Sura 77 – al-Mursalat (”De utsända”), som är en kraftfull Meckansk sura med stark rytm och upprepning. Den inleds med en serie eder (qasam) och bygger upp mot Domens dag.
Vers 77:1
وَٱلْمُرْسَلَٰتِ عُرْفٗا
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| وَٱلْمُرْسَلَٰتِ | wa-l-mursalati | Vid de utsända |
| عُرْفٗا | ʿurfan | i följd / med mildhet / i ordning |
Teologisk innebörd:
Versen inleder med en ed: ”Vid de utsända i följd.” Detta är en referens till änglar, vindar eller budskap – som Gud sänder i ordnad följd.
- al-Tabari: mursalat kan syfta på vindar eller änglar – beroende på tolkning.
- Ibn Kathir: det handlar om änglar som sänds med uppdrag.
- al-Jalalayn: ʿurfan antyder mjukhet eller sekvens – som en kamels man.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att Guds sändebud kommer med ordning och syfte.
- Bernström: poetisk bild av rörelse och rytm.
- Yusuf Ali: påminnelse om att Guds budskap inte är slumpmässigt.
Vers 77:2
فَٱلْعَٰصِفَٰتِ عَصْفٗا
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| فَٱلْعَٰصِفَٰتِ | fa-l-ʿasifati | och de stormande |
| عَصْفٗا | ʿasfan | med kraft / storm |
Teologisk innebörd:
Versen fortsätter eden: ”Och de stormande med kraft.” Detta är en bild av Guds makt – genom vindar eller änglar som verkställer Hans vilja.
- al-Tabari: ʿasifat är starka vindar – eller änglar som agerar snabbt.
- Ibn Kathir: detta är en bild av Guds kraft i rörelse.
- al-Jalalayn: versen visar kontrasten mellan mildhet (v.1) och kraft (v.2).
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att Guds budskap kan vara både milt och kraftfullt.
- Bernström: poetisk bild av stormens rytm.
- Yusuf Ali: påminnelse om att Guds verk är mångfasetterat.
Vers 77:3
وَٱلنَّٰشِرَٰتِ نَشْرٗا
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| وَٱلنَّٰشِرَٰتِ | wa-n-nashirati | och de spridande |
| نَشْرٗا | nashran | i spridning / utbredning |
Teologisk innebörd:
Versen fortsätter eden: ”Och de som sprider i spridning.” Detta är en bild av hur Guds budskap, regn eller änglar sprider liv, kunskap eller dom.
- al-Tabari: kan syfta på regnmoln, änglar eller skrifter.
- Ibn Kathir: detta är en bild av spridning av liv eller uppståndelse.
- al-Jalalayn: versen visar Guds förmåga att sprida både nåd och dom.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att Guds verk når ut i alla riktningar.
- Bernström: poetisk bild av livets utbredning.
- Yusuf Ali: påminnelse om att Guds ord sprids överallt.
Vers 77:4
فَٱلْفَٰرِقَٰتِ فَرْقٗا
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| فَٱلْفَٰرِقَٰتِ | fa-l-fariqati | och de som skiljer |
| فَرْقٗا | farqan | med urskiljning / tydlig åtskillnad |
Teologisk innebörd:
Versen beskriver de som skiljer mellan rätt och fel: ”Och de som skiljer med tydlighet.” Detta är en bild av Guds budskap eller änglar som skiljer sanning från lögn.
- al-Tabari: kan syfta på änglar som skiljer mellan rätt och fel.
- Ibn Kathir: detta är en bild av uppenbarelsen – som skiljer vägledning från villfarelse.
- al-Jalalayn: versen visar att Guds budskap är klart och vägledande.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att vägledning kräver urskiljning.
- Bernström: poetisk bild av sanningens egg.
- Yusuf Ali: påminnelse om att Guds ord är en måttstock.
Vers 77:5
فَٱلْمُلْقِيَٰتِ ذِكْرٗا
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| فَٱلْمُلْقِيَٰتِ | fa-l-mulqiyati | och de som överbringar |
| ذِكْرٗا | dhikran | påminnelse / budskap |
Teologisk innebörd:
Versen beskriver de som förmedlar Guds budskap: ”Och de som överbringar påminnelse.” Detta är en bekräftelse på att Guds sändebud – änglar eller profeter – förmedlar vägledning.
- al-Tabari: syftar på änglar som förmedlar uppenbarelse.
- Ibn Kathir: detta är en bild av att Guds ord når människan genom sändebud.
- al-Jalalayn: dhikr är Koranen – eller all gudomlig påminnelse.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att påminnelsen är en gåva, inte en börda.
- Bernström: poetisk bild av ordets nedkomst.
- Yusuf Ali: påminnelse om att vägledning är tillgänglig.
Vers 77:6
عُذْرًا أَوْ نُذْرًا
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| عُذْرًا | ʿudhran | som ursäkt / förklaring |
| أَوْ | aw | eller |
| نُذْرًا | nudhuran | som varning |
Teologisk innebörd:
Versen förklarar syftet med de utsända: ”Som ursäkt eller varning.” Detta är en bekräftelse på att Guds budskap kommer för att ingen ska kunna säga ’jag visste inte’.
- al-Tabari: ʿudhr är för att ge människor en chans att förstå, nudhr är för att varna dem.
- Ibn Kathir: detta är en bild av att uppenbarelsen är både nåd och påminnelse.
- al-Jalalayn: versen visar att budskapet är förebyggande – inte bara straffande.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att vägledning är en förberedelse för domen.
- Bernström: poetisk bild av ordets dubbla funktion.
- Yusuf Ali: påminnelse om att profetens roll är både att varna och vägleda.
Vers 77:7
إِنَّمَا تُوعَدُونَ لَوَاقِعٞ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| إِنَّمَا | innama | sannerligen endast |
| تُوعَدُونَ | tuʿaduna | det ni blivit lovade |
| لَوَاقِعٞ | lawaqiʿun | kommer att inträffa |
Teologisk innebörd:
Versen slår fast att domen är verklig: ”Det ni blivit lovade kommer att inträffa.” Detta är en bekräftelse på att Domens dag är inte hypotetisk – utan säker.
- al-Tabari: lawaqiʿ betyder att det är oundvikligt – inte bara möjligt.
- Ibn Kathir: detta är en bild av att Guds löften är sanna – både om belöning och straff.
- al-Jalalayn: versen visar att förnekelse inte påverkar verkligheten.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att förberedelse är nödvändig.
- Bernström: poetisk bild av framtidens tyngd.
- Yusuf Ali: påminnelse om att sanningen inte väntar på tro.
