstärkning – som visar att dagen är bortom mänsklig förståelse.

al-Tabari: versen antyder att dagen är så allvarlig att den inte kan beskrivas.
Ibn Kathir: detta är en bild av att människan inte kan föreställa sig dess verklighet.
al-Jalalayn: versen visar att dagen är unik – och skrämmande.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att insikten kräver tro, inte bara kunskap.
Bernström: poetisk bild av det obeskrivliga.
Yusuf Ali: påminnelse om att vissa sanningar är för stora för ord.

Vers 77:15

وَيْلٞ يَوْمَئِذٖ لِّلْمُكَذِّبِينَ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
وَيْلٞ	waylun	ve / fördömelse / olycka
يَوْمَئِذٖ	yawmaʾidhin	den dagen
لِّلْمُكَذِّبِينَ	li-l-mukadhdhibin	för de som förnekar

Teologisk innebörd:

Versen inleder suran återkommande refräng: ”Ve den dagen över dem som förnekar.” Detta är en bekräftelse på att förnekelse leder till fördömelse – och att varningen är allvarlig.

al-Tabari: wayl är ett uttryck för intensiv olycka – eller en plats i helvetet.
Ibn Kathir: detta är en bild av att förnekelse är roten till straff.
al-Jalalayn: versen visar att varningen är upprepad – för att väcka hjärtat.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att upprepning är ett tecken på allvar.
Bernström: poetisk bild av domens eko.
Yusuf Ali: påminnelse om att förnekelse har ett pris.

Vers 77:16

أَلَمْ نُهْلِكِ ٱلْأَوَّلِينَ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
أَلَمْ	alam	har Vi inte
نُهْلِكِ	nuhlik	förgjort / utplånat
ٱلْأَوَّلِينَ	al-awwalin	de tidigare (folken)

Teologisk innebörd:

Versen inleder en historisk påminnelse: ”Har Vi inte förgjort de tidigare?” Detta är en bekräftelse på att tidigare folk som förnekade blev straffade – som varning för andra.

al-Tabari: syftar på folk som Ad, Thamud, Farao – som förnekade sina profeter.
Ibn Kathir: detta är en bild av att Guds straff är verkligt och återkommande.
al-Jalalayn: versen visar att historien är full av exempel.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att glömska av historien leder till upprepning.
Bernström: poetisk bild av folkens fall.
Yusuf Ali: påminnelse om att förnekelse har konsekvenser.

Vers 77:17

ثُمَّ نُتْبِعُهُمُ ٱلْـَٔاخِرِينَ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
ثُمَّ	thumma	sedan
نُتْبِعُهُمُ	nutbiʿuhumu	Vi låter följa dem
ٱلْـَٔاخِرِينَ	al-akhirin	de senare (folken)

Teologisk innebörd:

Versen visar att straffet inte är begränsat till det förflutna: ”Sedan låter Vi de senare följa dem.” Detta är en bekräftelse på att Guds dom gäller alla – inte bara tidigare generationer.

al-Tabari: de senare är de som förnekar efter de första – och får samma öde.
Ibn Kathir: detta är en bild av att mönstret upprepas – om lärdom inte tas.
al-Jalalayn: versen visar att Guds rättvisa är konsekvent.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att historien är en spegel för nuet.
Bernström: poetisk bild av domens kedja.
Yusuf Ali: påminnelse om att ingen generation är undantagen.

Vers 77:18

كَذَٰلِكَ نَفْعَلُ بِٱلْمُجْرِمِينَ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
كَذَٰلِكَ	kadhalika	så / på det sättet
نَفْعَلُ	nafʿalu	Vi gör / handlar
بِٱلْمُجْرِمِينَ	bi-l-mujrimin	med de brottsliga / syndarna

Teologisk innebörd:

Versen förtydligar Guds konsekventa dom: ”Så handlar Vi med de brottsliga.” Detta är en bekräftelse på att Guds straff är rättvist och återkommande – för dem som trotsar.

al-Tabari: mujrimin är de som begår stora synder – särskilt förnekelse.
Ibn Kathir: detta är en bild av att Guds dom är aktiv – inte bara historisk.
al-Jalalayn: versen visar att mönstret är tydligt – och rättvist.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att synd leder till konsekvens.
Bernström: poetisk bild av rättvisans gång.
Yusuf Ali: påminnelse om att Gud inte glömmer.

Vers 77:19

وَيْلٞ يَوْمَئِذٖ لِّلْمُكَذِّبِينَ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
وَيْلٞ	waylun	ve / fördömelse
يَوْمَئِذٖ	yawmaʾidhin	den dagen
لِّلْمُكَذِّبِينَ	li-l-mukadhdhibin	för de som förnekar

Teologisk innebörd:

Versen upprepar suran återkommande varning: ”Ve den dagen över dem som förnekar.” Detta är en retorisk förstärkning – som markerar allvaret i förnekelse.

al-Tabari: upprepningen är för att väcka hjärtat – och varna.
Ibn Kathir: detta är en bild av att förnekelse är roten till fördärv.
al-Jalalayn: versen visar att domen är säker – och allvarlig.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att varningen är till för att rädda.
Bernström: poetisk bild av domens eko.
Yusuf Ali: påminnelse om att sanningen inte kan förnekas ostraffat.

