Vers 79:1

وَٱلنَّٰزِعَٰتِ غَرْقٗا

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
وَٱلنَّٰزِعَٰتِwa-n-naziʿativid de som rycker ut
غَرْقٗاgharqanmed kraft / djupt / våldsamt

Teologisk innebörd:

Versen svär vid änglar som rycker ut själarna från de fördärvade: ”Vid de som rycker ut med kraft.” al-Naziʿat gharqan är en bild av Guds straffverkställare – änglar som tar de ogudaktigas själar med våld.

  • al-Tabari: gharqan betyder att de rycker ut själen helt – utan kvarvarande liv.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att de förnekande möter en smärtsam död.
  • al-Jalalayn: versen visar att änglarna är kraftfulla – och utför Guds dom.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att döden är olika för den troende och den förnekande.
  • Bernström: poetisk bild av själslig separation.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att Guds makt sträcker sig till livets slut.

Vers 79:2

وَٱلنَّٰشِطَٰتِ نَشْطٗا

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
وَٱلنَّٰشِطَٰتِwa-n-nashitativid de som drar ut
نَشْطٗاnashtanvarsamt / lätt / mjukt

Teologisk innebörd:

Versen svär vid änglar som varsamt tar de troendes själar: ”Vid de som drar ut varsamt.” al-Nashitat nashtan är en bild av Guds barmhärtighet – där döden för den troende är mild och fridfull.

  • al-Tabari: versen visar att de troendes själar tas med lätthet – som att knyta upp en knut.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att döden är en vila för den rättfärdige.
  • al-Jalalayn: nashtan är motsatsen till gharqan – en mild separation.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att Guds nåd visar sig även i dödsögonblicket.
  • Bernström: poetisk bild av själen som frigörs.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att döden är början på frid – för den troende.

Vers 79:3

وَٱلسَّٰبِحَٰتِ سَبْحٗا

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
وَٱلسَّٰبِحَٰتِwa-s-sabihativid de som simmar / glider
سَبْحٗاsabhani rörelse / flygande / glidande

Teologisk innebörd:

Versen svär vid änglar som rör sig snabbt genom himlarna: ”Vid de som simmar i rörelse.” al-Sabihat sabhan är en bild av änglarnas snabba och smidiga rörelse – när de utför Guds befallningar.

  • al-Tabari: sabhan är som simning – en bild av smidighet och hastighet.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att änglarna är ständigt aktiva – i tjänst hos Gud.
  • al-Jalalayn: versen visar att de rör sig mellan himmel och jord – utan hinder.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att Guds ordning är dynamisk och effektiv.
  • Bernström: poetisk bild av kosmisk rörelse.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att Guds tjänare är snabba och lydiga.

Vers 79:4

فَٱلسَّٰبِقَٰتِ سَبْقٗا

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
فَٱلسَّٰبِقَٰتِfa-s-sabiqatioch de som tävlar / går före
سَبْقٗاsabqani försprång / tävlan

Teologisk innebörd:

Versen svär vid änglar som tävlar om att utföra Guds befallningar först: ”Och de som går före i tävlan.” Detta är en bild av änglarnas iver att lyda – och att Guds ordning är snabb och prioriterad.

  • al-Tabari: sabqan betyder att de tävlar om att nå målet först – i lydnad.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att änglarna är ivriga att tjäna Gud.
  • al-Jalalayn: versen visar att Guds befallningar utförs utan dröjsmål.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att lydnad är aktiv, inte passiv.
  • Bernström: poetisk bild av himmelsk tävlan.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att Guds ord är prioriterat och snabbt verkställt.

Vers 79:5

فَٱلْمُدَبِّرَٰتِ أَمْرٗا

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
فَٱلْمُدَبِّرَٰتِfa-l-mudabbiratioch de som ordnar / styr
أَمْرٗاamransaken / affären / befallningen

Teologisk innebörd:

Versen svär vid änglar som förvaltar och genomför Guds beslut: ”Och de som styr saken.” Detta är en bekräftelse på att Guds ordning är genomtänkt, planerad och utförd av betrodda tjänare.

  • al-Tabari: mudabbirat är änglar som styr regn, död, liv – enligt Guds vilja.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att världen är under Guds kontroll – genom Hans änglar.
  • al-Jalalayn: amran är Guds befallningar – som änglarna verkställer.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att Guds makt är både kosmisk och detaljerad.
  • Bernström: poetisk bild av ordningens arkitekter.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att inget sker utan Guds plan.

Vers 79:6

يَوْمَ تَرْجُفُ ٱلرَّاجِفَةُ

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
يَوْمَyawmaden dag
تَرْجُفُtarjufuskälver / skakar
ٱلرَّاجِفَةُar-rajifahden första skakningen / skälvningen

Teologisk innebörd:

Versen inleder beskrivningen av Domens dag: ”Den dag då den första skälvningen skakar.” ar-Rajifah tolkas som den första blåsningen i basunen – som får jorden och bergen att skälva.

