Ladda ner som PDF

Sura al‑Hashr är den femtionionde suran enligt den ‘uthmaniska ordningen i mushafen, och den nittioåttonde enligt uppenbarelsens kronologi. Den är enhälligt klassad som medinensisk. Den uppenbarades efter sura al‑Bayyina och före sura an‑Nasr. Uppenbarelsen kom i samband med att Banu an‑Nadir fördrevs från sina hem år fyra efter hijra. Den består av 24 verser.

Dess namn

Suran är känd som Surat al‑Hashr. At‑Tirmidhi återger från Ma‘qil ibn Yasar att Profeten ﷺ sade:

”Den som säger tre gånger på morgonen: Jag söker skydd hos Allah, den Allhörande, den Allvetande, från den fördömde Satan, och sedan reciterar de tre sista verserna av sura al‑Hashr…”

Detta syftar på verserna som börjar med: {Han är Allah — det finns ingen gud utom Han, den som känner det dolda och det synliga} (al‑Hashr: 22) till slutet av suran. At‑Tirmidhi sade: ”Detta är en främmande hadith, vi känner den endast genom denna kedja.”

I Sahih al‑al-Bukhari återges att Sa‘id ibn Jubayr sade: ”Jag sade till Ibn ‘Abbas: Sura al‑Hashr.” Han svarade: ”Säg: Banu an‑Nadir.” Alltså kallade Ibn Jubayr den vid dess kända namn, medan Ibn ‘Abbas kallade den Surat Bani an‑Nadir. Ibn Hajar tolkade detta som att Ibn ‘Abbas ogillade namnet al‑Hashr för att man inte skulle tro att det syftade på uppståndelsens dag. Ibn ‘Ashur avvisade denna tolkning och sade att Ibn ‘Abbas helt enkelt menade att suran har två namn.

Namnet al‑Hashr kommer av ordet hashr i versen: {Han är den som fördrev dem bland bokens folk som förnekade från deras hem vid den första fördrivningen} (al‑Hashr: 2). Det syftar på fördrivningen av Banu an‑Nadir från deras by al‑Zuhra nära Medina. De flyttade till Levanten — till Jeriko och Adhri‘at — och vissa till Khaybar och andra till al‑Haywah.

Namnet Surat Bani an‑Nadir kommer av att deras berättelse nämns i suran.

Relation till suran före

I slutet av sura al‑Mujadilah står: {Allah har skrivit: Jag och Mina sändebud ska sannerligen segra} (58:21). I början av sura al‑Hashr står: {Så kom Allah över dem från en plats de inte väntade sig, och Han kastade skräck i deras hjärtan} (59:2).

I slutet av al‑Mujadilah nämns de som trotsar Allah och Hans Sändebud. I början av al‑Hashr nämns de som sätter sig upp mot Allah och Hans Sändebud.

I al‑Mujadilah nämns hycklarna och judarna och deras ömsesidiga stöd. I al‑Hashr nämns vad som drabbade judarna och hur hycklarnas stöd inte hjälpte dem.

Surans syften (Maqasid)

Det övergripande syftet med suran är att berätta om fördrivningen av Banu an‑Nadir, fördelningen av krigsbytet, beskrivningen av muhajirun och ansar, klagomålet över hycklarna i händelsen med Qurayza, lärdomar om konsekvenser, Koranens påverkan, Allahs namn och egenskaper, och att hela skapelsen prisar Honom.

Här följer syftena i detalj:

– Suran inleder med att prisa och upphöja Allah

Den visar att hela universum — människor, djur, växter och allt annat — vittnar om Hans storhet och makt.

– Att klargöra reglerna för Banu an‑Nadirs egendom

Efter att de besegrats och fördrivits nämner suran Allahs välgärning i att deras fördrivning underlättades trots deras styrka och befästningar. Detta är ett tecken på Allahs stöd till Profeten ﷺ.

– Att beskriva hur muslimerna hanterade deras egendom

Suran förklarar:

  • vad som förstördes
  • vad som togs som fay’
  • vilka som hade rätt till det

Den klargör reglerna för fay’, dess villkor och visdomen i att ge det till de fattiga.

– Att antyda visdomen i islams ekonomiska lagar

Särskilt hur rikedom cirkulerar i samhället utan att orsaka svårighet för ägarna.

– Att befalla de troende att följa Profetens ﷺ lagstiftning

– Att fastställa att allt i himlarna och på jorden prisar Allah

Och att allt tillhör Honom, och att Han är den Allsmäktige, den som styr allt.

– Att upphöja muhajirun och ansar

Suran prisar:

  • muhajiruns uppoffringar
  • ansars generositet och osjälviskhet
  • de troende som kommer efter dem och ber för dem

– Att kontrastera dem med hycklarna

Hycklarna allierade sig med judarna mot islam. Deras relation liknas vid:

”Satan som lockar människan till synd, men sedan överger henne.”

Deras slut är helvetets eld.

– Att avslöja hycklarnas falska löften

De lovade Banu an‑Nadir stöd men svek dem.

– Att uppmana de troende till gudsfruktan

Suran varnar för helvetets folk och påminner om skillnaden mellan de två gruppernas öden. Den varnar för den dag då endast ens egna handlingar gagnar.

– Att framhäva Koranens storhet

Dess kraft är sådan att om den sändes ned över ett berg skulle det krossas av fruktan.

– Att klargöra skillnaden mellan paradisets folk och helvetets folk

– Att avsluta med Allahs namn och egenskaper

Suran avslutas med en mäktig presentation av Allahs skönaste namn och upphöjda egenskaper — en påminnelse om varför Koranen är så mäktig och varför dess budskap är sant.

KORANEN & SUNNAH