Vers 77:20

أَلَمْ نَخْلُقكُّم مِّن مَّآءٖ مَّهِينٖ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
أَلَمْ	alam	har Vi inte
نَخْلُقكُّم	nakhluqkum	skapat er
مِّن	min	från
مَّآءٖ	maʾin	vatten
مَّهِينٖ	mahin	föraktat / obetydligt

Teologisk innebörd:

Versen påminner om människans enkla ursprung: ”Har Vi inte skapat er från föraktat vatten?” Detta är en bekräftelse på att människan inte bör vara arrogant – hennes ursprung är enkelt, och återuppståndelsen är lätt för Gud.

al-Tabari: mahin betyder svagt, obetydligt – sperma.
Ibn Kathir: detta är en bild av att människan är skapad från något enkelt – men ändå förnekar sin Skapare.
al-Jalalayn: versen visar att återuppståndelsen är lättare än den första skapelsen.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att ursprunget är ett tecken på Guds makt.
Bernström: poetisk bild av livets källa.
Yusuf Ali: påminnelse om att ödmjukhet börjar med insikt om ursprung.

Vers 77:21

فَجَعَلْنَٰهُ فِي قَرَارٖ مَّكِينٖ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
فَجَعَلْنَٰهُ	fa-jaʿalnahu	så Vi lade det
فِي	fi	i
قَرَارٖ	qararin	en viloplats / förvaringsplats
مَّكِينٖ	makin	säker / skyddad / stabil

Teologisk innebörd:

Versen beskriver den första fasen av människans utveckling: ”Så Vi lade det i en säker viloplats.” Detta är en bild av livets början i livmodern – som ett tecken på Guds planering och omsorg.

al-Tabari: qarar makin är livmodern – en trygg plats för utveckling.
Ibn Kathir: detta är en bild av att varje steg i skapelsen är planerat.
al-Jalalayn: versen visar att även det osynliga är under Guds kontroll.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att livets början är ett mirakel.
Bernström: poetisk bild av livets gömda rum.
Yusuf Ali: påminnelse om att varje människa är formad med omsorg.

Vers 77:22

إِلَىٰ قَدَرٖ مَّعْلُومٖ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
إِلَىٰ	ila	till
قَدَرٖ	qadrin	en bestämd mått / tid / öde
مَّعْلُومٖ	maʿlum	känd / fastställd

Teologisk innebörd:

Versen beskriver den tidsmässiga aspekten av skapelsen: ”Till ett fastställt mått.” Detta är en bekräftelse på att varje människa utvecklas enligt Guds plan – med exakt tid och form.

al-Tabari: qadr maʿlum är den tid som embryot utvecklas – innan födsel.
Ibn Kathir: detta är en bild av att inget i skapelsen är slumpmässigt.
al-Jalalayn: versen visar att varje steg är tidsbundet – och känt av Gud.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att livet är en process under kontroll.
Bernström: poetisk bild av tidens väv.
Yusuf Ali: påminnelse om att varje liv är tidsatt.

Vers 77:23

فَقَدَرْنَا فَنِعْمَ ٱلْقَٰدِرُونَ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
فَقَدَرْنَا	fa-qadarna	så Vi bestämde / mätte / planerade
فَنِعْمَ	fa-niʿma	så utmärkt är
ٱلْقَٰدِرُونَ	al-qadirun	de som mäter / planerar / har makt

Teologisk innebörd:

Versen avslutar skapelsebeskrivningen med Guds lovprisning: ”Så Vi bestämde – och hur utmärkt är Vi som bestämmer.” Detta är en bekräftelse på Guds perfekta makt, planering och förmåga att skapa och återuppväcka.

al-Tabari: versen är en självrefererande lovprisning – Gud är den bäste planläggaren.
Ibn Kathir: detta är en bild av att Guds makt är både kreativ och rättvis.
al-Jalalayn: versen visar att Guds beslut är perfekta.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att återuppståndelsen är lätt för den som skapat från början.
Bernström: poetisk bild av maktens elegans.
Yusuf Ali: påminnelse om att Guds makt är utan brist.

Vers 77:24

وَيْلٞ يَوْمَئِذٖ لِّلْمُكَذِّبِينَ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
وَيْلٞ	waylun	ve / olycka / fördömelse
يَوْمَئِذٖ	yawmaʾidhin	den dagen
لِّلْمُكَذِّبِينَ	li-l-mukadhdhibin	för de som förnekar

Teologisk innebörd:

Versen upprepar den kraftfulla varningen: ”Ve den dagen över dem som förnekar.” Detta är en retorisk förstärkning som markerar allvaret i att avvisa Guds budskap.

al-Tabari: wayl är ett uttryck för intensiv olycka – eller en plats i helvetet.
Ibn Kathir: detta är en varning till dem som trots bevis ändå förnekar.
al-Jalalayn: upprepningen är för att väcka hjärtat och varna.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att upprepning är ett tecken på allvar.
Bernström: poetisk bild av domens eko.
Yusuf Ali: påminnelse om att förnekelse har ett pris.