  • al-Tabari: det är den första blåsningen som orsakar panik och förstörelse.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att jordens ordning bryts – och domen närmar sig.
  • al-Jalalayn: versen visar att skälvningen är fysisk och kosmisk.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att Domens dag börjar med en chockvåg.
  • Bernström: poetisk bild av jordens sista andetag.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att allt som är stabilt kommer att skälva.

Vers 79:7

تَتْبَعُهَا ٱلرَّادِفَةُ

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
تَتْبَعُهَاtatbaʿuhaföljer den
ٱلرَّادِفَةُar-radifahden andra / efterföljande skälvningen

Teologisk innebörd:

Versen beskriver den andra blåsningen i basunen: ”Den följs av den andra.” ar-Radifah är den andra blåsningen – då de döda återuppväcks.

  • al-Tabari: den första skälver, den andra återuppväcker.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att livet återvänder – för räkenskap.
  • al-Jalalayn: versen visar att händelserna sker i snabb följd.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att återuppståndelsen är verklig och ordnad.
  • Bernström: poetisk bild av kosmisk rytm.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att döden inte är slutet – utan början på domen.

Vers 79:8

قُلُوبٞ يَوْمَئِذٖ وَاجِفَةٌ

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
قُلُوبٞqulubunhjärtan
يَوْمَئِذٖyawmaʾidhinpå den dagen
وَاجِفَةٌwajifahbävande / skälvande / fyllda av rädsla

Teologisk innebörd:

Versen beskriver människans inre tillstånd på Domens dag: ”Hjärtan på den dagen är bävande.” Wajifah är en bild av djup rädsla, ångest och osäkerhet inför räkenskapen.

  • al-Tabari: hjärtan skälver av rädsla – inför vad som ska avslöjas.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att människan fruktar sin dom.
  • al-Jalalayn: versen visar att rädslan är fysisk – hjärtat rusar.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att inre tillstånd speglar yttre verklighet.
  • Bernström: poetisk bild av hjärtats storm.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att själens tillstånd är avgörande.

Vers 79:9

أَبْصَٰرُهَا خَٰشِعَةٌ

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
أَبْصَٰرُهَاabsaruhaderas blickar / ögon
خَٰشِعَةٌkhashiʿahnedslagna / ödmjuka / fyllda av skräck

Teologisk innebörd:

Versen beskriver blickens tillstånd på Domens dag: ”Deras blickar är nedslagna.” Khashiʿah är en bild av skam, rädsla och underkastelse – när sanningen uppenbaras.

  • al-Tabari: ögonen är nedslagna – av rädsla och skam.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att människan inte vågar se upp.
  • al-Jalalayn: versen visar att blicken speglar hjärtats tillstånd.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att ödmjukhet kommer när makten är hos Gud.
  • Bernström: poetisk bild av blickens kapitulation.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att människan står naken inför sanningen.

Vers 79:10

يَقُولُونَ أَإِنَّا لَمَرْدُودُونَ فِي ٱلْحَافِرَةِ

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
يَقُولُونَyaqulunade säger
أَإِنَّاa-innaska vi verkligen
لَمَرْدُودُونَla-mardudunaåterföras / återvända
فِي ٱلْحَافِرَةِfi l-hafirahtill det ursprungliga / till graven

Teologisk innebörd:

Versen återger de förnekandes hånfulla fråga: ”Ska vi verkligen återvända till det ursprungliga?” al-Hafirah tolkas som graven eller det första tillståndet – ett uttryck för förnekelse av återuppståndelsen.

  • al-Tabari: versen visar att de förnekande hånar tanken på att återuppstå.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av arrogans – att de inte tror på Guds makt.
  • al-Jalalayn: al-hafirah är graven – eller det tillstånd före liv.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att förnekelse ofta yttrar sig som hån.
  • Bernström: poetisk bild av cynism inför det gudomliga.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att många förnekar det de inte förstår.

Vers 79:11

أَإِذَا كُنَّا عِظَامًا نَّخِرَةً

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
أَإِذَاa-idhaska vi då
كُنَّاkunnanär vi är
عِظَامًاʿizamanben / benknotor
نَّخِرَةًnakhirahförmultnade / sönderfallna

Teologisk innebörd:

Versen uttrycker förnekarnas hånfulla invändning: ”Ska vi verkligen återuppväckas när vi är förmultnade ben?” Detta är en bild av arrogans och misstro mot Guds makt att återuppväcka de döda.

  • al-Tabari: de förnekar möjligheten att liv kan återvända efter total förstörelse.
  • Ibn Kathir: människan glömmer att hon skapades från ingenting – och ifrågasätter återuppståndelsen.
  • al-Jalalayn: nakhirah betyder ben som är torra, ihåliga och spröda – en bild av hopplöshet.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att förnekelse ofta bygger på begränsad förståelse.
  • Bernström: poetisk bild av cynism inför livets återkomst.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att Guds makt inte begränsas av människans föreställningar.

