Vetenskapliga mirakel
Koranens vetenskapliga mirakel
”Koranens vetenskapliga mirakel” är ett ämne som många talar om idag, i takt med att forskningen inom många områden fortsätter. Källan till detta är sannolikt det faktum att det finns bokstavligen hundratals verser i Koranen där Gud pekar på olika aspekter av skapelsen och uppmuntrar människor att reflektera och lära av det de ser.
Kort efter att jag blev muslim blev jag medveten om Maurice Bucaille’s The Bible, the Quran and Science. För korthetens skull vill jag dela med mig av de viktiga slutsatser han kom fram till:
Koranen följer efter de två uppenbarelser som föregick den och är inte bara fri från motsägelser i sina berättelser—ett tecken på de olika mänskliga manipulationer som finns i evangelierna—utan erbjuder en egen kvalitet för dem som undersöker den objektivt och i ljuset av vetenskap, dvs. dess fullständiga överensstämmelse med modern vetenskaplig data. Dessutom finns det uttalanden i den (som har visats) som är kopplade till vetenskap: och ändå är det otänkbart att en man på Muhammads tid kunde ha varit författaren till dem. Modern vetenskaplig kunskap gör det därför möjligt för oss att förstå vissa verser i Koranen som hittills varit omöjliga att tolka.
Med tanke på kunskapsnivån på Muhammads tid är det otänkbart att många av de uttalanden i Koranen som är kopplade till vetenskap kunde ha varit en människas verk. Det är dessutom helt legitimt, inte bara att betrakta Koranen som uttrycket för en uppenbarelse, utan också att ge den en mycket särskild plats, på grund av den garanti för äkthet den ger och förekomsten av vetenskapliga uttalanden som, när de studeras idag, framstår som en utmaning att förklara i mänskliga termer.[1]
I sin diskussion om Koranen betonar Bucaille tre viktiga punkter:
a) För det första finns det ingenting i Koranen som motsäger modern vetenskap;
b) för det andra finns det ingen hänvisning till några av de falska föreställningar som människor hade på Profeten Muhammads tid, må Guds nåd och välsignelser vara över honom, om skapelsen, universum och vetenskap i allmänhet; och,
c) för det tredje finns det ingen möjlighet att Profeten Muhammad vid sin tid kunde ha känt till många av de fakta som antyds i Koranen.
För korthetens skull är det dock möjligt att här endast diskutera en vers i viss detalj som demonstrerar Koranens ”vetenskapliga mirakel.”[2]
När man läser Koranen är ett ämne som fångar många läsares uppmärksamhet diskussionen om människans skapelse i moderns livmoder. Gud säger i Koranen:
”Vi skapade människan från ett extrakt av lera. Sedan gjorde Vi honom till en droppe i en plats av vila, fast förankrad. Sedan gjorde Vi droppen till en ʿalaqah (igel, något som hänger, och blodklump), sedan gjorde Vi ʿalaqah till en mudghah (tuggad-liknande substans)…” (Koranen 23:12–14)
Denna korta passage är enastående i sin precisa beskrivning av den faktiska processen liksom i sin frihet från alla de felaktiga teorier och uppfattningar som var rådande på Muhammads tid. Som noterat i översättningen kan det arabiska ordet ʿalaqah innebära igel, något som hänger eller blodklump. I verkligheten är alla dessa termer beskrivande för embryot. Faktum är att embryot i sitt tidigaste stadium inte bara faktiskt fysiskt ser ut som en igel[3] utan också ”får sin näring från moderns blod, likt igeln som livnär sig på andras blod.”[4] Alaqah kan återigen också betyda ”något som hänger,” vilket också stämmer för embryot i detta stadium då det sitter hängande i moderns livmoder.[5] Slutligen kan ʿalaqah också betyda blodklump. Återigen är kopplingen till den faktiska fysiska processen mirakulös. Ibrahim skriver:
”Vi finner att embryots och dess säckars yttre utseende under ʿalaqah-stadiet liknar en blodklump. Detta beror på förekomsten av relativt stora mängder blod i embryot under detta stadium… Dessutom cirkulerar inte blodet i embryot förrän i slutet av den tredje veckan. Således är embryot i detta stadium som en blodklump.”[6]
Versen säger att nästa stadium är mudghah eller ”tuggad-liknande substans.” Detta är också en förbluffande exakt beskrivning av nästa embryonala stadium. Vid detta stadium utvecklar embryot somiter längs ryggen och dessa ”liknar något tandavtryck i en tuggad substans.”[7]
Den typ av information som beskrivs ovan har endast ”upptäckts” och observerats av människor sedan utvecklingen av kraftfulla mikroskop. Ibrahim noterar att Hamm och Leeuwenhoek var de första att observera mänskliga spermieceller år 1677 tack vare ett förbättrat mikroskop.[8] Detta ägde rum omkring 1000 år efter Profeten Muhammads tid.