Vers 77:25

أَلَمْ نَجْعَلِ ٱلْأَرْضَ كِفَاتٗا

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
أَلَمْ	alam	har Vi inte
نَجْعَلِ	najʿal	gjort
ٱلْأَرْضَ	al-arda	jorden
كِفَاتٗا	kifatan	till en samlande plats / behållare

Teologisk innebörd:

Versen påminner om jordens funktion som livets och dödens behållare: ”Har Vi inte gjort jorden till en samlande plats?” Detta är en bekräftelse på Guds makt och visdom – jorden rymmer både de levande och de döda, och är ett tecken på Hans förmåga att återuppväcka.

al-Tabari: kifat betyder något som samlar och omsluter – jorden samlar människan i liv och grav.
Ibn Kathir: detta är en bild av att jorden är både hem och grav – ett tecken på Guds plan.
al-Jalalayn: versen visar att jorden är en plats för både försörjning och återgång.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att människan är omsluten av Guds ordning från början till slut.
Bernström: poetisk bild av jordens famn – som rymmer hela mänskligheten.
Yusuf Ali: påminnelse om att jorden är både början och slut – och att återuppståndelsen är möjlig.

Vers 77:26

أَحْيَآءٗ وَأَمْوَٰتٗا

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
أَحْيَآءٗ	ahyaʾan	levande
وَأَمْوَٰتٗا	wa-amwatan	och döda

Teologisk innebörd:

Versen är en fortsättning på föregående: ”[Jorden] för levande och döda.” Detta är en bekräftelse på att jorden rymmer både livets rörelse och dödens vila – och att båda är i Guds hand.

al-Tabari: jorden bär de levande på ytan och de döda i sitt inre.
Ibn Kathir: detta är en bild av att jorden är både hem och grav – och att Gud har makt över båda tillstånden.
al-Jalalayn: versen visar att jorden är en plats för både försörjning och återgång.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att människan är omsluten av Guds ordning från början till slut.
Bernström: poetisk bild av jordens dubbla funktion.
Yusuf Ali: påminnelse om att livet och döden är två sidor av samma gudomliga verklighet.

Vers 77:27

وَجَعَلْنَا فِيهَا رَوَٰسِيَ شَٰمِخَٰتٖ وَأَسْقَيْنَٰكُم مَّآءٗ فُرَاتٗا

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
وَجَعَلْنَا	wa-jaʿalna	och Vi placerade
فِيهَا	fiha	i den (jorden)
رَوَٰسِيَ	rawasiya	orubbliga berg
شَٰمِخَٰتٖ	shamikhatin	höga / majestätiska
وَأَسْقَيْنَٰكُم	wa-asqaynakum	och Vi gav er att dricka
مَّآءٗ	maʾan	vatten
فُرَاتٗا	furatan	friskt / sötvatten

Teologisk innebörd:

Versen visar Guds omsorg och makt: ”Och Vi placerade höga berg i den och gav er att dricka friskt vatten.” Detta är en bekräftelse på att jorden är skapad med balans och försörjning – som tecken på Guds nåd och makt.

al-Tabari: rawasiy är berg som stabiliserar jorden; furat är rent, gott vatten.
Ibn Kathir: detta är en bild av att Gud inte bara skapat – utan också försörjer.
al-Jalalayn: versen visar att både stabilitet (berg) och liv (vatten) är gudomliga gåvor.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att varje aspekt av naturen är ett tecken på Guds visdom.
Bernström: poetisk bild av jordens resning och vattnets flöde.
Yusuf Ali: påminnelse om att det vi tar för givet är tecken på Guds barmhärtighet.

Vers 77:28

وَيْلٞ يَوْمَئِذٖ لِّلْمُكَذِّبِينَ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
وَيْلٞ	waylun	ve / olycka / fördömelse
يَوْمَئِذٖ	yawmaʾidhin	den dagen
لِّلْمُكَذِّبِينَ	li-l-mukadhdhibin	för de som förnekar

Teologisk innebörd:

Versen upprepar den kraftfulla refrängen: ”Ve den dagen över dem som förnekar.” Detta är en retorisk förstärkning som markerar att förnekelse är roten till fördömelse – och att varningen är allvarlig.

al-Tabari: upprepningen är för att väcka hjärtat – och varna.
Ibn Kathir: detta är en bild av att förnekelse är aktiv trots Guds tydliga tecken.
al-Jalalayn: versen visar att domen är säker – och allvarlig.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att varningen är till för att rädda.
Bernström: poetisk bild av domens eko.
Yusuf Ali: påminnelse om att sanningen inte kan förnekas ostraffat.