Vers 79:12

قَالُوا۟ تِلْكَ إِذٗا كَرَّةٌ خَاسِرَةٞ

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
قَالُوا۟qalude sade
تِلْكَtilkadet där
إِذٗاidhadå / i så fall
كَرَّةٌkarratunen återkomst / återvändo
خَاسِرَةٌkhasirahförlustbringande / förlorande

Teologisk innebörd:

Versen återger deras hånfulla slutsats: ”Då är det en förlorande återkomst.” De erkänner möjligheten till återuppståndelse – men förlöjligar den som meningslös eller skadlig.

  • al-Tabari: de ser återuppståndelsen som något negativt – eftersom de vet vad som väntar.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att förnekelse ofta döljer rädsla.
  • al-Jalalayn: karratun khasirah är en återkomst som inte gynnar dem – eftersom de förnekat.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att hån är ett skydd mot insikt.
  • Bernström: poetisk bild av självironisk förlust.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att vissa hånar det de innerst inne fruktar.

Vers 79:13

فَإِنَّمَا هِيَ زَجْرَةٞ وَٰحِدَةٞ

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
فَإِنَّمَاfa-innamadet är inget annat än
هِيَhiyaden (återuppståndelsen)
زَجْرَةٞzajrahett rop / en befallning
وَٰحِدَةٞwahidahen enda

Teologisk innebörd:

Versen bemöter deras förnekelse: ”Det är bara ett enda rop.” Zajrah wahidah är en bild av Guds makt – att återuppståndelsen sker med ett enda befallande rop.

  • al-Tabari: det är ängelns rop – eller Guds ord – som väcker de döda.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att återuppståndelsen inte kräver ansträngning från Gud.
  • al-Jalalayn: versen visar att det räcker med ett enda gudomligt kommando.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att Guds makt är absolut och omedelbar.
  • Bernström: poetisk bild av livets återkallelse.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att Guds vilja är tillräcklig för att väcka allt till liv.

Vers 79:14

فَإِذَا هُم بِٱلسَّاهِرَةِ

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
فَإِذَاfa-idhaoch då / plötsligt
هُمhumde
بِٱلسَّاهِرَةِbi-s-sahirahpå den öppna platsen / vakna / levande

Teologisk innebörd:

Versen beskriver resultatet av ropet: ”Och då är de på den öppna platsen.” as-Sahirah tolkas som marken där de återuppväcks – eller ett tillstånd av vakenhet och medvetenhet.

  • al-Tabari: det är platsen där de samlas för räkenskap – efter att ha återuppstått.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att de plötsligt är levande – och medvetna om vad som väntar.
  • al-Jalalayn: versen visar att återuppståndelsen sker omedelbart – och de står redo.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att livet efter döden är verkligt och konkret.
  • Bernström: poetisk bild av uppvaknande i domens landskap.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att människan kommer att stå inför Gud – vaken och ensam.

Vers 79:15

هَلْ أَتَىٰكَ حَدِيثُ مُوسَىٰٓ

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
هَلْhalhar
أَتَىٰكَatakakommit till dig
حَدِيثُhadithuberättelsen / nyheten
مُوسَىٰٓMusaom Moses

Teologisk innebörd:

Versen inleder berättelsen om Moses: ”Har berättelsen om Moses kommit till dig?” Detta är en övergång från återuppståndelsen till ett historiskt exempel – som visar Guds makt och vägledning.

  • al-Tabari: versen är en retorisk fråga – för att väcka uppmärksamhet.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att Moses historia innehåller lärdomar om tro, motstånd och Guds ingripande.
  • al-Jalalayn: versen markerar en ny sektion – med profetisk berättelse.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att historien om Moses är en spegel för vår egen tid.
  • Bernström: poetisk bild av profetisk återklang.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att Guds budskap har förmedlats genom historien.

Vers 79:16

إِذْ نَادَىٰهُ رَبُّهُۥ بِٱلْوَادِ ٱلْمُقَدَّسِ طُوًى

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
إِذْidhnär
نَادَىٰهُnadahukallade honom
رَبُّهُۥrabbuhuhans Herre
بِٱلْوَادِbi-l-wadii dalen
ٱلْمُقَدَّسِal-muqaddasden heliga
طُوًىtuwanTuwa (namn på platsen)

Teologisk innebörd:

Versen beskriver Guds kallelse till Moses: ”När hans Herre kallade honom i den heliga dalen Tuwa.” Detta är en bekräftelse på att profetisk vägledning är direkt och helig – och att platsen är utvald.