Vers 77:8
فَإِذَا ٱلنُّجُومُ طُمِسَتۡ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| فَإِذَا | fa-idha | då / när |
| ٱلنُّجُومُ | an-nujumu | stjärnorna |
| طُمِسَتۡ | tumisat | utplånas / släcks |
Teologisk innebörd:
Versen beskriver kosmiska förändringar på Domens dag: ”När stjärnorna släcks.” Detta är en bild av att universums ordning bryts – som ett tecken på att domen är nära.
- al-Tabari: tumisat betyder att deras ljus försvinner – de blir mörka.
- Ibn Kathir: detta är en bild av att himlen förlorar sin funktion.
- al-Jalalayn: versen visar att även det mest stabila förändras.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att kosmos är under Guds kontroll.
- Bernström: poetisk bild av ljusets flykt.
- Yusuf Ali: påminnelse om att naturens lagar är tillfälliga.
Vers 77:9
وَإِذَا ٱلسَّمَآءُ فُرِجَتۡ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| وَإِذَا | wa-idha | och när |
| ٱلسَّمَآءُ | as-samaʾu | himlen |
| فُرِجَتۡ | furiǧat | rämnar / öppnas / spricker |
Teologisk innebörd:
Versen fortsätter beskrivningen av kosmisk upplösning: ”Och när himlen rämnar.” Detta är en bild av att gränsen mellan världarna bryts – och Guds makt manifesteras.
- al-Tabari: furiǧat betyder att himlen öppnas eller spricker.
- Ibn Kathir: detta är en bild av att himlens struktur bryts upp.
- al-Jalalayn: versen visar att det som var skydd nu är blottlagt.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att Domens dag påverkar hela skapelsen.
- Bernström: poetisk bild av himlens revor.
- Yusuf Ali: påminnelse om att inget är för evigt – utom Gud.
Vers 77:10
وَإِذَا ٱلْجِبَالُ نُسِفَتۡ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| وَإِذَا | wa-idha | och när |
| ٱلْجِبَالُ | al-jibalu | bergen |
| نُسِفَتۡ | nusifat | sprängs / blåses bort / förintas |
Teologisk innebörd:
Versen avslutar den kosmiska omvälvningen: ”Och när bergen sprängs.” Detta är en bild av att det mest massiva i skapelsen förintas – inför Guds dom.
- al-Tabari: nusifat betyder att bergen förintas – som damm.
- Ibn Kathir: detta är en bild av att tryggheten i det materiella är en illusion.
- al-Jalalayn: versen visar att även det fasta är förgängligt.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att Guds makt är total.
- Bernström: poetisk bild av bergens upplösning.
- Yusuf Ali: påminnelse om att endast Gud består.
Vers 77:11
وَإِذَا ٱلرُّسُلُ أُقِّتَتۡ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| وَإِذَا | wa-idha | och när |
| ٱلرُّسُلُ | ar-rusulu | sändebuden |
| أُقِّتَتۡ | uqqitat | ges en tid / samlas vid en tidpunkt |
Teologisk innebörd:
Versen beskriver Domens dag för profeterna: ”Och när sändebuden ges en tid.” Detta är en bild av att varje profet kommer att vittna – och hållas ansvarig för sitt folk.
- al-Tabari: uqqitat betyder att de samlas vid en bestämd tid – för vittnesmål.
- Ibn Kathir: detta är en bild av att profeterna kallas fram – för att bekräfta budskapet.
- al-Jalalayn: versen visar att även sändebuden har en roll på Domens dag.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att vägledning är ett ansvar, inte bara en ära.
- Bernström: poetisk bild av tidens samling.
- Yusuf Ali: påminnelse om att budskapet kommer med ansvar.
Vers 77:12
لِأَيِّ يَوْمٍ أُجِّلَتۡ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| لِأَيِّ | li-ayyi | till vilken |
| يَوْمٍ | yawmin | dag |
| أُجِّلَتۡ | ujjilat | har det uppskjutits / fördröjts |
Teologisk innebörd:
Versen ställer en retorisk fråga om tidpunkten: ”Till vilken dag har det uppskjutits?” Detta är en bild av att domen är bestämd – men ännu inte avslöjad.
- al-Tabari: versen är en fråga som väcker allvar – och förbereder svaret.
- Ibn Kathir: detta är en bild av att människan inte vet – men kommer att få veta.
- al-Jalalayn: versen visar att tidpunkten är dold – men säker.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att frågan är till för att väcka eftertanke.
- Bernström: poetisk bild av tidens gåta.
- Yusuf Ali: påminnelse om att domen är närmare än vi tror.
Vers 77:13
لِيَوْمِ ٱلْفَصْلِ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| لِيَوْمِ | li-yawmi | till dagen |
| ٱلْفَصْلِ | al-fasl | av avgörelse / dom |
Teologisk innebörd:
Versen besvarar frågan: ”Till avgörelsens dag.” Detta är en bekräftelse på att den uppskjutna domen är för den dag då allt avgörs.
- al-Tabari: al-fasl är dagen då rättvisa skipas – mellan sanning och lögn.
- Ibn Kathir: detta är en bild av att varje människa får sitt öde.
- al-Jalalayn: versen visar att dagen är för separation – mellan paradiset och helvetet.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att avgörelsens dag är slutpunkten för prövningen.
- Bernström: poetisk bild av domens skärpa.
- Yusuf Ali: påminnelse om att sanningen kommer att segra.
Vers 77:14
وَمَآ أَدْرَىٰكَ مَا يَوْمُ ٱلْفَصْلِ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| وَمَآ | wa-ma | och vad |
| أَدْرَىٰكَ | adraka | får dig veta |
| مَا | ma | vad |
| يَوْمُ | yawmu | dagen |
| ٱلْفَصْلِ | al-fasl | av avgörelse |
Teologisk innebörd:
Versen förstärker allvaret: ”Och vad får dig veta vad avgörelsens dag är?” Detta är en retorisk förstärkning – som visar att dagen är bortom mänsklig förståelse.
- al-Tabari: versen antyder att dagen är så allvarlig att den inte kan beskrivas.
- Ibn Kathir: detta är en bild av att människan inte kan föreställa sig dess verklighet.
- al-Jalalayn: versen visar att dagen är unik – och skrämmande.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att insikten kräver tro, inte bara kunskap.
- Bernström: poetisk bild av det obeskrivliga.
- Yusuf Ali: påminnelse om att vissa sanningar är för stora för ord.
Vers 77:15
وَيْلٞ يَوْمَئِذٖ لِّلْمُكَذِّبِينَ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| وَيْلٞ | waylun | ve / fördömelse / olycka |
| يَوْمَئِذٖ | yawmaʾidhin | den dagen |
| لِّلْمُكَذِّبِينَ | li-l-mukadhdhibin | för de som förnekar |
Teologisk innebörd:
Versen inleder suran återkommande refräng: ”Ve den dagen över dem som förnekar.” Detta är en bekräftelse på att förnekelse leder till fördömelse – och att varningen är allvarlig.