Vers 77:29

ٱنطَلِقُوٓاْ إِلَىٰ مَا كُنتُم بِهِۦ تُكَذِّبُونَ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
ٱنطَلِقُوٓاْ	intaliqu	gå / skynda er
إِلَىٰ	ila	till
مَا	ma	det som
كُنتُم	kuntum	ni brukade
بِهِۦ	bihi	om det
تُكَذِّبُونَ	tukadhdhibun	förneka

Teologisk innebörd:

Versen är ett ironiskt tilltal till förnekarna: ”Gå till det ni brukade förneka.” Detta är en bekräftelse på att de nu möter den verklighet de hånade – och att domen är ofrånkomlig.

al-Tabari: versen är en befallning – inte en inbjudan – till straffet.
Ibn Kathir: detta är en bild av att de nu konfronteras med det de förnekade.
al-Jalalayn: versen visar att deras tidigare hån nu blir deras verklighet.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att förnekelse inte skyddar från konsekvens.
Bernström: poetisk bild av stegen mot domen.
Yusuf Ali: påminnelse om att sanningen alltid hinner ifatt.

Vers 77:30

ٱنطَلِقُوٓاْ إِلَىٰ ظِلّٖ ذِي ثَلَٰثِ شُعَبٖ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
ٱنطَلِقُوٓاْ	intaliqu	gå / skynda er
إِلَىٰ	ila	till
ظِلّٖ	zillin	en skugga
ذِي	dhi	med / som har
ثَلَٰثِ	thalathi	tre
شُعَبٖ	shuʿabin	grenar / delar

Teologisk innebörd:

Versen beskriver helvetets skenbara skydd: ”Gå till en skugga med tre grenar.” Detta är en bild av att även det som liknar skydd i helvetet är en del av straffet – skuggan är rök, inte lindring.

al-Tabari: skuggan är från helvetets eld – tjock rök som delar sig.
Ibn Kathir: detta är en bild av att inget i helvetet ger lindring – inte ens skugga.
al-Jalalayn: versen visar att skuggan är en illusion – den bränner istället för att svalka.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att falsk trygghet är en del av straffet.
Bernström: poetisk bild av skuggans förvrängning.
Yusuf Ali: påminnelse om att helvetet är utan verklig tillflykt.

Vers 77:31

لَّا ظَلِيلٖ وَلَا يُغْنِي مِنَ ٱللَّهَبِ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
لَّا	la	inte
ظَلِيلٖ	zalilin	skuggande / svalkande
وَلَا	wa-la	och inte
يُغْنِي	yughni	skyddar / gagnar
مِنَ	mina	från
ٱللَّهَبِ	al-lahab	lågorna / elden

Teologisk innebörd:

Versen förtydligar att skuggan inte ger lindring: ”Inte svalkande och skyddar inte från lågorna.” Detta är en bekräftelse på att helvetets skugga är en del av straffet – inte en tillflykt.

al-Tabari: zalil är skugga som svalkar – vilket denna inte gör.
Ibn Kathir: detta är en bild av att straffet är totalt – inget lindrar.
al-Jalalayn: versen visar att även det som liknar skydd är smärta.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att helvetet är utan pauser.
Bernström: poetisk bild av skuggans svek.
Yusuf Ali: påminnelse om att straffet är både fysiskt och psykologiskt.

Vers 77:32

إِنَّهَا تَرْمِي بِشَرَرٖ كَٱلْقَصْرِ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
إِنَّهَا	innaha	sannerligen den (elden)
تَرْمِي	tarmi	kastar / slungar
بِشَرَرٖ	bi-shararin	gnistor
كَٱلْقَصْرِ	ka-l-qasri	som palats / torn

Teologisk innebörd:

Versen beskriver helvetets eld som kastar enorma gnistor: ”Sannerligen, den kastar gnistor som palats.” Detta är en bild av eldens intensitet – gnistorna är stora som byggnader.

al-Tabari: sharar är gnistor – här enorma, som torn.
Ibn Kathir: detta är en bild av att helvetets eld är överväldigande.
al-Jalalayn: versen visar att straffet är visuellt skrämmande.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att metaforerna är till för att väcka insikt.
Bernström: poetisk bild av eldens arkitektur.
Yusuf Ali: påminnelse om att helvetet är verkligt – inte symboliskt.

Vers 77:33

كَأَنَّهُ جِمَٰلَتٞ صُفْرٞ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
كَأَنَّهُ	ka-annahu	som om den
جِمَٰلَتٞ	jimalatun	kameler / flockar
صُفْرٞ	sufrun	gula / gyllene

Teologisk innebörd:

Versen liknar gnistorna vid gyllene kameler: ”Som om de vore gula kameler.” Detta är en bild av rörelse, storlek och färg – gnistorna är levande, skrämmande och brinnande.

al-Tabari: jimalat kan betyda kameler eller rep – här troligen kameler i rörelse.
Ibn Kathir: detta är en bild av att gnistorna är stora, levande och hotfulla.
al-Jalalayn: versen visar att helvetets eld är aktiv – inte statisk.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att bilderna är till för att väcka fruktan.
Bernström: poetisk bild av eldens bestar.
Yusuf Ali: påminnelse om att metaforerna är verklighetsnära.