  • al-Tabari: Tuwa är en dal nära Sinai – helgad av Guds närvaro.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att Moses kallades direkt av Gud – utan mellanled.
  • al-Jalalayn: al-muqaddas betyder renad och helig – platsen är utvald.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att Guds kallelse sker i helighet och syfte.
  • Bernström: poetisk bild av den heliga platsens stillhet.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att profetisk uppdrag börjar med gudomlig kontakt.

Vers 79:17

ٱذْهَبْ إِلَىٰ فِرْعَوْنَ إِنَّهُۥ طَغَىٰ

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
ٱذْهَبْidhhab
إِلَىٰilatill
فِرْعَوْنَFirʿawnFarao
إِنَّهُۥinnahusannerligen han
طَغَىٰtaghahar överträtt / varit arrogant

Teologisk innebörd:

Versen är Guds uppdrag till Moses: ”Gå till Farao – han har överträtt.” Detta är en bekräftelse på att profeter sänds till makten – för att korrigera förtryck.

  • al-Tabari: tagha betyder att han gått över alla gränser – i arrogans och förtryck.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att Farao förnekade Gud och förtryckte folket.
  • al-Jalalayn: versen visar att Moses uppdrag är att konfrontera tyranni.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att sann vägledning utmanar maktmissbruk.
  • Bernström: poetisk bild av profetens väg mot maktens hjärta.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att profetisk uppdrag är moralisk och politisk.

Vers 79:18

فَقُلْ هَل لَّكَ إِلَىٰٓ أَن تَزَكَّىٰ

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
فَقُلْfa-qulså säg
هَلhalfinns det
لَّكَlakaför dig
إِلَىٰٓilaen väg till
أَنanatt
تَزَكَّىٰtazakkarena dig / förbättra dig

Teologisk innebörd:

Versen är Moses inledande budskap till Farao: ”Så säg: Finns det för dig en väg att rena dig?” Detta är en inbjudan till omvändelse – även för den mest arrogante.

  • al-Tabari: tazakka betyder att rena sig från synd och högmod.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att även Farao fick en chans till vägledning.
  • al-Jalalayn: versen visar att Moses börjar med mildhet – inte hot.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att vägledning börjar med inbjudan, inte fördömelse.
  • Bernström: poetisk bild av nådens öppning.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att ingen är bortom Guds kallelse.

Vers 79:19

وَأَهْدِيَكَ إِلَىٰ رَبِّكَ فَتَخْشَىٰ

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
وَأَهْدِيَكَwa-ahdiyakaoch vägleda dig
إِلَىٰ رَبِّكَila rabbikatill din Herre
فَتَخْشَىٰfa-takhshaså att du fruktar / vördar

Teologisk innebörd:

Versen fortsätter Moses budskap: ”Och vägleda dig till din Herre – så att du vördar.” Detta är en bekräftelse på att sann vägledning leder till vördnad – inte bara kunskap.

  • al-Tabari: fa-takhsha betyder att frukta Gud med respekt – inte rädsla.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att Moses vill leda Farao till insikt – inte bara konfrontation.
  • al-Jalalayn: versen visar att målet är andlig förändring – inte politisk seger.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att vägledning är för hjärtat, inte bara för makten.
  • Bernström: poetisk bild av hjärtats öppning.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att vördnad är tecknet på sann tro.

Vers 79:20

فَأَرَاهُ ٱلْءَايَةَ ٱلْكُبْرَىٰ

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
فَأَرَاهُfa-arahuså visade han honom
ٱلْءَايَةَal-ayahtecknet / miraklet
ٱلْكُبْرَىٰal-kubradet största / mäktigaste

Teologisk innebörd:

Versen beskriver Moses mirakel inför Farao: ”Så visade han honom det största tecknet.” Detta är en bekräftelse på att Guds sändebud kommer med bevis – inte bara ord.

  • al-Tabari: det största tecknet är Moses stav som blev en orm – eller hans hand som lyste.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att Farao fick se Guds makt – men ändå förnekade.
  • al-Jalalayn: versen visar att tecknet var tydligt – men hjärtat var stängt.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att mirakel inte räcker om hjärtat är hårt.
  • Bernström: poetisk bild av sanningens uppenbarelse.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att tecken ges – men tro är en inre respons.

Vers 79:21

فَكَذَّبَ وَعَصَىٰ

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
فَكَذَّبَfa-kadhdhabamen han förnekade
وَعَصَىٰwa-ʿasaoch trotsade

Teologisk innebörd:

Versen sammanfattar Faraos svar på Moses kallelse: ”Men han förnekade och trotsade.” Detta är en bekräftelse på att arrogans och vägran att lyda Guds budskap leder till undergång.

  • al-Tabari: han förnekade Moses tecken och vägrade lyda Guds befallning.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av aktiv förnekelse – inte bara passiv ignorans.
  • al-Jalalayn: versen visar att Farao både avvisade budskapet och vägrade underkasta sig.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att förnekelse och olydnad ofta går hand i hand.
  • Bernström: poetisk bild av trots mot sanning.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att makt inte skyddar mot ansvar.

