ORD FÖR ORD ANALYS AV KAPITEL 78

عَمَّ يَتَسَآءَلُونَ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
عَمَّ	ʿamma	om vad
يَتَسَآءَلُونَ	yatasaʾalun	frågar de varandra

Teologisk innebörd:

Versen öppnar med en retorisk fråga: ”Om vad frågar de varandra?” Detta är en introduktion till ett ämne som är omtvistat och centralt – uppståndelsen.

al-Tabari: versen antyder att de förnekar eller hånar budskapet.
Ibn Kathir: detta är en bild av att de diskuterar något de inte tror på.
al-Jalalayn: frågan är retorisk – för att väcka uppmärksamhet.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att Koranen ofta inleder med frågor för att väcka eftertanke.
Bernström: poetisk bild av mänsklig förvirring.
Yusuf Ali: påminnelse om att människan ofta ifrågasätter det hon inte förstår.

Vers 78:2

عَنِ ٱلنَّبَإِ ٱلْعَظِيمِ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
عَنِ	ʿani	om
ٱلنَّبَإِ	an-nabaʾ	budskapet / nyheten
ٱلْعَظِيمِ	al-ʿazim	det stora / väldiga

Teologisk innebörd:

Versen besvarar frågan: ”Om det stora budskapet.” an-Nabaʾ al-Azim tolkas som budskapet om uppståndelsen, domen och Koranens sanning.

al-Tabari: det syftar på återuppståndelsen – som de förnekar.
Ibn Kathir: detta är en bild av att budskapet är avgörande för människans öde.
al-Jalalayn: det kan syfta på både Koranen och Domens dag.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att budskapets storhet ligger i dess konsekvenser.
Bernström: poetisk bild av det kosmiska budskapet.
Yusuf Ali: påminnelse om att detta budskap inte kan ignoreras.

Vers 78:3

ٱلَّذِي هُمْ فِيهِ مُخْتَلِفُونَ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
ٱلَّذِي	alladhi	som
هُمْ	hum	de
فِيهِ	fihi	om det
مُخْتَلِفُونَ	mukhtalifun	är oense / tvistar

Teologisk innebörd:

Versen förtydligar ämnet: ”Som de är oense om.” Detta är en bekräftelse på att uppståndelsen är ett ämne för förnekelse, debatt och splittring.

al-Tabari: vissa förnekar, andra tvivlar, andra tror – men alla är inte överens.
Ibn Kathir: detta är en bild av att sanningen är klar – men människan är splittrad.
al-Jalalayn: versen visar att oenigheten är ett tecken på hjärtats sjukdom.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att sanningen inte påverkas av människors meningsskiljaktigheter.
Bernström: poetisk bild av mänsklig osäkerhet.
Yusuf Ali: påminnelse om att oenighet inte upphäver verkligheten.

Vers 78:4

كَلَّا سَيَعْلَمُونَ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
كَلَّا	kalla	nej! / sannerligen inte
سَيَعْلَمُونَ	sayaʿlamun	de kommer att få veta

Teologisk innebörd:

Versen är en varning: ”Nej! De kommer att få veta.” Detta är en bekräftelse på att förnekelse inte skyddar mot sanningen – den kommer att uppenbaras.

al-Tabari: kalla är en kraftfull avvisning – deras förnekelse är ogiltig.
Ibn Kathir: detta är en bild av att de kommer att få veta genom erfarenhet – inte bara ord.
al-Jalalayn: versen är hotfull – men också upplysande.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att kunskap ibland kommer för sent.
Bernström: poetisk bild av sanningens oundviklighet.
Yusuf Ali: påminnelse om att verkligheten inte väntar på vår tro.

Vers 78:5

ثُمَّ كَلَّا سَيَعْلَمُونَ

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
ثُمَّ	thumma	sedan
كَلَّا	kalla	nej! / sannerligen inte
سَيَعْلَمُونَ	sayaʿlamun	de kommer att få veta

Teologisk innebörd:

Versen upprepar varningen – med förstärkning: ”Sedan – nej! De kommer att få veta.” Detta är en dubbel bekräftelse på att sanningen kommer att avslöjas – i detta liv eller det nästa.

al-Tabari: upprepningen visar att insikten kommer – men kanske för sent.
Ibn Kathir: detta är en bild av att både döden och domen kommer att avslöja sanningen.
al-Jalalayn: thumma antyder en fördröjning – men inte en förnekelse.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att Gud varnar med tydlighet och tålamod.
Bernström: poetisk bild av sanningens eko.
Yusuf Ali: påminnelse om att förnekelse inte fördröjer verkligheten.

Vers 78:6

أَلَمْ نَجْعَلِ ٱلْأَرْضَ مِهَٰدٗا

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
أَلَمْ	alam	har vi inte
نَجْعَلِ	najʿal	gjort
ٱلْأَرْضَ	al-arda	jorden
مِهَٰدٗا	mihadan	till en bädd / viloplats

Teologisk innebörd:

Versen påminner om Guds gåva i jorden: ”Har vi inte gjort jorden till en bädd?” Detta är en bild av att jorden är skapad för människans trygghet, vila och livsmiljö.

al-Tabari: mihad är något mjukt och utbrett – som en madrass.
Ibn Kathir: detta är en bild av att jorden är anpassad för liv.
al-Jalalayn: versen visar att jorden är stabil och beboelig.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att Guds skapelse är funktionell och barmhärtig.
Bernström: poetisk bild av jordens mildhet.
Yusuf Ali: påminnelse om att vår livsmiljö är en gåva.