Vers 77:34

وَيْلٌ يَوْمَئِذٍ لِّلْمُكَذِّبِينَ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
وَيْلٌ	waylun	ve / olycka / fördömelse
يَوْمَئِذٍ	yawmaʾidhin	den dagen
لِّلْمُكَذِّبِينَ	li-l-mukadhdhibin	för de som förnekar

Teologisk innebörd:

Versen är en retorisk varning: ”Ve den dagen över dem som förnekar.” Detta är en återkommande domsformel som förstärker allvaret i att avvisa Guds budskap, trots tydliga tecken i skapelsen, historien och uppenbarelsen.

al-Tabari: wayl kan tolkas som en förbannelse, ett uttryck för intensiv olycka, eller en plats i helvetet.
Ibn Kathir: upprepningen är till för att väcka hjärtat och påminna om konsekvenserna av förnekelse.
al-Jalalayn: varje gång denna vers återkommer, är det efter ett nytt bevis eller argument – som förnekaren avvisat.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att upprepning i Koranen är ett verktyg för att förstärka budskapet.
Bernström: poetisk rytm som driver fram surans varningstema.
Yusuf Ali: påminnelse om att förnekelse inte är passiv – den är ett val med konsekvenser.

Vers 77:35

هَٰذَا يَوْمُ لَا يَنطِقُونَ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
هَٰذَا	hadha	detta
يَوْمُ	yawmu	är dagen
لَا	la	då inte
يَنطِقُونَ	yantiqun	de talar / yttrar sig

Teologisk innebörd:

Versen beskriver Domens dag som en dag av tystnad: ”Detta är dagen då de inte talar.” Detta är en bekräftelse på att förnekarna inte kan försvara sig – deras ord är slut, och domen är nära.

al-Tabari: de tystas av fruktan, skam eller Guds vilja – de har inget att säga.
Ibn Kathir: detta är en bild av att förnekarna inte får försvara sig – deras gärningar talar.
al-Jalalayn: versen visar att tystnaden är ett tecken på maktlöshet.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att sanningen inte kräver debatt på Domens dag.
Bernström: poetisk bild av tystnadens dom.
Yusuf Ali: påminnelse om att det finns en dag då orden tar slut – och sanningen råder.

Vers 77:36

وَلَا يُؤْذَنُ لَهُمْ فَيَعْتَذِرُونَ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
وَلَا	wa-la	och inte
يُؤْذَنُ	yuʾdhanu	ges tillstånd
لَهُمْ	lahum	åt dem
فَيَعْتَذِرُونَ	fa-yaʿtadhirun	så att de kan ursäkta sig / försvara sig

Teologisk innebörd:

Versen förtydligar att förnekarna inte får försvara sig på Domens dag: ”Och de ges inte tillstånd, så att de kan ursäkta sig.” Detta är en bekräftelse på att domen är slutgiltig – och att förnekarna inte får möjlighet att tala, förklara eller rättfärdiga sig själva.

al-Tabari: de får inte tala, inte be om ursäkt – deras handlingar är tillräckliga bevis.
Ibn Kathir: detta är en bild av att Guds dom är rättvis – men inte förhandlingsbar.
al-Jalalayn: versen visar att tystnad är en del av straffet – de är maktlösa.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att förnekelse leder till förlust av rätten att tala.
Bernström: poetisk bild av tystnadens domstol.
Yusuf Ali: påminnelse om att sanningen inte kräver debatt – den är uppenbar.

Vers 77:37

وَيْلٌ يَوْمَئِذٍ لِّلْمُكَذِّبِينَ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
وَيْلٌ	waylun	ve / olycka / fördömelse
يَوْمَئِذٍ	yawmaʾidhin	den dagen
لِّلْمُكَذِّبِينَ	li-l-mukadhdhibin	för de som förnekar

Teologisk innebörd:

Versen upprepar den kraftfulla refrängen: ”Ve den dagen över dem som förnekar.” Detta är en retorisk förstärkning som markerar att förnekelse – trots alla bevis, varningar och tecken – leder till oundviklig dom.

al-Tabari: wayl är ett uttryck för intensiv olycka eller en plats i helvetet – här riktat mot dem som förnekar Guds budskap.
Ibn Kathir: upprepningen är till för att förstärka allvaret och väcka hjärtat.
al-Jalalayn: varje gång denna vers återkommer, är det efter ett nytt bevis eller argument som förnekarna avvisat.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att upprepning i Koranen är ett verktyg för att förstärka budskapet och skapa intryck.
Bernström: poetisk rytm som driver fram surans varningstema.
Yusuf Ali: påminnelse om att förnekelse är ett aktivt val med eviga konsekvenser.

Vers 77:38

هَٰذَا يَوْمُ الْفَصْلِ ۖ جَمَعْنَاكُمْ وَالْأَوَّلِينَ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
هَٰذَا	hadha	detta
يَوْمُ	yawmu	är dagen
الْفَصْلِ	al-fasl	för avgörande / dom / skiljedom
جَمَعْنَاكُمْ	jamaʿnakum	Vi har samlat er
وَالْأَوَّلِينَ	wa-l-awwalin	och de tidigare (generationerna)

Teologisk innebörd:

Versen förkunnar: ”Detta är den avgörande dagen – Vi har samlat er och de tidigare.” Detta är en bekräftelse på att Domens dag är universell – ingen undgår, och alla står inför Guds dom.

al-Tabari: al-fasl är dagen då rättvisa skipas – mellan sanning och lögn, tro och förnekelse.
Ibn Kathir: detta är en bild av att alla människor, från Adam till den sista, samlas för räkenskap.
al-Jalalayn: versen visar att Guds dom är total – ingen generation undantas.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att människan måste förstå att hennes handlingar har evig betydelse.
Bernström: poetisk bild av mänsklighetens samling inför evigheten.
Yusuf Ali: påminnelse om att tiden för ursäkter är förbi – detta är dagen för sanningens seger.