Vers 79:22

ثُمَّ أَدْبَرَ يَسْعَىٰ

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
ثُمَّthummasedan
أَدْبَرَadbaravände sig bort
يَسْعَىٰyasʿaoch skyndade iväg / ansträngde sig

Teologisk innebörd:

Versen beskriver Faraos aktiva motstånd: ”Sedan vände han sig bort och skyndade iväg.” Detta är en bild av att han inte bara avvisade budskapet – utan arbetade aktivt emot det.

  • al-Tabari: han lämnade Moses och började planera motstånd.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att han organiserade sin makt för att bekämpa sanningen.
  • al-Jalalayn: yasʿa betyder att han ansträngde sig – men i fel riktning.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att avvisande ofta följs av aktiv förvrängning.
  • Bernström: poetisk bild av flykt från ansvar.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att vissa vänder ryggen till sanningen – och springer därifrån.

Vers 79:23

فَحَشَرَ فَنَادَىٰ

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
فَحَشَرَfa-hasharaså samlade han (folket)
فَنَادَىٰfa-nadaoch ropade / proklamerade

Teologisk innebörd:

Versen visar Faraos propaganda: ”Så samlade han (folket) och ropade.” Detta är en bild av hur tyranner använder massan för att befästa sin makt och sprida falskhet.

  • al-Tabari: han samlade sitt folk för att förklara sin egen storhet.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att han iscensatte en offentlig förnekelse av Gud.
  • al-Jalalayn: versen visar att han använde sin makt för att vilseleda andra.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att falskhet ofta förstärks genom kollektiv manipulation.
  • Bernström: poetisk bild av maktens teater.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att förtryck ofta söker legitimitet genom massan.

Vers 79:24

فَقَالَ أَنَا۠ رَبُّكُمُ ٱلْأَعْلَىٰ

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
فَقَالَfa-qalaså sade han
أَنَا۠anajag
رَبُّكُمُrabbukumer Herre
ٱلْأَعْلَىٰal-aʿladen högste

Teologisk innebörd:

Versen återger Faraos hädelse: ”Så sade han: Jag är er högste Herre.” Detta är en bild av extrem arrogans – där en människa gör anspråk på gudomlighet.

  • al-Tabari: detta är kulmen på Faraos trots – han sätter sig i Guds ställe.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att han inte bara förnekade Gud – han ersatte Honom.
  • al-Jalalayn: al-aʿla betyder den högste – en titel som tillhör endast Gud.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att högmod är roten till fördärv.
  • Bernström: poetisk bild av maktens självförgudning.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att den som upphöjer sig själv, kommer att förödmjukas.

Vers 79:25

فَأَخَذَهُ ٱللَّهُ نَكَالَ ٱلْءَاخِرَةِ وَٱلْأُولَىٰٓ

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
فَأَخَذَهُfa-akhadhahuså grep honom
ٱللَّهُAllahGud
نَكَالَnakalasom ett straff / avskräckande exempel
ٱلْءَاخِرَةِal-akhirahi det kommande livet
وَٱلْأُولَىٰٓwa-l-ulaoch i det första (det världsliga)

Teologisk innebörd:

Versen beskriver Faraos straff: ”Så grep Gud honom – som ett straff i detta liv och det kommande.” Detta är en bekräftelse på att Guds straff är både världsligt och evigt – särskilt för dem som trotsar Hans makt.

  • al-Tabari: han dränktes i detta liv – och väntar straff i det nästa.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att Guds dom är total – kroppslig och själslig.
  • al-Jalalayn: nakalan betyder ett avskräckande exempel – för andra att lära av.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att högmod och förnekelse får konsekvenser i båda världarna.
  • Bernström: poetisk bild av maktens fall.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att Guds rättvisa är fullständig.

Vers 79:26

إِنَّ فِي ذَٰلِكَ لَعِبْرَةٗ لِّمَن يَخْشَىٰ

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
إِنَّinnasannerligen
فِيfii
ذَٰلِكَdhalikadet där
لَعِبْرَةٗla-ʿibrahen lärdom / varning
لِّمَنli-manför den som
يَخْشَىٰyakhshavördar / fruktar (Gud)

Teologisk innebörd:

Versen avslutar Farao-berättelsen: ”Sannerligen, i detta finns en lärdom för den som vördar.” Detta är en bekräftelse på att historien om Farao är en varning – för dem med öppna hjärtan.

  • al-Tabari: lärdomen är att makt inte skyddar mot Guds straff.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att historia är vägledning – inte bara berättelse.
  • al-Jalalayn: versen visar att vördnad är nyckeln till insikt.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att lärdomar kräver andlig mottaglighet.
  • Bernström: poetisk bild av historiens eko.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att Guds berättelser är till för att väcka hjärtat.