Faktum är att detaljerna och analysen av de koraniska verserna relaterade till embryologi är så omfattande att Keith Moore, professor emeritus i anatomi och cellbiologi vid University of Toronto, har inkluderat dem i en specialutgåva av sin lärobok The Developing Human: Clinically Oriented Embryology.[9] Detta är ett intressant verk som består av Moores kompletta lärobok med insättningar som beskriver några av samma ämnen ur Koranens och Profetens uttalandens perspektiv. Efter att ha diskuterat avancerade ämnen inom embryologi—de flesta resultat av forskning under de senaste årtiondena—skulle denna lärobok sedan ha sidor insatta som beskriver vad Koranen har sagt om samma frågor. Kan du föreställa dig att ta den bästa medicinska boken från bara 200 år sedan och göra något sådant? Det vore absurt och löjeväckande eftersom materialet i den gamla läroboken skulle vara helt irrelevant. Men detta kunde göras med Koranen, en bok som inte ens gör anspråk på att vara en medicinsk lärobok. Naturligtvis har den ett mycket starkare anspråk: den gör anspråk på att vara från Gud.
När han kommenterade den mirakulösa överensstämmelsen mellan uttalanden i Koranen och embryologins historiska utveckling, sade Dr. Moore 1981: ”Det har varit ett stort nöje för mig att hjälpa till att klargöra uttalanden i Koranen om människans utveckling. Det är tydligt för mig att dessa uttalanden måste ha kommit till Muhammad från Gud, eftersom nästan all denna kunskap inte upptäcktes förrän många århundraden senare. Detta bevisar för mig att Muhammad måste ha varit en Guds sändebud.”[10]
Faktum är att Koranen berör många vetenskaper utöver embryologi, såsom astronomi, fysik, geografi, geologi, oceanografi, biologi, botanik, zoologi, medicin och fysiologi.[11] Därför har många andra forskare från olika områden dragit liknande slutsatser om Koranen.[12]
Hur kunde det vara så att denne analfabete man för omkring fjortonhundra år sedan, Profeten Muhammad, producerade en bok av denna natur med så många vetenskapliga fakta och detaljer med perfekt noggrannhet? Kunde det ha varit så att allt detta var en slump och att Profeten var en bedragare? Åtminstone enligt min uppfattning var svaren på sådana frågor mycket tydliga. Faktum är att påståendet att Koranen inte är en uppenbarelse från Gud blir allt svårare att hålla fast vid ju mer man lär sig om Koranen själv.