Vers 78:7

وَٱلْجِبَالَ أَوْتَادٗا

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
وَٱلْجِبَالَ	wa-l-jibala	och bergen
أَوْتَادٗا	awtadan	som pålar / förankringar

Teologisk innebörd:

Versen beskriver bergens roll i jordens stabilitet: ”Och bergen som pålar.” Detta är en bild av att bergen fungerar som jordens förankringar – för att ge stabilitet.

al-Tabari: bergen är som tältpålar – som håller jorden på plats.
Ibn Kathir: detta är en bild av att Guds skapelse är balanserad.
al-Jalalayn: versen visar att bergen har en funktion – inte bara en form.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att naturens struktur är ett tecken på Guds visdom.
Bernström: poetisk bild av bergens rotfäste.
Yusuf Ali: påminnelse om att även det fasta är Guds verk.

Vers 78:8

وَخَلَقْنَٰكُمْ أَزْوَٰجٗا

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
وَخَلَقْنَٰكُمْ	wa-khalaqnakum	och Vi skapade er
أَزْوَٰجٗا	azwajan	i par / som makar / i kön

Teologisk innebörd:

Versen beskriver människans skapelse i par: ”Och Vi skapade er i par.” Detta är en bekräftelse på att mänskligheten är skapad med social och biologisk struktur.

al-Tabari: azwaj syftar på kön – man och kvinna – men också på parbildning.
Ibn Kathir: detta är en bild av att människan är skapad för samliv och fortplantning.
al-Jalalayn: versen visar att parbildning är en del av Guds ordning.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att social struktur är gudomligt instiftad.
Bernström: poetisk bild av mänsklig samhörighet.
Yusuf Ali: påminnelse om att människans natur är designad.

Vers 78:9

وَجَعَلْنَا نَوْمَكُمْ سُبَاتٗا

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
وَجَعَلْنَا	wa-jaʿalna	och Vi gjorde
نَوْمَكُمْ	nawmakum	er sömn
سُبَاتٗا	subatan	till vila / återhämtning / avbrott

Teologisk innebörd:

Versen beskriver sömnen som en gudomlig gåva: ”Och Vi gjorde er sömn till vila.” Detta är en bild av att sömnen är en paus från livets ansträngning – och en förberedelse för nästa dag.

al-Tabari: subat betyder att koppla bort – att kroppen får vila.
Ibn Kathir: detta är en bild av att sömnen är nödvändig – och planerad av Gud.
al-Jalalayn: versen visar att även vila är en del av Guds omsorg.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att livets rytm är gudomligt inställd.
Bernström: poetisk bild av nattens nåd.
Yusuf Ali: påminnelse om att vila är helig.

Vers 78:10

وَجَعَلْنَا ٱلَّيْلَ لِبَاسٗا

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
وَجَعَلْنَا	wa-jaʿalna	och Vi gjorde
ٱلَّيْلَ	al-layla	natten
لِبَاسٗا	libasan	till klädnad / täcke / skydd

Teologisk innebörd:

Versen beskriver nattens funktion: ”Och Vi gjorde natten till ett täcke.” Detta är en bild av att natten ger skydd, lugn och avskildhet – som en mantel över världen.

al-Tabari: libas är något som täcker – som mörkret som omsluter.
Ibn Kathir: detta är en bild av att natten är en tid för vila och stillhet.
al-Jalalayn: versen visar att mörkret är en del av livets balans.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att varje del av dygnet har sin funktion.
Bernström: poetisk bild av nattens omfamning.
Yusuf Ali: påminnelse om att mörker är en gåva – inte bara frånvaro av ljus.

Vers 78:11

وَجَعَلْنَا ٱلنَّهَارَ مَعَاشٗا

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
وَجَعَلْنَا	wa-jaʿalna	och Vi gjorde
ٱلنَّهَارَ	an-nahara	dagen
مَعَاشٗا	maʿashan	till försörjning / livsutrymme

Teologisk innebörd:

Versen beskriver dagens funktion: ”Och Vi gjorde dagen till försörjning.” Detta är en bekräftelse på att dagen är skapad för aktivitet, arbete och livets gång.

al-Tabari: maʿash är tiden då människan söker sin försörjning.
Ibn Kathir: detta är en bild av att dagen är en gåva för produktivitet.
al-Jalalayn: versen visar att livets rytm är gudomligt inställd.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att varje del av dygnet har sin funktion.
Bernström: poetisk bild av dagens välsignelse.
Yusuf Ali: påminnelse om att arbete är en del av Guds ordning.