- al-Tabari: wayl är ett uttryck för intensiv olycka – eller en plats i helvetet.
- Ibn Kathir: detta är en bild av att förnekelse är roten till straff.
- al-Jalalayn: versen visar att varningen är upprepad – för att väcka hjärtat.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att upprepning är ett tecken på allvar.
- Bernström: poetisk bild av domens eko.
- Yusuf Ali: påminnelse om att förnekelse har ett pris.
Vers 77:16
أَلَمْ نُهْلِكِ ٱلْأَوَّلِينَ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| أَلَمْ | alam | har Vi inte |
| نُهْلِكِ | nuhlik | förgjort / utplånat |
| ٱلْأَوَّلِينَ | al-awwalin | de tidigare (folken) |
Teologisk innebörd:
Versen inleder en historisk påminnelse: ”Har Vi inte förgjort de tidigare?” Detta är en bekräftelse på att tidigare folk som förnekade blev straffade – som varning för andra.
- al-Tabari: syftar på folk som Ad, Thamud, Farao – som förnekade sina profeter.
- Ibn Kathir: detta är en bild av att Guds straff är verkligt och återkommande.
- al-Jalalayn: versen visar att historien är full av exempel.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att glömska av historien leder till upprepning.
- Bernström: poetisk bild av folkens fall.
- Yusuf Ali: påminnelse om att förnekelse har konsekvenser.
Vers 77:17
ثُمَّ نُتْبِعُهُمُ ٱلْـَٔاخِرِينَ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| ثُمَّ | thumma | sedan |
| نُتْبِعُهُمُ | nutbiʿuhumu | Vi låter följa dem |
| ٱلْـَٔاخِرِينَ | al-akhirin | de senare (folken) |
Teologisk innebörd:
Versen visar att straffet inte är begränsat till det förflutna: ”Sedan låter Vi de senare följa dem.” Detta är en bekräftelse på att Guds dom gäller alla – inte bara tidigare generationer.
- al-Tabari: de senare är de som förnekar efter de första – och får samma öde.
- Ibn Kathir: detta är en bild av att mönstret upprepas – om lärdom inte tas.
- al-Jalalayn: versen visar att Guds rättvisa är konsekvent.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att historien är en spegel för nuet.
- Bernström: poetisk bild av domens kedja.
- Yusuf Ali: påminnelse om att ingen generation är undantagen.
Vers 77:18
كَذَٰلِكَ نَفْعَلُ بِٱلْمُجْرِمِينَ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| كَذَٰلِكَ | kadhalika | så / på det sättet |
| نَفْعَلُ | nafʿalu | Vi gör / handlar |
| بِٱلْمُجْرِمِينَ | bi-l-mujrimin | med de brottsliga / syndarna |
Teologisk innebörd:
Versen förtydligar Guds konsekventa dom: ”Så handlar Vi med de brottsliga.” Detta är en bekräftelse på att Guds straff är rättvist och återkommande – för dem som trotsar.
- al-Tabari: mujrimin är de som begår stora synder – särskilt förnekelse.
- Ibn Kathir: detta är en bild av att Guds dom är aktiv – inte bara historisk.
- al-Jalalayn: versen visar att mönstret är tydligt – och rättvist.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att synd leder till konsekvens.
- Bernström: poetisk bild av rättvisans gång.
- Yusuf Ali: påminnelse om att Gud inte glömmer.
Vers 77:19
وَيْلٞ يَوْمَئِذٖ لِّلْمُكَذِّبِينَ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| وَيْلٞ | waylun | ve / fördömelse |
| يَوْمَئِذٖ | yawmaʾidhin | den dagen |
| لِّلْمُكَذِّبِينَ | li-l-mukadhdhibin | för de som förnekar |
Teologisk innebörd:
Versen upprepar suran återkommande varning: ”Ve den dagen över dem som förnekar.” Detta är en retorisk förstärkning – som markerar allvaret i förnekelse.
- al-Tabari: upprepningen är för att väcka hjärtat – och varna.
- Ibn Kathir: detta är en bild av att förnekelse är roten till fördärv.
- al-Jalalayn: versen visar att domen är säker – och allvarlig.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att varningen är till för att rädda.
- Bernström: poetisk bild av domens eko.
- Yusuf Ali: påminnelse om att sanningen inte kan förnekas ostraffat.
Vers 77:20
أَلَمْ نَخْلُقكُّم مِّن مَّآءٖ مَّهِينٖ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| أَلَمْ | alam | har Vi inte |
| نَخْلُقكُّم | nakhluqkum | skapat er |
| مِّن | min | från |
| مَّآءٖ | maʾin | vatten |
| مَّهِينٖ | mahin | föraktat / obetydligt |
Teologisk innebörd:
Versen påminner om människans enkla ursprung: ”Har Vi inte skapat er från föraktat vatten?” Detta är en bekräftelse på att människan inte bör vara arrogant – hennes ursprung är enkelt, och återuppståndelsen är lätt för Gud.
- al-Tabari: mahin betyder svagt, obetydligt – sperma.
- Ibn Kathir: detta är en bild av att människan är skapad från något enkelt – men ändå förnekar sin Skapare.
- al-Jalalayn: versen visar att återuppståndelsen är lättare än den första skapelsen.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att ursprunget är ett tecken på Guds makt.
- Bernström: poetisk bild av livets källa.
- Yusuf Ali: påminnelse om att ödmjukhet börjar med insikt om ursprung.
Vers 77:21
فَجَعَلْنَٰهُ فِي قَرَارٖ مَّكِينٖ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| فَجَعَلْنَٰهُ | fa-jaʿalnahu | så Vi lade det |
| فِي | fi | i |
| قَرَارٖ | qararin | en viloplats / förvaringsplats |
| مَّكِينٖ | makin | säker / skyddad / stabil |
Teologisk innebörd:
Versen beskriver den första fasen av människans utveckling: ”Så Vi lade det i en säker viloplats.” Detta är en bild av livets början i livmodern – som ett tecken på Guds planering och omsorg.
- al-Tabari: qarar makin är livmodern – en trygg plats för utveckling.
- Ibn Kathir: detta är en bild av att varje steg i skapelsen är planerat.
- al-Jalalayn: versen visar att även det osynliga är under Guds kontroll.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att livets början är ett mirakel.
- Bernström: poetisk bild av livets gömda rum.
- Yusuf Ali: påminnelse om att varje människa är formad med omsorg.
Vers 77:22
إِلَىٰ قَدَرٖ مَّعْلُومٖ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| إِلَىٰ | ila | till |
| قَدَرٖ | qadrin | en bestämd mått / tid / öde |
| مَّعْلُومٖ | maʿlum | känd / fastställd |
Teologisk innebörd:
Versen beskriver den tidsmässiga aspekten av skapelsen: ”Till ett fastställt mått.” Detta är en bekräftelse på att varje människa utvecklas enligt Guds plan – med exakt tid och form.