Vers 79:27

ءَأَنتُمْ أَشَدُّ خَلْقًا أَمِ ٱلسَّمَآءُۚ بَنَىٰهَا

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
ءَأَنتُمْa-antumär ni
أَشَدُّashaddumer kraftfulla / svårare att skapa
خَلْقًاkhalqani skapelse
أَمِameller
ٱلسَّمَآءُۚas-samaʾuhimlen
بَنَىٰهَاbanahaHan byggde den

Teologisk innebörd:

Versen ställer en retorisk fråga om Guds makt: ”Är ni svårare att skapa – eller himlen, som Han byggde?” Detta är en bekräftelse på att återuppståndelsen är lätt för Gud – som redan skapat universum.

  • al-Tabari: versen utmanar människans arrogans – och påminner om skapelsens storhet.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att Guds makt är uppenbar i kosmos.
  • al-Jalalayn: versen visar att människan är liten jämfört med himlens struktur.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att återuppståndelsen är lättare än den första skapelsen.
  • Bernström: poetisk bild av himlens arkitektur.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att Guds skapelse är bevis för Hans makt att återuppväcka.

Vers 79:28

رَفَعَ سَمْكَهَا فَسَوَّىٰهَا

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
رَفَعَrafaʿaHan höjde
سَمْكَهَاsamkahadess höjd / valv
فَسَوَّىٰهَاfa-sawwahaoch formade den / jämnade den

Teologisk innebörd:

Versen beskriver hur Gud formade himlen: ”Han höjde dess valv och formade den.” Detta är en bild av Guds precision och makt i skapelsen – som argument för Hans förmåga att återuppväcka.

  • al-Tabari: samk är himlens höjd – ett tecken på Guds storhet.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att himlen är ordnad och balanserad.
  • al-Jalalayn: versen visar att Guds skapelse är både majestätisk och harmonisk.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att skapelsens struktur är ett tecken på Guds visdom.
  • Bernström: poetisk bild av himlens valv.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att universum är ett vittnesmål om Guds makt.

Vers 79:29

وَأَغْطَشَ لَيْلَهَا وَأَخْرَجَ ضُحَىٰهَا

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
وَأَغْطَشَwa-aghtashaoch gjorde mörk
لَيْلَهَاlaylahadess natt
وَأَخْرَجَwa-akhrajaoch lät framträda
ضُحَىٰهَاduhahadess morgonljus / dagsljus

Teologisk innebörd:

Versen beskriver växlingen mellan natt och dag: ”Och Han gjorde dess natt mörk och lät dess dagsljus framträda.” Detta är en bekräftelse på Guds kontroll över tidens rytm – som ett tecken på Hans makt.

  • al-Tabari: aghtasha betyder att Han täckte natten med mörker.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att Gud skapat rytmen i tillvaron.
  • al-Jalalayn: versen visar att både nattens vila och dagens ljus är Guds verk.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att tidens växling är ett tecken på återuppväckelsens möjlighet.
  • Bernström: poetisk bild av ljusets och mörkrets dans.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att varje dag är ett mirakel.

Vers 79:30

وَٱلْأَرْضَ بَعْدَ ذَٰلِكَ دَحَىٰهَا

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
وَٱلْأَرْضَwa-l-ardaoch jorden
بَعْدَbaʿdaefter
ذَٰلِكَdhalikadet där
دَحَىٰهَاdahahabredde ut den / formade den

Teologisk innebörd:

Versen beskriver Guds skapelse av jorden: ”Och jorden – efter det – bredde Han ut.” Dahaha tolkas som att göra jorden beboelig, utsträckt och formad för liv.

  • al-Tabari: dahaha betyder att Han gjorde jorden tillgänglig – för bosättning och odling.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att jorden är skapad med syfte och funktion.
  • al-Jalalayn: versen visar att jorden är en gåva – efter himlens skapelse.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att livets miljö är ett tecken på Guds omsorg.
  • Bernström: poetisk bild av jordens utbredning.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att jorden är ett

Vers 79:31

أَخْرَجَ مِنْهَا مَآءَهَا وَمَرْعَٰهَا

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
أَخْرَجَakhrajaHan lät framträda / förde ut
مِنْهَاminhafrån den (jorden)
مَآءَهَاmaʾahadess vatten
وَمَرْعَٰهَاwa-marʿahaoch dess betesmark / växtlighet

Teologisk innebörd:

Versen beskriver hur Gud förde fram vatten och växtlighet ur jorden: ”Han lät dess vatten och betesmark framträda.” Detta är en bekräftelse på att jorden är skapad för liv – och att Gud försörjer både människa och djur.

  • al-Tabari: maʾaha syftar på regn och källor, marʿaha på grönska och föda.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av Guds aktiva omsorg – inte bara skapelse, utan underhåll.
  • al-Jalalayn: versen visar att jorden är en levande källa – inte bara ett skal.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att försörjning är ett tecken på Guds nåd.
  • Bernström: poetisk bild av livets spirande.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att varje droppe och varje grässtrå är från Gud.