Vers 78:12

وَبَنَيْنَا فَوْقَكُمْ سَبْعٗا شِدَادٗا

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
وَبَنَيْنَا	wa-banayna	och Vi byggde
فَوْقَكُمْ	fawqakum	ovanför er
سَبْعٗا	sabʿan	sju
شِدَادٗا	shidadan	starka / mäktiga

Teologisk innebörd:

Versen beskriver de sju himlarna: ”Och Vi byggde ovanför er sju starka.” Detta är en bekräftelse på Guds makt och struktur i skapelsen – särskilt himlens lager.

al-Tabari: sabʿan shidad syftar på de sju himlarna – som är starka och hållbara.
Ibn Kathir: detta är en bild av att universum är byggt med kraft och precision.
al-Jalalayn: versen visar att himlarna är skapade för att stå emot – och bära ordning.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att kosmos är ett tecken på Guds storhet.
Bernström: poetisk bild av himlens valv.
Yusuf Ali: påminnelse om att ovanför oss finns Guds arkitektur.

Vers 78:13

وَجَعَلْنَا سِرَاجٗا وَهَّاجٗا

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
وَجَعَلْنَا	wa-jaʿalna	och Vi gjorde
سِرَاجٗا	sirajan	en lampa / ljuskälla
وَهَّاجٗا	wahhajan	brinnande / strålande

Teologisk innebörd:

Versen beskriver solen: ”Och Vi gjorde en brinnande lampa.” Detta är en bild av solen som livets källa – skapad av Gud för ljus och värme.

al-Tabari: siraj wahhaj är solen – som lyser och bränner.
Ibn Kathir: detta är en bild av att solen är en aktiv kraft – inte bara ljus.
al-Jalalayn: versen visar att solen är en del av Guds försörjning.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att naturens krafter är Guds tjänare.
Bernström: poetisk bild av himlens eld.
Yusuf Ali: påminnelse om att varje ljus har en källa.

Vers 78:14

وَأَنزَلْنَا مِنَ ٱلْمُعْصِرَٰتِ مَآءٗ ثَجَّاجٗا

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
وَأَنزَلْنَا	wa-anzalna	och Vi sände ned
مِنَ	mina	från
ٱلْمُعْصِرَٰتِ	al-muʿsirat	de regntunga molnen
مَآءٗ	maʾan	vatten
ثَجَّاجٗا	thajjajan	i strömmar / rikligt flödande

Teologisk innebörd:

Versen beskriver regnet: ”Och Vi sände ned vatten i strömmar från de regntunga molnen.” Detta är en bekräftelse på att regnet är en gåva – rikligt, livgivande och kontrollerat av Gud.

al-Tabari: al-muʿsirat är moln som är redo att släppa regn.
Ibn Kathir: thajjaj betyder att vattnet kommer i mängd – inte bara droppar.
al-Jalalayn: versen visar att regnet är en del av Guds försörjningssystem.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att regnet är ett tecken på Guds nåd.
Bernström: poetisk bild av himlens flöde.
Yusuf Ali: påminnelse om att varje droppe är planerad.

Vers 78:15

لِّنُخْرِجَ بِهِۦ حَبّٗا وَنَبَاتٗا

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
لِّنُخْرِجَ	li-nukhrija	för att Vi ska frambringa
بِهِۦ	bihi	med det (vattnet)
حَبّٗا	habban	säd / korn / frö
وَنَبَاتٗا	wa-nabatan	och växtlighet

Teologisk innebörd:

Versen beskriver syftet med regnet: ”För att Vi ska frambringa säd och växtlighet.” Detta är en bekräftelse på att Guds gåvor är målinriktade – regnet ger liv och försörjning.

al-Tabari: habb är spannmål, nabat är all annan växtlighet.
Ibn Kathir: detta är en bild av att regnet är början på livets kedja.
al-Jalalayn: versen visar att Guds plan är praktisk – inte bara poetisk.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att varje naturlig process är ett tecken.
Bernström: poetisk bild av jordens svar på himlens gåva.
Yusuf Ali: påminnelse om att livets kretslopp är gudomligt styrt.

Vers 78:16

وَجَنَّٰتٍ أَلْفَافًا

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
وَجَنَّٰتٍ	wa-jannatin	och trädgårdar
أَلْفَافًا	alfafan	täta / frodiga / sammanflätade

Teologisk innebörd:

Versen avslutar beskrivningen av Guds försörjning: ”Och täta trädgårdar.” Detta är en bild av jordens rikedom – där växtligheten är överflödande och sammanvävd.

al-Tabari: alfaf syftar på trädgårdar där grenarna flätas samman – ett tecken på överflöd.
Ibn Kathir: detta är en bild av Guds generositet i försörjning.
al-Jalalayn: versen visar att jorden är både vacker och nyttig.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att naturens rikedom är ett tecken på Guds nåd.
Bernström: poetisk bild av grönskans famn.
Yusuf Ali: påminnelse om att livets skönhet är gudomligt given.

Vers 78:17

إِنَّ يَوْمَ ٱلْفَصْلِ كَانَ مِيقَٰتًا

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
إِنَّ	inna	sannerligen
يَوْمَ	yawma	dagen
ٱلْفَصْلِ	al-fasl	avgörelsen / domen
كَانَ	kana	är / har varit
مِيقَٰتًا	miqatan	fastställd tidpunkt

Teologisk innebörd:

Versen inleder beskrivningen av Domens dag: ”Sannerligen, avgörelsens dag är fastställd.” Detta är en bekräftelse på att Domens dag är verklig, oundviklig och redan bestämd av Gud.

al-Tabari: al-fasl är dagen då rättvisa skipas – mellan sanning och lögn.
Ibn Kathir: detta är en bild av att domen inte är slumpmässig – utan planerad.
al-Jalalayn: miqat är en exakt tidpunkt – känd endast av Gud.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att människan bör förbereda sig för det oundvikliga.
Bernström: poetisk bild av tidens slutpunkt.
Yusuf Ali: påminnelse om att rättvisa har en dag.