- al-Tabari: qadr maʿlum är den tid som embryot utvecklas – innan födsel.
- Ibn Kathir: detta är en bild av att inget i skapelsen är slumpmässigt.
- al-Jalalayn: versen visar att varje steg är tidsbundet – och känt av Gud.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att livet är en process under kontroll.
- Bernström: poetisk bild av tidens väv.
- Yusuf Ali: påminnelse om att varje liv är tidsatt.
Vers 77:23
فَقَدَرْنَا فَنِعْمَ ٱلْقَٰدِرُونَ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| فَقَدَرْنَا | fa-qadarna | så Vi bestämde / mätte / planerade |
| فَنِعْمَ | fa-niʿma | så utmärkt är |
| ٱلْقَٰدِرُونَ | al-qadirun | de som mäter / planerar / har makt |
Teologisk innebörd:
Versen avslutar skapelsebeskrivningen med Guds lovprisning: ”Så Vi bestämde – och hur utmärkt är Vi som bestämmer.” Detta är en bekräftelse på Guds perfekta makt, planering och förmåga att skapa och återuppväcka.
- al-Tabari: versen är en självrefererande lovprisning – Gud är den bäste planläggaren.
- Ibn Kathir: detta är en bild av att Guds makt är både kreativ och rättvis.
- al-Jalalayn: versen visar att Guds beslut är perfekta.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att återuppståndelsen är lätt för den som skapat från början.
- Bernström: poetisk bild av maktens elegans.
- Yusuf Ali: påminnelse om att Guds makt är utan brist.
Vers 77:24
وَيْلٞ يَوْمَئِذٖ لِّلْمُكَذِّبِينَ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| وَيْلٞ | waylun | ve / olycka / fördömelse |
| يَوْمَئِذٖ | yawmaʾidhin | den dagen |
| لِّلْمُكَذِّبِينَ | li-l-mukadhdhibin | för de som förnekar |
Teologisk innebörd:
Versen upprepar den kraftfulla varningen: ”Ve den dagen över dem som förnekar.” Detta är en retorisk förstärkning som markerar allvaret i att avvisa Guds budskap.
- al-Tabari: wayl är ett uttryck för intensiv olycka – eller en plats i helvetet.
- Ibn Kathir: detta är en varning till dem som trots bevis ändå förnekar.
- al-Jalalayn: upprepningen är för att väcka hjärtat och varna.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att upprepning är ett tecken på allvar.
- Bernström: poetisk bild av domens eko.
- Yusuf Ali: påminnelse om att förnekelse har ett pris.
Vers 77:25
أَلَمْ نَجْعَلِ ٱلْأَرْضَ كِفَاتٗا
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| أَلَمْ | alam | har Vi inte |
| نَجْعَلِ | najʿal | gjort |
| ٱلْأَرْضَ | al-arda | jorden |
| كِفَاتٗا | kifatan | till en samlande plats / behållare |
Teologisk innebörd:
Versen påminner om jordens funktion som livets och dödens behållare: ”Har Vi inte gjort jorden till en samlande plats?” Detta är en bekräftelse på Guds makt och visdom – jorden rymmer både de levande och de döda, och är ett tecken på Hans förmåga att återuppväcka.
- al-Tabari: kifat betyder något som samlar och omsluter – jorden samlar människan i liv och grav.
- Ibn Kathir: detta är en bild av att jorden är både hem och grav – ett tecken på Guds plan.
- al-Jalalayn: versen visar att jorden är en plats för både försörjning och återgång.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att människan är omsluten av Guds ordning från början till slut.
- Bernström: poetisk bild av jordens famn – som rymmer hela mänskligheten.
- Yusuf Ali: påminnelse om att jorden är både början och slut – och att återuppståndelsen är möjlig.
Vers 77:26
أَحْيَآءٗ وَأَمْوَٰتٗا
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| أَحْيَآءٗ | ahyaʾan | levande |
| وَأَمْوَٰتٗا | wa-amwatan | och döda |
Teologisk innebörd:
Versen är en fortsättning på föregående: ”[Jorden] för levande och döda.” Detta är en bekräftelse på att jorden rymmer både livets rörelse och dödens vila – och att båda är i Guds hand.
- al-Tabari: jorden bär de levande på ytan och de döda i sitt inre.
- Ibn Kathir: detta är en bild av att jorden är både hem och grav – och att Gud har makt över båda tillstånden.
- al-Jalalayn: versen visar att jorden är en plats för både försörjning och återgång.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att människan är omsluten av Guds ordning från början till slut.
- Bernström: poetisk bild av jordens dubbla funktion.
- Yusuf Ali: påminnelse om att livet och döden är två sidor av samma gudomliga verklighet.
Vers 77:27
وَجَعَلْنَا فِيهَا رَوَٰسِيَ شَٰمِخَٰتٖ وَأَسْقَيْنَٰكُم مَّآءٗ فُرَاتٗا
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| وَجَعَلْنَا | wa-jaʿalna | och Vi placerade |
| فِيهَا | fiha | i den (jorden) |
| رَوَٰسِيَ | rawasiya | orubbliga berg |
| شَٰمِخَٰتٖ | shamikhatin | höga / majestätiska |
| وَأَسْقَيْنَٰكُم | wa-asqaynakum | och Vi gav er att dricka |
| مَّآءٗ | maʾan | vatten |
| فُرَاتٗا | furatan | friskt / sötvatten |
Teologisk innebörd:
Versen visar Guds omsorg och makt: ”Och Vi placerade höga berg i den och gav er att dricka friskt vatten.” Detta är en bekräftelse på att jorden är skapad med balans och försörjning – som tecken på Guds nåd och makt.
- al-Tabari: rawasiy är berg som stabiliserar jorden; furat är rent, gott vatten.
- Ibn Kathir: detta är en bild av att Gud inte bara skapat – utan också försörjer.
- al-Jalalayn: versen visar att både stabilitet (berg) och liv (vatten) är gudomliga gåvor.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att varje aspekt av naturen är ett tecken på Guds visdom.
- Bernström: poetisk bild av jordens resning och vattnets flöde.
- Yusuf Ali: påminnelse om att det vi tar för givet är tecken på Guds barmhärtighet.
Vers 77:28
وَيْلٞ يَوْمَئِذٖ لِّلْمُكَذِّبِينَ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| وَيْلٞ | waylun | ve / olycka / fördömelse |
| يَوْمَئِذٖ | yawmaʾidhin | den dagen |
| لِّلْمُكَذِّبِينَ | li-l-mukadhdhibin | för de som förnekar |
Teologisk innebörd:
Versen upprepar den kraftfulla refrängen: ”Ve den dagen över dem som förnekar.” Detta är en retorisk förstärkning som markerar att förnekelse är roten till fördömelse – och att varningen är allvarlig.