För övrigt finns det andra historiskt relaterade mirakulösa aspekter av Koranen. Till exempel, till skillnad från Bibeln, hänvisar Koranen till härskaren på Josefs tid som en ”kung” och aldrig som en farao, även om den termen används i Bibeln i berättelsen om Josef, och Koranen använder den termen i berättelsen om Moses. Det verkar, utifrån det bästa som nu kan fastställas, att Josef levde bland de semitiska hyksoskungarna i Egypten och att hans härskare faktiskt inte var en farao.[13] Koranen gör också klart att faraos kropp från uttåget skulle återfinnas och bevaras.[14] Nu anses det att alla faraoner från den tiden faktiskt har bevarats som mumier, något som Profeten inte kunde ha vetat vid den tiden. Detta har lett två forskare till att säga:
”Om den heliga Koranen härleddes från Bibeln [som vissa människor felaktigt hävdar], skulle dessa många bibliska fel ha förts in i den. Varför, till exempel, skulle den heliga Koranen beskriva israeliterna som en liten nation när Bibeln hävdar att de var 2–3 miljoner, ett enormt uppblåst antal som ingen forskare skulle acceptera?… Varför gick den heliga Koranen inte med på den bibliska, och faktiskt logiska, föreställningen att farao slukades av havet, utan sade istället att faraos ’kropp’ räddades? Och varför skulle den heliga Koranen säga detta om farao i synnerhet men inte om andra människor som också förstördes av Gud?…”[15]
Slutligen har muslimska lärda noterat att det särskilda mirakel som gavs till varje profet var relaterat till frågor som deras folk var mest fascinerade av. Således, till exempel, under Moses tid var trolldom mycket populärt, och ett av hans tecken var direkt relaterat till att överträffa människors svaga trick. Under Jesu tid var medicin ett populärt ämne och några av Jesu tecken inkluderade att bota sjuka, uppväcka döda och så vidare. Araberna vid den tiden var mycket stolta över sina litterära färdigheter och, som snart ska noteras, är Koranen ett arabiskt mästerverk bortom vad de kunde åstadkomma. Men Profeten Muhammad sändes inte bara till araberna eller bara till människorna i hans århundrade. I denna tid har vetenskapen praktiskt taget blivit en ”gud” som ersätter den traditionella Guden i den judeo-kristna traditionen. Profeten Muhammads mirakel är faktiskt helt relevant för vetenskapens område som fängslar så många människor idag, vilket återigen visar att Profeten Muhammad verkligen var en profet för hela mänskligheten fram till Domedagen.
Footnotes:
[1] Maurice Bucaille, The Bible, the Quran and Science (Indianapolis, IN: American Trust Publications, 1978), pp. 251-252.
[2] For more details concerning the different stages of human development, the interested reader may also consult Keith L. Moore, Abdul-Majeed A. Zindani and Mustafa A. Ahmed, Quran and Modern Science: Correlation Studies (Bridgeview, IL: Islamic Academy for Scientific Research, 1990), pp. 15-47.
[3] See I. A. Ibrahim, p. 7, Figure 1.
[4] I. A. Ibrahim, p. 6.
[5] See I. A. Ibrahim, p. 7, Figure 2.
[6] Ibrahim, p. 8.
[7] Quoted by Ibrahim, p. 8, from Moore and Persaud, The Developing Human, 5th ed., p. 8. Also see Ibrahim’s figures on page 9.
[8] Ibrahim, pp. 8-10.
[9] See Keith L. Moore [along with Abdul-Majeed Azzindani], The Developing Human: Clinically Oriented Embryology [with Islamic Additions: Correlation Studies with Quran and Hadith] Jeddah, Saudi Arabia: Dar al-Qiblah for Islamic Literature, 1983, in conjunction with W. B. Saunders Company.
[10] Quoted in I. A. Ibrahim, A Brief Illustrated Guide to Understanding Islam (Houston: Darussalam, 1997), p. 10.
[11] For examples concerning these different fields, see Zakir Naik, “The Quran and Modern Science: Compatible or Incompatible?” www.ahya.org.
[12] See I. A. Ibrahim, A Brief Illustrated Guide to Understanding Islam (Houston: Darussalam, 1997), pp. 10ff. This work, in its entirety, is available at www.islam-guide.com. Ibrahim reviews and summarizes the conclusions of Moore and a number of others.
[13] For more details on this point, see Louay Fatoohi and Shetha al-Dargazelli, History Testifies to the Infallibility of the Quran: Early History of the Children of Israel (Delhi, India: Adam Publishers & Distributors, 1999), pp. 81-93.
[14] God says, “So this day We shall deliver your (dead) body (out from the sea) that you may be a sign to those who come after you! And verily, many among mankind are heedless of signs” (Yoonus 10:92). For more on this point, see Fatoohi and al-Dargazelli, pp. 141-145.
[15] Fatoohi and al-Dargazelli, pp. 247-248.
 |
- Strindbergs funderingar kring ateism och vetenskap
- Sheikh-ul-Islam
- Grundandet av Abbasidkalifatet
- ʿAlī ibn Abī Ṭālibs mord i Kufa: historisk och teologisk analys
- Den islamiska kalendern
- Allahs namn och hur man använder dem i duaa
- Sunnah ‑ handlingar på Eid al‑Fitr
- Den första migrationen till Abessinien (Etiopien)
- Profetens ﷺ moder Aminas död
- Den islamiska kalenderns början