Vers 78:18

يَوْمَ يُنفَخُ فِي ٱلصُّورِ فَتَأْتُونَ أَفْوَاجٗا

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
يَوْمَ	yawma	den dag
يُنفَخُ	yunfakhu	det blåses
فِي	fi	i
ٱلصُّورِ	as-sur	basunen
فَتَأْتُونَ	fa-taʾtuna	då kommer ni
أَفْوَاجٗا	afwajan	i skaror / grupper

Teologisk innebörd:

Versen beskriver återuppståndelsens ögonblick: ”Den dag då det blåses i basunen – och ni kommer i skaror.” Detta är en bild av att mänskligheten återuppväcks och förs till räkenskap – i grupper.

al-Tabari: as-sur är ängelns horn – som väcker de döda.
Ibn Kathir: detta är en bild av att alla människor samlas – utan undantag.
al-Jalalayn: afwaj antyder att de kommer i grupper – kanske efter nation, tro eller gärningar.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att återuppståndelsen är kollektiv men domen individuell.
Bernström: poetisk bild av mänsklighetens marsch.
Yusuf Ali: påminnelse om att ingen undgår kallelsen.

Vers 78:19

وَفُتِحَتِ ٱلسَّمَآءُ فَكَانَتْ أَبْوَٰبٗا

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
وَفُتِحَتِ	wa-futihat	och öppnas
ٱلسَّمَآءُ	as-samaʾu	himlen
فَكَانَتْ	fa-kanat	och den blir
أَبْوَٰبٗا	abwaban	portar / dörrar

Teologisk innebörd:

Versen beskriver hur himlen öppnas på Domens dag: ”Och himlen öppnas – och blir till portar.” Detta är en bild av att gränsen mellan världarna bryts – och änglarna stiger ned.

al-Tabari: himlen öppnas för änglarna – eller för att visa Guds makt.
Ibn Kathir: detta är en bild av att kosmos förändras – inför domen.
al-Jalalayn: abwab är verkliga öppningar – inte bara symboliska.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att Domens dag påverkar hela skapelsen.
Bernström: poetisk bild av himlens revor.
Yusuf Ali: påminnelse om att inget förblir dolt.

Vers 78:20

وَسُيِّرَتِ ٱلْجِبَالُ فَكَانَتْ سَرَابٗا

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
وَسُيِّرَتِ	wa-suyyirat	och bergen sätts i rörelse
ٱلْجِبَالُ	al-jibal	bergen
فَكَانَتْ	fa-kanat	och de blir
سَرَابٗا	saraban	hägringar / luftspegelbilder

Teologisk innebörd:

Versen beskriver hur bergen förintas på Domens dag: ”Och bergen sätts i rörelse – och blir till hägringar.” Detta är en bild av att det mest massiva i skapelsen upplöses – och blir till intet.

al-Tabari: bergen förlorar sin substans – de blir som damm eller luft.
Ibn Kathir: detta är en bild av att allt som var fast nu är förgängligt.
al-Jalalayn: sarab är något som ser verkligt ut – men är tomt.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att trygghet i det materiella är en illusion.
Bernström: poetisk bild av bergens upplösning.
Yusuf Ali: påminnelse om att endast Gud är beständig.

Vers 78:21

إِنَّ جَهَنَّمَ كَانَتْ مِرْصَادٗا

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
إِنَّ	inna	sannerligen
جَهَنَّمَ	jahannama	helvetet
كَانَتْ	kanat	är / har varit
مِرْصَادٗا	mirsadan	ett bakhåll / en bevakad plats

Teologisk innebörd:

Versen slår fast helvetets roll: ”Sannerligen, helvetet är ett bakhåll.” Mirsad är en bild av att helvetet är en plats som väntar, bevakar och fångar de förnekande.

al-Tabari: helvetet är en plats där de fördömda inte kan undkomma – det ligger i vägen.
Ibn Kathir: detta är en bild av att straffet är förberett och oundvikligt.
al-Jalalayn: mirsad är en plats där man ligger i väntan – som en fälla.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att Guds straff är rättvist och exakt.
Bernström: poetisk bild av helvetet som ett gömt rovdjur.
Yusuf Ali: påminnelse om att förnekelse har ett slut.

Vers 78:22

لِّلطَّاغِينَ مَـَٔابٗا

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
لِّلطَّاغِينَ	li-t-taghin	för de överträdande / arroganta
مَـَٔابٗا	maʾaban	som tillflykt / slutdestination

Teologisk innebörd:

Versen preciserar vem helvetet är till för: ”Som tillflykt för de överträdande.” Detta är en bekräftelse på att helvetet är slutmålet för dem som trotsar Guds gränser.

al-Tabari: taghin är de som går över gränsen i sin arrogans och förnekelse.
Ibn Kathir: detta är en bild av att helvetet är en plats där de får sin rättvisa dom.
al-Jalalayn: maʾab är en plats man återvänder till – men här i negativ bemärkelse.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att varje handling har en destination.
Bernström: poetisk bild av själens fallna hem.
Yusuf Ali: påminnelse om att högmod leder till fördärv.