- al-Tabari: upprepningen är för att väcka hjärtat – och varna.
- Ibn Kathir: detta är en bild av att förnekelse är aktiv trots Guds tydliga tecken.
- al-Jalalayn: versen visar att domen är säker – och allvarlig.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att varningen är till för att rädda.
- Bernström: poetisk bild av domens eko.
- Yusuf Ali: påminnelse om att sanningen inte kan förnekas ostraffat.
Vers 77:29
ٱنطَلِقُوٓاْ إِلَىٰ مَا كُنتُم بِهِۦ تُكَذِّبُونَ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| ٱنطَلِقُوٓاْ | intaliqu | gå / skynda er |
| إِلَىٰ | ila | till |
| مَا | ma | det som |
| كُنتُم | kuntum | ni brukade |
| بِهِۦ | bihi | om det |
| تُكَذِّبُونَ | tukadhdhibun | förneka |
Teologisk innebörd:
Versen är ett ironiskt tilltal till förnekarna: ”Gå till det ni brukade förneka.” Detta är en bekräftelse på att de nu möter den verklighet de hånade – och att domen är ofrånkomlig.
- al-Tabari: versen är en befallning – inte en inbjudan – till straffet.
- Ibn Kathir: detta är en bild av att de nu konfronteras med det de förnekade.
- al-Jalalayn: versen visar att deras tidigare hån nu blir deras verklighet.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att förnekelse inte skyddar från konsekvens.
- Bernström: poetisk bild av stegen mot domen.
- Yusuf Ali: påminnelse om att sanningen alltid hinner ifatt.
Vers 77:30
ٱنطَلِقُوٓاْ إِلَىٰ ظِلّٖ ذِي ثَلَٰثِ شُعَبٖ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| ٱنطَلِقُوٓاْ | intaliqu | gå / skynda er |
| إِلَىٰ | ila | till |
| ظِلّٖ | zillin | en skugga |
| ذِي | dhi | med / som har |
| ثَلَٰثِ | thalathi | tre |
| شُعَبٖ | shuʿabin | grenar / delar |
Teologisk innebörd:
Versen beskriver helvetets skenbara skydd: ”Gå till en skugga med tre grenar.” Detta är en bild av att även det som liknar skydd i helvetet är en del av straffet – skuggan är rök, inte lindring.
- al-Tabari: skuggan är från helvetets eld – tjock rök som delar sig.
- Ibn Kathir: detta är en bild av att inget i helvetet ger lindring – inte ens skugga.
- al-Jalalayn: versen visar att skuggan är en illusion – den bränner istället för att svalka.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att falsk trygghet är en del av straffet.
- Bernström: poetisk bild av skuggans förvrängning.
- Yusuf Ali: påminnelse om att helvetet är utan verklig tillflykt.
Vers 77:31
لَّا ظَلِيلٖ وَلَا يُغْنِي مِنَ ٱللَّهَبِ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| لَّا | la | inte |
| ظَلِيلٖ | zalilin | skuggande / svalkande |
| وَلَا | wa-la | och inte |
| يُغْنِي | yughni | skyddar / gagnar |
| مِنَ | mina | från |
| ٱللَّهَبِ | al-lahab | lågorna / elden |
Teologisk innebörd:
Versen förtydligar att skuggan inte ger lindring: ”Inte svalkande och skyddar inte från lågorna.” Detta är en bekräftelse på att helvetets skugga är en del av straffet – inte en tillflykt.
- al-Tabari: zalil är skugga som svalkar – vilket denna inte gör.
- Ibn Kathir: detta är en bild av att straffet är totalt – inget lindrar.
- al-Jalalayn: versen visar att även det som liknar skydd är smärta.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att helvetet är utan pauser.
- Bernström: poetisk bild av skuggans svek.
- Yusuf Ali: påminnelse om att straffet är både fysiskt och psykologiskt.
Vers 77:32
إِنَّهَا تَرْمِي بِشَرَرٖ كَٱلْقَصْرِ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| إِنَّهَا | innaha | sannerligen den (elden) |
| تَرْمِي | tarmi | kastar / slungar |
| بِشَرَرٖ | bi-shararin | gnistor |
| كَٱلْقَصْرِ | ka-l-qasri | som palats / torn |
Teologisk innebörd:
Versen beskriver helvetets eld som kastar enorma gnistor: ”Sannerligen, den kastar gnistor som palats.” Detta är en bild av eldens intensitet – gnistorna är stora som byggnader.
- al-Tabari: sharar är gnistor – här enorma, som torn.
- Ibn Kathir: detta är en bild av att helvetets eld är överväldigande.
- al-Jalalayn: versen visar att straffet är visuellt skrämmande.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att metaforerna är till för att väcka insikt.
- Bernström: poetisk bild av eldens arkitektur.
- Yusuf Ali: påminnelse om att helvetet är verkligt – inte symboliskt.
Vers 77:33
كَأَنَّهُ جِمَٰلَتٞ صُفْرٞ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| كَأَنَّهُ | ka-annahu | som om den |
| جِمَٰلَتٞ | jimalatun | kameler / flockar |
| صُفْرٞ | sufrun | gula / gyllene |
Teologisk innebörd:
Versen liknar gnistorna vid gyllene kameler: ”Som om de vore gula kameler.” Detta är en bild av rörelse, storlek och färg – gnistorna är levande, skrämmande och brinnande.
- al-Tabari: jimalat kan betyda kameler eller rep – här troligen kameler i rörelse.
- Ibn Kathir: detta är en bild av att gnistorna är stora, levande och hotfulla.
- al-Jalalayn: versen visar att helvetets eld är aktiv – inte statisk.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att bilderna är till för att väcka fruktan.
- Bernström: poetisk bild av eldens bestar.
- Yusuf Ali: påminnelse om att metaforerna är verklighetsnära.
Vers 77:34
وَيْلٌ يَوْمَئِذٍ لِّلْمُكَذِّبِينَ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| وَيْلٌ | waylun | ve / olycka / fördömelse |
| يَوْمَئِذٍ | yawmaʾidhin | den dagen |
| لِّلْمُكَذِّبِينَ | li-l-mukadhdhibin | för de som förnekar |
Teologisk innebörd:
Versen är en retorisk varning: ”Ve den dagen över dem som förnekar.” Detta är en återkommande domsformel som förstärker allvaret i att avvisa Guds budskap, trots tydliga tecken i skapelsen, historien och uppenbarelsen.
- al-Tabari: wayl kan tolkas som en förbannelse, ett uttryck för intensiv olycka, eller en plats i helvetet.
- Ibn Kathir: upprepningen är till för att väcka hjärtat och påminna om konsekvenserna av förnekelse.
- al-Jalalayn: varje gång denna vers återkommer, är det efter ett nytt bevis eller argument – som förnekaren avvisat.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att upprepning i Koranen är ett verktyg för att förstärka budskapet.