Vers 79:32

وَٱلْجِبَالَ أَرْسَىٰهَا

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
وَٱلْجِبَالَwa-l-jibalaoch bergen
أَرْسَىٰهَاarsahaHan förankrade dem / satte dem fast

Teologisk innebörd:

Versen beskriver hur Gud stabiliserade jorden med berg: ”Och bergen – Han satte dem fast.” Detta är en bild av att Gud skapat balans och stabilitet i naturen.

  • al-Tabari: bergen är som jordens förankringar – som hindrar den från att skälva.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att Guds skapelse är både vacker och funktionell.
  • al-Jalalayn: versen visar att bergen är en del av jordens struktur – inte bara landskap.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att naturens balans är ett tecken på Guds visdom.
  • Bernström: poetisk bild av bergens ro.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att även det mest massiva är Guds verk.

Vers 79:33

مَتَٰعٗا لَّكُمْ وَلِأَنْعَٰمِكُمْ

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
مَتَٰعٗاmataʿantill nytta / som försörjning
لَّكُمْlakumför er
وَلِأَنْعَٰمِكُمْwa-li-anʿamikumoch för era boskap

Teologisk innebörd:

Versen sammanfattar syftet med Guds skapelse av jorden: ”Som försörjning för er och era boskap.” Detta är en bekräftelse på att Guds skapelse är till för att upprätthålla liv – mänskligt och djuriskt.

  • al-Tabari: mataʿ är både nytta och njutning – för kropp och själ.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att Guds gåvor är anpassade till livets behov.
  • al-Jalalayn: versen visar att både människor och djur är del av Guds omsorg.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att tacksamhet bör omfatta hela livets kretslopp.
  • Bernström: poetisk bild av delad försörjning.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att Guds nåd är praktisk och omfattande.

Vers 79:34

فَإِذَا جَآءَتِ ٱلطَّآمَّةُ ٱلْكُبْرَىٰ

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
فَإِذَاfa-idhamen när
جَآءَتِjaʾatikommer
ٱلطَّآمَّةُat-tammatuden överväldigande katastrofen
ٱلْكُبْرَىٰal-kubraden största / mest förödande

Teologisk innebörd:

Versen markerar övergången till Domens dag: ”Men när den största katastrofen kommer.” at-Tammatu al-Kubra är en bild av Domens dag – som överväldigar allt och alla.

  • al-Tabari: det är den slutliga blåsningen – som väcker de döda och för med sig domen.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att inget kan undgå denna dag.
  • al-Jalalayn: versen visar att detta är den mest avgörande händelsen i skapelsen.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att människan måste förbereda sig för denna dag.
  • Bernström: poetisk bild av kosmisk uppgörelse.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att allt annat bleknar inför denna dag.

Vers 79:35

يَوْمَ يَتَذَكَّرُ ٱلْإِنسَٰنُ مَا سَعَىٰ

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
يَوْمَyawmaden dag
يَتَذَكَّرُyatadhakkaruminns / erinrar sig
ٱلْإِنسَٰنُal-insanmänniskan
مَاmavad
سَعَىٰsaʿahan strävade efter / gjorde

Teologisk innebörd:

Versen beskriver människans tillstånd på Domens dag: ”Den dag då människan minns vad hon strävade efter.” Detta är en bekräftelse på att varje handling kommer att återkallas – och vägas.

  • al-Tabari: människan minns sina gärningar – både goda och onda.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att inget är glömt – allt kommer tillbaka.
  • al-Jalalayn: versen visar att minnet är skarpt – och ångern stor.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att livet är en förberedelse för denna stund.
  • Bernström: poetisk bild av själens boköppning.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att varje steg räknas.

Vers 79:36

وَبُرِّزَتِ ٱلْجَحِيمُ لِمَن يَرَىٰ

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
وَبُرِّزَتِwa-burrizatoch framställs / blottläggs
ٱلْجَحِيمُal-jahimhelvetet
لِمَنli-manför den som
يَرَىٰyaraser

Teologisk innebörd:

Versen beskriver helvetets uppenbarelse på Domens dag: ”Och helvetet blottläggs för den som ser.” Detta är en bekräftelse på att straffet är verkligt, synligt och oundvikligt för den som förnekat.

  • al-Tabari: versen visar att helvetet inte längre är dolt – det är synligt för alla.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att de fördömda ser sin destination – med full insikt.
  • al-Jalalayn: yara betyder att se med ögonen – och förstå med hjärtat.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att straffet är inte bara andligt, utan konkret.
  • Bernström: poetisk bild av skräckens uppenbarelse.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att sanningen blir synlig – vare sig man vill eller inte.

Vers 79:37

فَأَمَّا مَن طَغَىٰ

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
فَأَمَّاfa-ammamen vad gäller
مَنmanden som
طَغَىٰtaghaöverträdde / var arrogant

Teologisk innebörd:

Versen inleder kontrasten mellan två grupper: ”Men vad gäller den som överträdde…” Tagha är en bild av arrogans, förnekelse och trots mot Guds gränser.