Vers 78:23

لَّٰبِثِينَ فِيهَآ أَحْقَابٗا

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
لَّٰبِثِينَ	labithin	vistande / kvarvarande
فِيهَآ	fiha	i den (helvetet)
أَحْقَابٗا	ahqaban	i tidsåldrar / epoker / mycket lång tid

Teologisk innebörd:

Versen beskriver straffets varaktighet: ”De kommer att vistas där i tidsåldrar.” Ahqab är en bild av extremt lång tid – utan tydligt slut – som förstärker helvetets allvar.

al-Tabari: ahqab är plural av huqb – en lång tidsperiod, kanske 80 år eller mer, upprepad.
Ibn Kathir: detta är en bild av att straffet är utdraget och för vissa evigt.
al-Jalalayn: versen visar att tiden i helvetet är lång – och utan lindring.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att evigheten är verklig för den som förnekar.
Bernström: poetisk bild av tidens tyngd.
Yusuf Ali: påminnelse om att tiden i nästa liv är annorlunda – och avgörande.

Vers 78:24

لَا يَذُوقُونَ فِيهَا بَرْدٗا وَلَا شَرَابٗا

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
لَا	la	inte
يَذُوقُونَ	yadhuquna	de smakar
فِيهَآ	fiha	i den (helvetet)
بَرْدٗا	bardan	svalka
وَلَا	wa-la	och inte
شَرَابٗا	sharaban	dryck

Teologisk innebörd:

Versen beskriver helvetets lidande: ”De smakar där varken svalka eller dryck.” Detta är en bild av total brist på lindring – varken fysisk eller psykisk tröst.

al-Tabari: bardan är svalka från hetta, sharaban är dryck som lindrar törst.
Ibn Kathir: detta är en bild av att helvetet är en plats utan nåd.
al-Jalalayn: versen visar att lidandet är konstant – utan pauser.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att straffet är fullständigt och rättvist.
Bernström: poetisk bild av törstens evighet.
Yusuf Ali: påminnelse om att lindring är en gåva – som kan tas bort.

Vers 78:25

إِلَّا حَمِيمٗا وَغَسَّاقٗا

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
إِلَّا	illa	utom
حَمِيمٗا	hamiman	kokande vätska
وَغَسَّاقٗا	wa-ghassaqan	stinkande vätska / vätska med stank och smärta

Teologisk innebörd:

Versen förtydligar vad de får dricka: ”Utom kokande och stinkande vätska.” Detta är en bild av att även det som ges är en del av straffet – inte lindring.

al-Tabari: hamim är kokande vatten, ghassaq är vätska från kroppars sår – eller extremt kall och stinkande.
Ibn Kathir: detta är en bild av att drycken är en del av lidandet.
al-Jalalayn: versen visar att inget i helvetet ger tröst – allt är smärta.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att även det som liknar lindring är straff.
Bernström: poetisk bild av dryckens förnedring.
Yusuf Ali: påminnelse om att helvetets verklighet är fysisk och moralisk.

Vers 78:26

جَزَآءٗ وِفَاقٗا

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
جَزَآءٗ	jazaʾan	en vedergällning / belöning / straff
وِفَاقٗا	wifaqan	i överensstämmelse / fullt motsvarande

Teologisk innebörd:

Versen beskriver helvetets straff som rättvist: ”En vedergällning i full överensstämmelse.” Detta är en bekräftelse på att straffet motsvarar gärningen – varken mer eller mindre.

al-Tabari: wifaq betyder att straffet är exakt anpassat till handlingen.
Ibn Kathir: detta är en bild av Guds perfekta rättvisa.
al-Jalalayn: versen visar att ingen blir orättvist behandlad.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att varje människa får vad hon förtjänar.
Bernström: poetisk bild av rättvisans spegel.
Yusuf Ali: påminnelse om att Guds dom är exakt och rättvis.

Vers 78:27

إِنَّهُمْ كَانُوا۟ لَا يَرْجُونَ حِسَابٗا

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
إِنَّهُمْ	innahum	sannerligen de
كَانُوا۟	kanu	var / brukade
لَا	la	inte
يَرْجُونَ	yarjuna	hoppas på / förväntade sig
حِسَابٗا	hisaban	räkenskap / dom

Teologisk innebörd:

Versen förklarar varför de straffas: ”Sannerligen, de brukade inte förvänta sig någon räkenskap.” Detta är en bild av att förnekelse av domen leder till ansvarslöshet – och straff.

al-Tabari: de levde som om de aldrig skulle dömas.
Ibn Kathir: detta är en bild av att glömska om det kommande livet leder till fördärv.
al-Jalalayn: versen visar att de inte trodde på återuppståndelsen.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att tron på räkenskap formar beteendet.
Bernström: poetisk bild av förnekelsens lättsinne.
Yusuf Ali: påminnelse om att ansvar kräver tro på konsekvens.