- Bernström: poetisk rytm som driver fram surans varningstema.
- Yusuf Ali: påminnelse om att förnekelse inte är passiv – den är ett val med konsekvenser.
Vers 77:35
هَٰذَا يَوْمُ لَا يَنطِقُونَ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| هَٰذَا | hadha | detta |
| يَوْمُ | yawmu | är dagen |
| لَا | la | då inte |
| يَنطِقُونَ | yantiqun | de talar / yttrar sig |
Teologisk innebörd:
Versen beskriver Domens dag som en dag av tystnad: ”Detta är dagen då de inte talar.” Detta är en bekräftelse på att förnekarna inte kan försvara sig – deras ord är slut, och domen är nära.
- al-Tabari: de tystas av fruktan, skam eller Guds vilja – de har inget att säga.
- Ibn Kathir: detta är en bild av att förnekarna inte får försvara sig – deras gärningar talar.
- al-Jalalayn: versen visar att tystnaden är ett tecken på maktlöshet.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att sanningen inte kräver debatt på Domens dag.
- Bernström: poetisk bild av tystnadens dom.
- Yusuf Ali: påminnelse om att det finns en dag då orden tar slut – och sanningen råder.
Vers 77:36
وَلَا يُؤْذَنُ لَهُمْ فَيَعْتَذِرُونَ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| وَلَا | wa-la | och inte |
| يُؤْذَنُ | yuʾdhanu | ges tillstånd |
| لَهُمْ | lahum | åt dem |
| فَيَعْتَذِرُونَ | fa-yaʿtadhirun | så att de kan ursäkta sig / försvara sig |
Teologisk innebörd:
Versen förtydligar att förnekarna inte får försvara sig på Domens dag: ”Och de ges inte tillstånd, så att de kan ursäkta sig.” Detta är en bekräftelse på att domen är slutgiltig – och att förnekarna inte får möjlighet att tala, förklara eller rättfärdiga sig själva.
- al-Tabari: de får inte tala, inte be om ursäkt – deras handlingar är tillräckliga bevis.
- Ibn Kathir: detta är en bild av att Guds dom är rättvis – men inte förhandlingsbar.
- al-Jalalayn: versen visar att tystnad är en del av straffet – de är maktlösa.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att förnekelse leder till förlust av rätten att tala.
- Bernström: poetisk bild av tystnadens domstol.
- Yusuf Ali: påminnelse om att sanningen inte kräver debatt – den är uppenbar.
Vers 77:37
وَيْلٌ يَوْمَئِذٍ لِّلْمُكَذِّبِينَ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| وَيْلٌ | waylun | ve / olycka / fördömelse |
| يَوْمَئِذٍ | yawmaʾidhin | den dagen |
| لِّلْمُكَذِّبِينَ | li-l-mukadhdhibin | för de som förnekar |
Teologisk innebörd:
Versen upprepar den kraftfulla refrängen: ”Ve den dagen över dem som förnekar.” Detta är en retorisk förstärkning som markerar att förnekelse – trots alla bevis, varningar och tecken – leder till oundviklig dom.
- al-Tabari: wayl är ett uttryck för intensiv olycka eller en plats i helvetet – här riktat mot dem som förnekar Guds budskap.
- Ibn Kathir: upprepningen är till för att förstärka allvaret och väcka hjärtat.
- al-Jalalayn: varje gång denna vers återkommer, är det efter ett nytt bevis eller argument som förnekarna avvisat.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att upprepning i Koranen är ett verktyg för att förstärka budskapet och skapa intryck.
- Bernström: poetisk rytm som driver fram surans varningstema.
- Yusuf Ali: påminnelse om att förnekelse är ett aktivt val med eviga konsekvenser.
Vers 77:38
هَٰذَا يَوْمُ الْفَصْلِ ۖ جَمَعْنَاكُمْ وَالْأَوَّلِينَ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| هَٰذَا | hadha | detta |
| يَوْمُ | yawmu | är dagen |
| الْفَصْلِ | al-fasl | för avgörande / dom / skiljedom |
| جَمَعْنَاكُمْ | jamaʿnakum | Vi har samlat er |
| وَالْأَوَّلِينَ | wa-l-awwalin | och de tidigare (generationerna) |
Teologisk innebörd:
Versen förkunnar: ”Detta är den avgörande dagen – Vi har samlat er och de tidigare.” Detta är en bekräftelse på att Domens dag är universell – ingen undgår, och alla står inför Guds dom.
- al-Tabari: al-fasl är dagen då rättvisa skipas – mellan sanning och lögn, tro och förnekelse.
- Ibn Kathir: detta är en bild av att alla människor, från Adam till den sista, samlas för räkenskap.
- al-Jalalayn: versen visar att Guds dom är total – ingen generation undantas.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att människan måste förstå att hennes handlingar har evig betydelse.
- Bernström: poetisk bild av mänsklighetens samling inför evigheten.
- Yusuf Ali: påminnelse om att tiden för ursäkter är förbi – detta är dagen för sanningens seger.
Vers 77:39
فَإِن كَانَ لَكُمْ كَيْدٌ فَكِيدُونِ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| فَإِن | fa-in | så om |
| كَانَ | kana | det finns / ni har |
| لَكُمْ | lakum | för er / till er |
| كَيْدٌ | kaydun | list / plan / ränker |
| فَكِيدُونِ | fa-kiduni | så smid mot Mig / försök lura Mig |
Teologisk innebörd:
Versen är en ironisk utmaning från Gud till förnekarna: ”Så om ni har en list – smid den mot Mig.” Detta är en bekräftelse på att människan är maktlös inför Guds dom – och att alla försök att undkomma är förgäves.
- al-Tabari: kayd betyder plan, list eller konspiration – här används det ironiskt.
- Ibn Kathir: detta är en bild av att förnekarna ofta försöker undvika sanningen – men på Domens dag är det omöjligt.
- al-Jalalayn: versen visar att Gud utmanar dem – för att visa deras maktlöshet.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att människans arrogans avslöjas när hon ställs inför Guds makt.
- Bernström: poetisk bild av mänsklig list som smälter inför evigheten.
- Yusuf Ali: påminnelse om att Guds makt inte kan kringgås – och att utmaningen är retorisk.
Vers 77:40
وَيْلٌ يَوْمَئِذٍ لِّلْمُكَذِّبِينَ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| وَيْلٌ | waylun | ve / olycka / fördömelse |
| يَوْمَئِذٍ | yawmaʾidhin | den dagen |
| لِّلْمُكَذِّبِينَ | li-l-mukadhdhibin | för de som förnekar |
Teologisk innebörd:
Versen upprepar den rytmiska varningen: ”Ve den dagen över dem som förnekar.” Detta är en retorisk förstärkning som markerar att förnekelse – trots alla tecken, varningar och bevis – leder till evig förlust.