Vers 77:39

فَإِن كَانَ لَكُمْ كَيْدٌ فَكِيدُونِ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
فَإِن	fa-in	så om
كَانَ	kana	det finns / ni har
لَكُمْ	lakum	för er / till er
كَيْدٌ	kaydun	list / plan / ränker
فَكِيدُونِ	fa-kiduni	så smid mot Mig / försök lura Mig

Teologisk innebörd:

Versen är en ironisk utmaning från Gud till förnekarna: ”Så om ni har en list – smid den mot Mig.” Detta är en bekräftelse på att människan är maktlös inför Guds dom – och att alla försök att undkomma är förgäves.

al-Tabari: kayd betyder plan, list eller konspiration – här används det ironiskt.
Ibn Kathir: detta är en bild av att förnekarna ofta försöker undvika sanningen – men på Domens dag är det omöjligt.
al-Jalalayn: versen visar att Gud utmanar dem – för att visa deras maktlöshet.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att människans arrogans avslöjas när hon ställs inför Guds makt.
Bernström: poetisk bild av mänsklig list som smälter inför evigheten.
Yusuf Ali: påminnelse om att Guds makt inte kan kringgås – och att utmaningen är retorisk.

Vers 77:40

وَيْلٌ يَوْمَئِذٍ لِّلْمُكَذِّبِينَ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
وَيْلٌ	waylun	ve / olycka / fördömelse
يَوْمَئِذٍ	yawmaʾidhin	den dagen
لِّلْمُكَذِّبِينَ	li-l-mukadhdhibin	för de som förnekar

Teologisk innebörd:

Versen upprepar den rytmiska varningen: ”Ve den dagen över dem som förnekar.” Detta är en retorisk förstärkning som markerar att förnekelse – trots alla tecken, varningar och bevis – leder till evig förlust.

al-Tabari: wayl är ett uttryck för intensiv olycka eller en plats i helvetet – riktad mot dem som förnekar Guds budskap.
Ibn Kathir: versen är en varning till dem som trotsar Guds tecken och profeter.
al-Jalalayn: upprepningen är pedagogisk – den förstärker allvaret och rytmen.
al-Saʿdi: nyckel för undervisning – att repetition är ett verktyg för att väcka insikt.
Bernström: poetisk rytm som driver fram surans varningstema.
Yusuf Ali: påminnelse om att förnekelse är ett aktivt val med eviga konsekvenser.

Vers 77:41

إِنَّ الْمُتَّقِينَ فِي ظِلَالٍ وَعُيُونٍ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
إِنَّ	inna	sannerligen / verkligen
الْمُتَّقِينَ	al-muttaqin	de gudsmedvetna / rättfärdiga
فِي	fi	i / befinner sig i
ظِلَالٍ	zilal	skuggor / svalka
وَعُيُونٍ	wa-ʿuyun	och källor / vattenflöden

Teologisk innebörd:

Versen beskriver de gudsmedvetnas belöning: ”Sannerligen, de gudsmedvetna är i skuggor och källor.” Detta är en bekräftelse på att de som fruktar Gud får vila, svalka och njutning – i kontrast till helvetets hetta och torka.

al-Tabari: zilal är skuggor från träd eller palats – ett tecken på komfort; ʿuyun är rinnande vatten, källor i paradiset.
Ibn Kathir: detta är en bild av paradiset – där de rättfärdiga får vila och njutning.
al-Jalalayn: versen visar att belöningen är fysisk och andlig – svalka och frid.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att Guds belöning är konkret och tilltalande.
Bernström: poetisk bild av skuggans vila och vattnets liv.
Yusuf Ali: påminnelse om att Guds belöning är motsatsen till straffet – och att den är evig.

Vers 77:42

وَفَوَاكِهَ مِمَّا يَشْتَهُونَ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
وَفَوَاكِهَ	wa-fawakih	och frukter
مِمَّا	mimma	av det som
يَشْتَهُونَ	yashtahun	de åtrår / önskar / längtar efter

Teologisk innebörd:

Versen beskriver de rättfärdigas tillgång till frukter – enligt deras egna önskningar: ”Och frukter av det som de åtrår.” Detta är en bekräftelse på att paradiset inte bara är vila – utan aktiv njutning, där varje önskan besvaras.

al-Tabari: fawakih är frukter i plural – ett tecken på variation och överflöd.
Ibn Kathir: detta är en bild av att paradiset är skräddarsytt för varje troende – inget är begränsat.
al-Jalalayn: versen visar att belöningen är både fysisk och personlig.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att Guds belöning är överlägsen människans föreställning.
Bernström: poetisk bild av fruktens färg, doft och smak – som svar på längtan.
Yusuf Ali: påminnelse om att paradiset är ett uttryck för Guds kärlek och generositet.