Vers 78:28

وَكَذَّبُوا۟ بِـَٔايَٰتِنَا كِذَّابٗا

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
وَكَذَّبُوا۟	wa-kadhdhabu	och de förnekade
بِـَٔايَٰتِنَا	bi-ayatina	Våra tecken
كِذَّابٗا	kidhdhaban	med ihärdig lögn / grov förnekelse

Teologisk innebörd:

Versen förtydligar deras aktiva förnekelse: ”Och de förnekade Våra tecken med ihärdig lögn.” Detta är en bekräftelse på att deras förnekelse inte var passiv – utan medveten och upprepad.

al-Tabari: kidhdhab är en intensiv form – de ljög gång på gång.
Ibn Kathir: detta är en bild av att de inte bara tvivlade – de motsatte sig aktivt.
al-Jalalayn: versen visar att tecknen var tydliga – men de valde att ignorera dem.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att aktiv förnekelse är värre än okunnighet.
Bernström: poetisk bild av lögnens envishet.
Yusuf Ali: påminnelse om att förnekelse är ett val – inte ett misstag.

Vers 78:29

وَكُلَّ شَىْءٍ أَحْصَيْنَٰهُ كِتَٰبٗا

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
وَكُلَّ	wa-kulla	och varje
شَىْءٍ	shayʾin	sak / ting
أَحْصَيْنَٰهُ	ahsaynahu	Vi har räknat / registrerat
كِتَٰبٗا	kitaban	i en bok / skrift

Teologisk innebörd:

Versen bekräftar Guds fullständiga kunskap: ”Och varje sak har Vi registrerat i en bok.” Detta är en bild av att inget undgår Guds vetskap – allt är nedtecknat.

al-Tabari: detta syftar på den bevarade tavlan – eller människans register.
Ibn Kathir: detta är en bild av att varje handling är dokumenterad.
al-Jalalayn: versen visar att domen sker på grundval av exakt information.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att ansvar kräver registrering.
Bernström: poetisk bild av evighetens bok.
Yusuf Ali: påminnelse om att inget är glömt.

Vers 78:30

فَذُوقُوا۟ فَلَن نَّزِيدَكُمْ إِلَّا عَذَابٗا

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
فَذُوقُوا۟	fa-dhuqu	så smaka / erfara
فَلَن	fa-lan	för Vi kommer aldrig
نَّزِيدَكُمْ	nazidukum	att ge er mer än
إِلَّا	illa	annat än
عَذَابٗا	ʿadhaban	straff

Teologisk innebörd:

Versen avslutar helvetets dom: ”Så smaka – Vi kommer inte ge er annat än straff.” Detta är en bekräftelse på att de fördömda inte får lindring – bara fortsatt straff.

al-Tabari: versen är en direkt tilltal – till de förnekande.
Ibn Kathir: detta är en bild av att straffet är konstant och eskalerande.
al-Jalalayn: versen visar att inget gott ges – bara mer lidande.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att Guds dom är slutgiltig.
Bernström: poetisk bild av straffets förlängning.
Yusuf Ali: påminnelse om att Guds ord är slutgiltigt.

Vers 78:31

إِنَّ لِلْمُتَّقِينَ مَفَازًا

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
إِنَّ	inna	sannerligen
لِلْمُتَّقِينَ	li-l-muttaqin	för de gudfruktiga
مَفَازًا	mafazan	en framgång / seger / fristad

Teologisk innebörd:

Versen inleder paradisets beskrivning: ”Sannerligen, för de gudfruktiga är en framgång.” Mafaz är en bild av räddning, seger och trygghet – motsatsen till straffet.

al-Tabari: mafaz är både frälsning från helvetet och inträde i paradiset.
Ibn Kathir: detta är en bild av att de rättfärdiga får sin belöning.
al-Jalalayn: versen visar att gudsfruktan leder till verklig framgång.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att sann seger är andlig, inte världslig.
Bernström: poetisk bild av själens triumf.
Yusuf Ali: påminnelse om att paradiset är för dem som fruktar Gud.

Vers 78:32

حَدَآئِقَ وَأَعْنَابٗا

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
حَدَآئِقَ	hadaʾiqa	trädgårdar
وَأَعْنَابٗا	wa-aʿnaban	och vindruvor

Teologisk innebörd:

Versen beskriver paradisets fruktträdgårdar: ”Trädgårdar och vindruvor.” Detta är en bild av överflöd, skönhet och njutning – i kontrast till helvetets lidande.

al-Tabari: hadaʾiq är välvårdade trädgårdar – med ordning och skönhet.
Ibn Kathir: detta är en bild av att paradiset är både vackert och välsmakande.
al-Jalalayn: versen visar att belöningen är konkret – inte bara symbolisk.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att Gud belönar med det människan älskar.
Bernström: poetisk bild av fruktens glans.
Yusuf Ali: påminnelse om att paradiset är fullt av gåvor.