- al-Tabari: wayl är ett uttryck för intensiv olycka eller en plats i helvetet – riktad mot dem som förnekar Guds budskap.
- Ibn Kathir: versen är en varning till dem som trotsar Guds tecken och profeter.
- al-Jalalayn: upprepningen är pedagogisk – den förstärker allvaret och rytmen.
- al-Saʿdi: nyckel för undervisning – att repetition är ett verktyg för att väcka insikt.
- Bernström: poetisk rytm som driver fram surans varningstema.
- Yusuf Ali: påminnelse om att förnekelse är ett aktivt val med eviga konsekvenser.
Vers 77:41
إِنَّ الْمُتَّقِينَ فِي ظِلَالٍ وَعُيُونٍ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| إِنَّ | inna | sannerligen / verkligen |
| الْمُتَّقِينَ | al-muttaqin | de gudsmedvetna / rättfärdiga |
| فِي | fi | i / befinner sig i |
| ظِلَالٍ | zilal | skuggor / svalka |
| وَعُيُونٍ | wa-ʿuyun | och källor / vattenflöden |
Teologisk innebörd:
Versen beskriver de gudsmedvetnas belöning: ”Sannerligen, de gudsmedvetna är i skuggor och källor.” Detta är en bekräftelse på att de som fruktar Gud får vila, svalka och njutning – i kontrast till helvetets hetta och torka.
- al-Tabari: zilal är skuggor från träd eller palats – ett tecken på komfort; ʿuyun är rinnande vatten, källor i paradiset.
- Ibn Kathir: detta är en bild av paradiset – där de rättfärdiga får vila och njutning.
- al-Jalalayn: versen visar att belöningen är fysisk och andlig – svalka och frid.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att Guds belöning är konkret och tilltalande.
- Bernström: poetisk bild av skuggans vila och vattnets liv.
- Yusuf Ali: påminnelse om att Guds belöning är motsatsen till straffet – och att den är evig.
Vers 77:42
وَفَوَاكِهَ مِمَّا يَشْتَهُونَ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| وَفَوَاكِهَ | wa-fawakih | och frukter |
| مِمَّا | mimma | av det som |
| يَشْتَهُونَ | yashtahun | de åtrår / önskar / längtar efter |
Teologisk innebörd:
Versen beskriver de rättfärdigas tillgång till frukter – enligt deras egna önskningar: ”Och frukter av det som de åtrår.” Detta är en bekräftelse på att paradiset inte bara är vila – utan aktiv njutning, där varje önskan besvaras.
- al-Tabari: fawakih är frukter i plural – ett tecken på variation och överflöd.
- Ibn Kathir: detta är en bild av att paradiset är skräddarsytt för varje troende – inget är begränsat.
- al-Jalalayn: versen visar att belöningen är både fysisk och personlig.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att Guds belöning är överlägsen människans föreställning.
- Bernström: poetisk bild av fruktens färg, doft och smak – som svar på längtan.
- Yusuf Ali: påminnelse om att paradiset är ett uttryck för Guds kärlek och generositet.
Vers 77:43
كُلُوا وَاشْرَبُوا هَنِيئًا بِمَا كُنتُمْ تَعْمَلُونَ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| كُلُوا | kulu | ät |
| وَاشْرَبُوا | wa-ishrabu | och drick |
| هَنِيئًا | haniʾan | med välbehag / utan oro |
| بِمَا | bima | för det som / på grund av det som |
| كُنتُمْ | kuntum | ni brukade |
| تَعْمَلُونَ | taʿmalun | göra / handla |
Teologisk innebörd:
Versen är en uppmaning till de rättfärdiga: ”Ät och drick med välbehag, för det ni brukade göra.” Detta är en bekräftelse på att paradiset är en belöning för handlingar – och att njutningen där är fri från skuld, oro eller smärta.
- al-Tabari: haniʾan betyder utan obehag – en njutning som är ren och trygg.
- Ibn Kathir: detta är en bild av att de rättfärdiga får njuta fullt ut – som en belöning för sin tro och sina gärningar.
- al-Jalalayn: versen visar att paradiset är resultatet av handling – inte bara tro.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att islam betonar ansvar och belöning.
- Bernström: poetisk bild av fridfull njutning efter möda.
- Yusuf Ali: påminnelse om att Guds belöning är både rättvis och generös.
Vers 77:44
إِنَّا كَذَٰلِكَ نَجْزِي الْمُحْسِنِينَ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| إِنَّا | inna | sannerligen Vi |
| كَذَٰلِكَ | kadhalika | på det sättet / så |
| نَجْزِي | najzi | belönar / ger vedergällning |
| الْمُحْسِنِينَ | al-muhsinin | de goda / de som gör gott / välgörarna |
Teologisk innebörd:
Versen förkunnar: ”Sannerligen, så belönar Vi de goda.” Detta är en bekräftelse på att Guds belöning är rättvis, generös och i proportion till människans goda handlingar.
- al-Tabari: al-muhsinin är de som handlar med ihsan – med medvetenhet om Gud, i både tro och gärning.
- Ibn Kathir: detta är en bild av att paradiset är en belöning för både tro och goda handlingar.
- al-Jalalayn: versen visar att Guds belöning är konsekvent – så som tidigare nämnts.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att islam uppmuntrar aktiv godhet, inte bara passiv tro.
- Bernström: poetisk bild av Guds gensvar till mänsklig godhet.
- Yusuf Ali: påminnelse om att Guds rättvisa är både moralisk och barmhärtig.
Vers 77:45
وَيْلٌ يَوْمَئِذٍ لِّلْمُكَذِّبِينَ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| وَيْلٌ | waylun | ve / olycka / fördömelse |
| يَوْمَئِذٍ | yawmaʾidhin | den dagen |
| لِّلْمُكَذِّبِينَ | li-l-mukadhdhibin | för de som förnekar |
Teologisk innebörd:
Versen upprepar den rytmiska varningen: ”Ve den dagen över dem som förnekar.” Detta är en retorisk förstärkning som visar att även när de rättfärdigas belöning beskrivs, är förnekarens öde oförändrat – och att Guds dom är rättvis och tydlig.
- al-Tabari: wayl är ett uttryck för intensiv olycka eller en plats i helvetet – riktad mot dem som förnekar Guds budskap.
- Ibn Kathir: versen är en varning till dem som trotsar Guds tecken och profeter.
- al-Jalalayn: upprepningen är pedagogisk – den förstärker allvaret och rytmen.
- al-Saʿdi: nyckel för undervisning – att repetition är ett verktyg för att väcka insikt.
- Bernström: poetisk rytm som driver fram surans varningstema.
- Yusuf Ali: påminnelse om att förnekelse är ett aktivt val med eviga konsekvenser.