Vers 77:43

كُلُوا وَاشْرَبُوا هَنِيئًا بِمَا كُنتُمْ تَعْمَلُونَ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
كُلُوا	kulu	ät
وَاشْرَبُوا	wa-ishrabu	och drick
هَنِيئًا	haniʾan	med välbehag / utan oro
بِمَا	bima	för det som / på grund av det som
كُنتُمْ	kuntum	ni brukade
تَعْمَلُونَ	taʿmalun	göra / handla

Teologisk innebörd:

Versen är en uppmaning till de rättfärdiga: ”Ät och drick med välbehag, för det ni brukade göra.” Detta är en bekräftelse på att paradiset är en belöning för handlingar – och att njutningen där är fri från skuld, oro eller smärta.

al-Tabari: haniʾan betyder utan obehag – en njutning som är ren och trygg.
Ibn Kathir: detta är en bild av att de rättfärdiga får njuta fullt ut – som en belöning för sin tro och sina gärningar.
al-Jalalayn: versen visar att paradiset är resultatet av handling – inte bara tro.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att islam betonar ansvar och belöning.
Bernström: poetisk bild av fridfull njutning efter möda.
Yusuf Ali: påminnelse om att Guds belöning är både rättvis och generös.

Vers 77:44

إِنَّا كَذَٰلِكَ نَجْزِي الْمُحْسِنِينَ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
إِنَّا	inna	sannerligen Vi
كَذَٰلِكَ	kadhalika	på det sättet / så
نَجْزِي	najzi	belönar / ger vedergällning
الْمُحْسِنِينَ	al-muhsinin	de goda / de som gör gott / välgörarna

Teologisk innebörd:

Versen förkunnar: ”Sannerligen, så belönar Vi de goda.” Detta är en bekräftelse på att Guds belöning är rättvis, generös och i proportion till människans goda handlingar.

al-Tabari: al-muhsinin är de som handlar med ihsan – med medvetenhet om Gud, i både tro och gärning.
Ibn Kathir: detta är en bild av att paradiset är en belöning för både tro och goda handlingar.
al-Jalalayn: versen visar att Guds belöning är konsekvent – så som tidigare nämnts.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att islam uppmuntrar aktiv godhet, inte bara passiv tro.
Bernström: poetisk bild av Guds gensvar till mänsklig godhet.
Yusuf Ali: påminnelse om att Guds rättvisa är både moralisk och barmhärtig.

Vers 77:45

وَيْلٌ يَوْمَئِذٍ لِّلْمُكَذِّبِينَ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
وَيْلٌ	waylun	ve / olycka / fördömelse
يَوْمَئِذٍ	yawmaʾidhin	den dagen
لِّلْمُكَذِّبِينَ	li-l-mukadhdhibin	för de som förnekar

Teologisk innebörd:

Versen upprepar den rytmiska varningen: ”Ve den dagen över dem som förnekar.” Detta är en retorisk förstärkning som visar att även när de rättfärdigas belöning beskrivs, är förnekarens öde oförändrat – och att Guds dom är rättvis och tydlig.

al-Tabari: wayl är ett uttryck för intensiv olycka eller en plats i helvetet – riktad mot dem som förnekar Guds budskap.
Ibn Kathir: versen är en varning till dem som trotsar Guds tecken och profeter.
al-Jalalayn: upprepningen är pedagogisk – den förstärker allvaret och rytmen.
al-Saʿdi: nyckel för undervisning – att repetition är ett verktyg för att väcka insikt.
Bernström: poetisk rytm som driver fram surans varningstema.
Yusuf Ali: påminnelse om att förnekelse är ett aktivt val med eviga konsekvenser.

Vers 77:46

كُلُوا وَتَمَتَّعُوا قَلِيلًا إِنَّكُم مُّجْرِمُونَ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
كُلُوا	kulu	ät
وَتَمَتَّعُوا	wa-tamattaʿu	och njut / roa er
قَلِيلًا	qalilan	en kort stund / lite
إِنَّكُم	innakum	sannerligen ni
مُّجْرِمُونَ	mujrimun	är brottslingar / skyldiga

Teologisk innebörd:

Versen är ett ironiskt tilltal till förnekarna i detta liv: ”Ät och roa er en kort stund – sannerligen, ni är brottslingar.” Detta är en bekräftelse på att världslig njutning inte räddar från Guds dom – och att den är kortvarig jämfört med det eviga straffet.

al-Tabari: detta är en sarkastisk uppmaning – som i: ”Gör vad ni vill, men domen kommer.”
Ibn Kathir: versen visar att förnekarna lever i förnekelse – men deras tid är begränsad.
al-Jalalayn: tamattaʿu betyder att njuta av världsliga nöjen – men här är det föraktfullt.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att detta livs nöjen inte får lura människan från det eviga ansvaret.
Bernström: poetisk bild av kortvarig njutning som föregår katastrof.
Yusuf Ali: påminnelse om att brott mot Gud inte försvinner bara för att livet är bekvämt.