Vers 78:33

وَكَوَاعِبَ أَتْرَابٗا

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
وَكَوَاعِبَ	wa-kawaʿiba	och unga kvinnor med rundade former
أَتْرَابٗا	atraban	jämnåriga / jämlika i ålder

Teologisk innebörd:

Versen beskriver paradisets följeslagare: ”Och unga kvinnor, jämnåriga.” Detta är en bild av skönhet, harmoni och sällskap – som en del av paradiset.

al-Tabari: kawaʿib är kvinnor i sin ungdom – atrab betyder att de är jämlika.
Ibn Kathir: detta är en bild av att paradiset innehåller både fysisk och emotionell glädje.
al-Jalalayn: versen visar att paradiset är komplett – i alla aspekter.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att belöningen är anpassad till människans natur.
Bernström: poetisk bild av sällskapets skönhet.
Yusuf Ali: påminnelse om att paradiset är en plats för fullkomlig glädje.

Vers 78:34

وَكَأْسٗا دِهَاقٗا

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
وَكَأْسٗا	wa-kaʾsan	och en bägare / dryckeskärl
دِهَاقٗا	dihaqan	fylld till brädden

Teologisk innebörd:

Versen beskriver paradisets dryck: ”Och en bägare fylld till brädden.” Detta är en bild av överflöd, njutning och full tillgång – utan smärta eller berusning.

al-Tabari: dihaq är rikligt – drycken är välsmakande och ren.
Ibn Kathir: detta är en bild av att paradiset erbjuder glädje utan synd.
al-Jalalayn: versen visar att drycken är en del av festligheten.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att paradiset är både andlig och fysisk njutning.
Bernström: poetisk bild av dryckens överflöd.
Yusuf Ali: påminnelse om att paradiset är utan brist.

Vers 78:35

لَا يَسْمَعُونَ فِيهَا لَغْوٗا وَلَا كِذَّٰبٗا

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
لَا	la	inte
يَسْمَعُونَ	yasmaʿuna	de hör
فِيهَا	fiha	där (i paradiset)
لَغْوٗا	laghwan	tomt prat / nonsens
وَلَا	wa-la	och inte
كِذَّٰبٗا	kidhdhaban	lögn / förnekelse

Teologisk innebörd:

Versen beskriver paradisets frid: ”De hör där varken tomt prat eller lögn.” Detta är en bekräftelse på att paradiset är fritt från störning, falskhet och oro – en plats för ren frid.

al-Tabari: laghw är allt meningslöst prat – kidhdhab är lögn och förnekelse.
Ibn Kathir: detta är en bild av att paradiset är rent – även i ljud och samtal.
al-Jalalayn: versen visar att paradiset är en plats för sanning och stillhet.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att frid är mer än fysisk vila.
Bernström: poetisk bild av tystnadens helighet.
Yusuf Ali: påminnelse om att paradiset är utan störning.

Vers 78:36

جَزَآءٗ مِّن رَّبِّكَ عَطَآءً حِسَابٗا

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
جَزَآءٗ	jazaʾan	som belöning
مِّن	min	från
رَّبِّكَ	rabbika	din Herre
عَطَآءً	ʿataʾan	som gåva
حِسَابٗا	hisaban	i full mått / exakt beräknad

🧠 Teologisk innebörd:

Versen beskriver paradisets belöning: ”Som belöning från din Herre – en gåva i full mått.” Detta är en bekräftelse på att Guds belöning är både rättvis och generös – exakt beräknad och överflödande.

al-Tabari: hisaban betyder både exakt och rikligt – Gud ger med precision och nåd.
Ibn Kathir: detta är en bild av att belöningen är större än gärningen – men ändå rättvis.
al-Jalalayn: versen visar att Gud belönar med både rättvisa och barmhärtighet.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att Guds gåvor är både förtjänta och överträffande.
Bernström: poetisk bild av nådens överflöd.
Yusuf Ali: påminnelse om att Gud ger mer än vi kan föreställa oss.

Vers 78:37

رَّبِّ ٱلسَّمَٰوَٰتِ وَٱلْأَرْضِ وَمَا بَيْنَهُمَا ٱلرَّحْمَٰنِ لَا يَمْلِكُونَ مِنْهُ خِطَابٗا

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
رَّبِّ	rabbi	Herre över
ٱلسَّمَٰوَٰتِ	as-samawati	himlarna
وَٱلْأَرْضِ	wa-l-ardi	och jorden
وَمَا بَيْنَهُمَا	wa-ma baynahuma	och det som är däremellan
ٱلرَّحْمَٰنِ	ar-Rahman	den Nåderike
لَا يَمْلِكُونَ	la yamlikuna	de äger inte / har ingen makt
مِنْهُ	minhu	gentemot Honom
خِطَابٗا	khitaban	att tala / tilltal

Teologisk innebörd:

Versen förtydligar Guds absoluta makt: ”Herre över himlarna, jorden och det däremellan – den Nåderike – ingen kan tala inför Honom.” Detta är en bekräftelse på att på Domens dag är Gud ensam domare – och ingen kan tala utan Hans tillstånd.

al-Tabari: khitab är att tala – och ingen har rätt att tala inför Gud utan Hans tillåtelse.
Ibn Kathir: detta är en bild av att makt och auktoritet är helt hos Gud.
al-Jalalayn: versen visar att även änglar och profeter är tysta inför Hans majestät.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att vördnad och tystnad är tecken på Guds storhet.
Bernström: poetisk bild av den absoluta tystnaden inför den Ende.
Yusuf Ali: påminnelse om att Gud är den Ende som dömer.