Vers 77:46
كُلُوا وَتَمَتَّعُوا قَلِيلًا إِنَّكُم مُّجْرِمُونَ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| كُلُوا | kulu | ät |
| وَتَمَتَّعُوا | wa-tamattaʿu | och njut / roa er |
| قَلِيلًا | qalilan | en kort stund / lite |
| إِنَّكُم | innakum | sannerligen ni |
| مُّجْرِمُونَ | mujrimun | är brottslingar / skyldiga |
Teologisk innebörd:
Versen är ett ironiskt tilltal till förnekarna i detta liv: ”Ät och roa er en kort stund – sannerligen, ni är brottslingar.” Detta är en bekräftelse på att världslig njutning inte räddar från Guds dom – och att den är kortvarig jämfört med det eviga straffet.
- al-Tabari: detta är en sarkastisk uppmaning – som i: ”Gör vad ni vill, men domen kommer.”
- Ibn Kathir: versen visar att förnekarna lever i förnekelse – men deras tid är begränsad.
- al-Jalalayn: tamattaʿu betyder att njuta av världsliga nöjen – men här är det föraktfullt.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att detta livs nöjen inte får lura människan från det eviga ansvaret.
- Bernström: poetisk bild av kortvarig njutning som föregår katastrof.
- Yusuf Ali: påminnelse om att brott mot Gud inte försvinner bara för att livet är bekvämt.
Vers 77:47
وَيْلٌ يَوْمَئِذٍ لِّلْمُكَذِّبِينَ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| وَيْلٌ | waylun | ve / olycka / fördömelse |
| يَوْمَئِذٍ | yawmaʾidhin | den dagen |
| لِّلْمُكَذِّبِينَ | li-l-mukadhdhibin | för de som förnekar |
Teologisk innebörd:
Versen upprepar den rytmiska varningen: ”Ve den dagen över dem som förnekar.” Detta är en retorisk förstärkning som visar att även efter belöningen till de rättfärdiga, kvarstår domen för dem som valde att förneka sanningen.
- al-Tabari: wayl är ett uttryck för intensiv olycka eller en plats i helvetet – riktad mot dem som förnekar Guds budskap.
- Ibn Kathir: versen är en varning till dem som trotsar Guds tecken och profeter.
- al-Jalalayn: upprepningen är pedagogisk – den förstärker allvaret och rytmen.
- al-Saʿdi: nyckel för undervisning – att repetition är ett verktyg för att väcka insikt.
- Bernström: poetisk rytm som driver fram surans varningstema.
- Yusuf Ali: påminnelse om att förnekelse är ett aktivt val med eviga konsekvenser.
Vers 77:48
وَإِذَا قِيلَ لَهُمُ ارْكَعُوا لَا يَرْكَعُونَ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| وَإِذَا | wa-idha | och när |
| قِيلَ | qila | det sägs / det blir sagt |
| لَهُمُ | lahum | till dem |
| ارْكَعُوا | irkaʿu | böj er / fall ned i bön |
| لَا | la | inte |
| يَرْكَعُونَ | yarkaʿun | böjer de sig / faller de ned i bön |
Teologisk innebörd:
Versen visar förnekarnas vägran att underkasta sig Gud: ”Och när det sägs till dem: Böj er – böjer de sig inte.” Detta är en bekräftelse på att deras förnekelse inte bara är intellektuell – utan aktiv olydnad mot Guds bud.
- al-Tabari: irkaʿu syftar på fysisk bön – men också symboliskt på underkastelse.
- Ibn Kathir: versen visar att förnekarna inte bara ignorerar – de trotsar.
- al-Jalalayn: bönen är en symbol för lydnad – deras vägran är ett tecken på arrogans.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att vägran att be är ett tecken på hjärtats hårdhet.
- Bernström: poetisk bild av uppmaningens enkelhet – och vägranens tyngd.
- Yusuf Ali: påminnelse om att lydnad är en väg till frälsning – och vägran är ett val mot sanningen.
Vers 77:49
وَيْلٌ يَوْمَئِذٍ لِّلْمُكَذِّبِينَ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| وَيْلٌ | waylun | ve / olycka / fördömelse |
| يَوْمَئِذٍ | yawmaʾidhin | den dagen |
| لِّلْمُكَذِّبِينَ | li-l-mukadhdhibin | för de som förnekar |
Teologisk innebörd:
Versen upprepar den rytmiska varningen: ”Ve den dagen över dem som förnekar.” Detta är en retorisk förstärkning som visar att förnekelse – trots uppmaning till bön, lydnad och insikt – leder till evig förlust.
- al-Tabari: wayl är ett uttryck för intensiv olycka eller en plats i helvetet – riktad mot dem som förnekar Guds budskap.
- Ibn Kathir: versen är en varning till dem som trotsar Guds tecken och profeter.
- al-Jalalayn: upprepningen är pedagogisk – den förstärker allvaret och rytmen.
- al-Saʿdi: nyckel för undervisning – att repetition är ett verktyg för att väcka insikt.
- Bernström: poetisk rytm som driver fram surans varningstema.
- Yusuf Ali: påminnelse om att förnekelse är ett aktivt val med eviga konsekvenser.
Vers 77:50
فَبِأَيِّ حَدِيثٍ بَعْدَهُ يُؤْمِنُونَ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| فَبِأَيِّ | fa-bi-ayy | så vilket / vilket slags |
| حَدِيثٍ | hadithin | budskap / tal / berättelse |
| بَعْدَهُ | baʿdahu | efter det / efter detta |
| يُؤْمِنُونَ | yuʾminun | kommer de att tro / sätta tro till |
Teologisk innebörd:
Versen avslutar med en retorisk fråga till förnekarna: ”Så vilket budskap efter detta kommer de att tro på?” Detta är en slutlig konfrontation: om de inte tror på detta tydliga, rytmiska, varnade och vägledande budskap – vad återstår då?
- al-Tabari: ”detta” syftar på Koranen – Guds slutliga uppenbarelse.
- Ibn Kathir: versen visar att förnekelse av Koranen är att förneka allt – inget återstår.
- al-Jalalayn: frågan är retorisk – den visar att ingen annan sanning kommer.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att Koranen är tillräcklig i bevis, vägledning och varning.
- Bernström: poetisk slutpunkt – som en dörr som stängs.
- Yusuf Ali: påminnelse om att detta är sista kallelsen – efter den finns bara ansvar.
![]() |
- Sunnah ‑ handlingar på Eid al‑Fitr
- Den första migrationen till Abessinien (Etiopien)
- Profetens ﷺ moder Aminas död
- Den islamiska kalenderns början
- Slaget vid Uhud
- Avskedspredikan och Profeten Muhammads bortgång
- Khadija bint Khuwaylid blir fru Muhammad
- Profetens födelse
- Islams historia år 570 till 2000
- Abu Dharrs antog islam