Vers 77:47

وَيْلٌ يَوْمَئِذٍ لِّلْمُكَذِّبِينَ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
وَيْلٌ	waylun	ve / olycka / fördömelse
يَوْمَئِذٍ	yawmaʾidhin	den dagen
لِّلْمُكَذِّبِينَ	li-l-mukadhdhibin	för de som förnekar

Teologisk innebörd:

Versen upprepar den rytmiska varningen: ”Ve den dagen över dem som förnekar.” Detta är en retorisk förstärkning som visar att även efter belöningen till de rättfärdiga, kvarstår domen för dem som valde att förneka sanningen.

al-Tabari: wayl är ett uttryck för intensiv olycka eller en plats i helvetet – riktad mot dem som förnekar Guds budskap.
Ibn Kathir: versen är en varning till dem som trotsar Guds tecken och profeter.
al-Jalalayn: upprepningen är pedagogisk – den förstärker allvaret och rytmen.
al-Saʿdi: nyckel för undervisning – att repetition är ett verktyg för att väcka insikt.
Bernström: poetisk rytm som driver fram surans varningstema.
Yusuf Ali: påminnelse om att förnekelse är ett aktivt val med eviga konsekvenser.

Vers 77:48

وَإِذَا قِيلَ لَهُمُ ارْكَعُوا لَا يَرْكَعُونَ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
وَإِذَا	wa-idha	och när
قِيلَ	qila	det sägs / det blir sagt
لَهُمُ	lahum	till dem
ارْكَعُوا	irkaʿu	böj er / fall ned i bön
لَا	la	inte
يَرْكَعُونَ	yarkaʿun	böjer de sig / faller de ned i bön

Teologisk innebörd:

Versen visar förnekarnas vägran att underkasta sig Gud: ”Och när det sägs till dem: Böj er – böjer de sig inte.” Detta är en bekräftelse på att deras förnekelse inte bara är intellektuell – utan aktiv olydnad mot Guds bud.

al-Tabari: irkaʿu syftar på fysisk bön – men också symboliskt på underkastelse.
Ibn Kathir: versen visar att förnekarna inte bara ignorerar – de trotsar.
al-Jalalayn: bönen är en symbol för lydnad – deras vägran är ett tecken på arrogans.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att vägran att be är ett tecken på hjärtats hårdhet.
Bernström: poetisk bild av uppmaningens enkelhet – och vägranens tyngd.
Yusuf Ali: påminnelse om att lydnad är en väg till frälsning – och vägran är ett val mot sanningen.

Vers 77:49

وَيْلٌ يَوْمَئِذٍ لِّلْمُكَذِّبِينَ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
وَيْلٌ	waylun	ve / olycka / fördömelse
يَوْمَئِذٍ	yawmaʾidhin	den dagen
لِّلْمُكَذِّبِينَ	li-l-mukadhdhibin	för de som förnekar

Teologisk innebörd:

Versen upprepar den rytmiska varningen: ”Ve den dagen över dem som förnekar.” Detta är en retorisk förstärkning som visar att förnekelse – trots uppmaning till bön, lydnad och insikt – leder till evig förlust.

al-Tabari: wayl är ett uttryck för intensiv olycka eller en plats i helvetet – riktad mot dem som förnekar Guds budskap.
Ibn Kathir: versen är en varning till dem som trotsar Guds tecken och profeter.
al-Jalalayn: upprepningen är pedagogisk – den förstärker allvaret och rytmen.
al-Saʿdi: nyckel för undervisning – att repetition är ett verktyg för att väcka insikt.
Bernström: poetisk rytm som driver fram surans varningstema.
Yusuf Ali: påminnelse om att förnekelse är ett aktivt val med eviga konsekvenser.

Vers 77:50

فَبِأَيِّ حَدِيثٍ بَعْدَهُ يُؤْمِنُونَ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
فَبِأَيِّ	fa-bi-ayy	så vilket / vilket slags
حَدِيثٍ	hadithin	budskap / tal / berättelse
بَعْدَهُ	baʿdahu	efter det / efter detta
يُؤْمِنُونَ	yuʾminun	kommer de att tro / sätta tro till

Teologisk innebörd:

Versen avslutar med en retorisk fråga till förnekarna: ”Så vilket budskap efter detta kommer de att tro på?” Detta är en slutlig konfrontation: om de inte tror på detta tydliga, rytmiska, varnade och vägledande budskap – vad återstår då?

al-Tabari: ”detta” syftar på Koranen – Guds slutliga uppenbarelse.
Ibn Kathir: versen visar att förnekelse av Koranen är att förneka allt – inget återstår.
al-Jalalayn: frågan är retorisk – den visar att ingen annan sanning kommer.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att Koranen är tillräcklig i bevis, vägledning och varning.
Bernström: poetisk slutpunkt – som en dörr som stängs.
Yusuf Ali: påminnelse om att detta är sista kallelsen – efter den finns bara ansvar.

KAPITEL 77