Vers 78:38

يَوْمَ يَقُومُ ٱلرُّوحُ وَٱلْمَلَٰٓئِكَةُ صَفّٗا لَّا يَتَكَلَّمُونَ إِلَّا مَنْ أَذِنَ لَهُ ٱلرَّحْمَٰنُ وَقَالَ صَوَابٗا

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
يَوْمَ	yawma	den dag
يَقُومُ	yaqumu	står upp
ٱلرُّوحُ	ar-ruhu	Anden (Jibril)
وَٱلْمَلَٰٓئِكَةُ	wa-l-malaʾikatu	och änglarna
صَفّٗا	saffan	i led / i ordning
لَّا يَتَكَلَّمُونَ	la yatakallamuna	de talar inte
إِلَّا	illa	utom
مَنْ أَذِنَ لَهُ	man adhina lahu	den som fått tillstånd
ٱلرَّحْمَٰنُ	ar-Rahman	den Nåderike
وَقَالَ صَوَابٗا	wa-qala sawaban	och säger det rätta

Teologisk innebörd:

Versen beskriver Domens dag i himmelsk ordning: ”Den dag då Anden och änglarna står i led – ingen talar utom den som fått tillstånd av den Nåderike och säger det rätta.” Detta är en bild av total ordning, vördnad och att endast sanning får yttras inför Gud.

al-Tabari: ar-Ruh är Jibril – som har särskild status.
Ibn Kathir: detta är en bild av att även de högsta varelserna är tysta inför Gud.
al-Jalalayn: sawab betyder det rätta – inget annat får sägas.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att sanningen är det enda som gäller på Domens dag.
Bernström: poetisk bild av tystnadens procession.
Yusuf Ali: påminnelse om att ord är heliga inför Gud.

Vers 78:39

ذَٰلِكَ ٱلْيَوْمُ ٱلْحَقُّۚ فَمَن شَآءَ ٱتَّخَذَ إِلَىٰ رَبِّهِۦ مَـَٔابٗا

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
ذَٰلِكَ	dhalika	det där
ٱلْيَوْمُ	al-yawmu	är dagen
ٱلْحَقُّۚ	al-haqqu	den sanna / verkliga
فَمَن	fa-man	så den som
شَآءَ	shaʾa	vill
ٱتَّخَذَ	ittakhadha	tar / väljer
إِلَىٰ رَبِّهِۦ	ila rabbihi	till sin Herre
مَـَٔابٗا	maʾaban	en tillflykt / återvändo

Teologisk innebörd:

Versen sammanfattar Domens dags verklighet och människans val: ”Detta är den sanna dagen – så den som vill kan ta sin tillflykt till sin Herre.” Detta är en bekräftelse på att människan har fri vilja – och att frälsning är möjlig för den som söker Gud.

al-Tabari: al-haq är att dagen är verklig – inte symbolisk eller hypotetisk.
Ibn Kathir: detta är en bild av att Gud erbjuder vägledning – men valet är människans.
al-Jalalayn: maʾab är en trygg plats – en återvändo till Gud.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att sann tro innebär att man aktivt söker Gud.
Bernström: poetisk bild av själens hemkomst.
Yusuf Ali: påminnelse om att sanningen är uppenbar – och valet är vårt.

Vers 78:40

إِنَّآ أَنذَرْنَٰكُمْ عَذَابٗا قَرِيبٗاۖ يَوْمَ يَنظُرُ ٱلْمَرْءُ مَا قَدَّمَتْ يَدَاهُ وَيَقُولُ ٱلْكَافِرُ يَٰلَيْتَنِي كُنتُ تُرَٰبٗا

Arabiska	Translitterering	Svensk betydelse
إِنَّآ	inna	sannerligen Vi
أَنذَرْنَٰكُمْ	andharnakum	har varnat er
عَذَابٗا	ʿadhaban	för ett straff
قَرِيبٗاۖ	qariban	som är nära
يَوْمَ	yawma	den dag
يَنظُرُ	yanzuru	ser / betraktar
ٱلْمَرْءُ	al-marʾu	människan
مَا	ma	vad
قَدَّمَتْ	qaddamat	har skickat fram / gjort
يَدَاهُ	yadahu	hans händer
وَيَقُولُ	wa-yaqulu	och han säger
ٱلْكَافِرُ	al-kafiru	den förnekande
يَٰلَيْتَنِي	ya laytani	ack om jag ändå
كُنتُ	kuntu	vore
تُرَٰبٗا	turaban	jord / stoft

Teologisk innebörd:

Versen avslutar suran med en kraftfull varning och en bild av ånger: ”Vi har varnat er för ett nära straff – den dag då människan ser vad hennes händer har gjort, och den förnekande säger: Ack om jag ändå vore jord.” Detta är en bekräftelse på att ångern kommer – men för vissa för sent.

al-Tabari: turaban är en önskan att aldrig ha existerat – för att undgå straffet.
Ibn Kathir: detta är en bild av extrem ånger – när domen är verklighet.
al-Jalalayn: versen visar att varje handling kommer att granskas.
al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att insikten utan förberedelse leder till förtvivlan.
Bernström: poetisk bild av själens rop.
Yusuf Ali: påminnelse om att varningen är för vår skull – inte Guds.

KAPITEL 78