  • al-Tabari: versen syftar på dem som likt Farao förnekade och förtryckte.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att överträdelse är både moralisk och teologisk.
  • al-Jalalayn: tagha är att gå över gränsen – i handling och hjärta.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att arrogans är roten till fördärv.
  • Bernström: poetisk bild av själens övermod.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att högmod leder till fall.

Vers 79:38

وَءَاثَرَ ٱلْحَيَوٰةَ ٱلدُّنْيَا

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
وَءَاثَرَwa-atharaoch föredrog / satte före
ٱلْحَيَوٰةَal-hayatlivet
ٱلدُّنْيَاad-dunyadet världsliga / detta liv

Teologisk innebörd:

Versen förklarar vad som ledde till överträdelsen: ”Och föredrog det världsliga livet.” Detta är en bekräftelse på att kärlek till detta liv – på bekostnad av det eviga – är en väg till förlust.

  • al-Tabari: att sätta detta liv före det kommande är en form av glömska.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att materiell njutning kan förblinda hjärtat.
  • al-Jalalayn: versen visar att prioriteringarna avslöjar hjärtats tillstånd.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att detta liv är ett test, inte ett mål.
  • Bernström: poetisk bild av världens lockelse.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att evigheten är viktigare än ögonblicket.

Vers 79:39

فَإِنَّ ٱلْجَحِيمَ هِيَ ٱلْمَأْوَىٰ

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
فَإِنَّfa-innadå är sannerligen
ٱلْجَحِيمَal-jahimhelvetet
هِيَhiyadet är
ٱلْمَأْوَىٰal-maʾwatillflykten / slutdestinationen

Teologisk innebörd:

Versen ger den slutliga domen för den arrogante: ”Då är helvetet hans tillflykt.” Detta är en bekräftelse på att den som förnekar och föredrar detta liv får sin plats i helvetet.

  • al-Tabari: al-maʾwa är platsen där man bor – en permanent vistelse.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att helvetet är slutstationen för den som trotsar Gud.
  • al-Jalalayn: versen visar att detta är en rättvis konsekvens – inte en slump.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att varje val har ett slut.
  • Bernström: poetisk bild av själens fallna hem.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att tillflykt kan vara straff – beroende på livsval.

Vers 79:40

وَأَمَّا مَنْ خَافَ مَقَامَ رَبِّهِۦ وَنَهَى ٱلنَّفْسَ عَنِ ٱلْهَوَىٰ

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
وَأَمَّاwa-ammamen vad gäller
مَنْmanden som
خَافَkhafafruktade / vördade
مَقَامَmaqamastånd / ställning / möte
رَبِّهِۦrabbihisin Herre
وَنَهَىwa-nahaoch hindrade
ٱلنَّفْسَan-nafssin själ
عَنِʿanifrån
ٱلْهَوَىٰal-hawabegär / impulser / lustar

Teologisk innebörd:

Versen beskriver den rättfärdiges väg: ”Men den som fruktar sin Herres stånd och hindrar sin själ från begär…” Detta är en bekräftelse på att vördnad och självdisciplin leder till frälsning.

  • al-Tabari: maqam rabbihi är mötet med Gud – eller Hans upphöjda ställning.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att inre kamp är nyckeln till framgång.
  • al-Jalalayn: al-hawa är själens impulser – som måste kontrolleras.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att fruktan och självkontroll är vägen till paradiset.
  • Bernström: poetisk bild av själens seger.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att sann tro visar sig i handling.

Vers 79:41

فَإِنَّ ٱلْجَنَّةَ هِيَ ٱلْمَأْوَىٰ

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
فَإِنَّfa-innadå är sannerligen
ٱلْجَنَّةَal-jannahparadiset
هِيَhiyadet är
ٱلْمَأْوَىٰal-maʾwatillflykten / slutdestinationen

Teologisk innebörd:

Versen ger den rättfärdiges belöning: ”Då är paradiset hans tillflykt.” Detta är en bekräftelse på att den som fruktar Gud och behärskar sina begär får evig vila.

  • al-Tabari: al-maʾwa är en trygg plats – där själen finner ro.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att paradiset är slutmålet för den som lyder Gud.
  • al-Jalalayn: versen visar att belöningen är både fysisk och andlig.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att paradiset är resultatet av inre kamp.
  • Bernström: poetisk bild av själens hemkomst.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att sann frid finns hos Gud.

Vers 79:42

يَسْـَٔلُونَكَ عَنِ ٱلسَّاعَةِ أَيَّانَ مُرْسَىٰهَا

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
يَسْـَٔلُونَكَyasʾalunakade frågar dig
عَنِʿaniom
ٱلسَّاعَةِas-saʿahtimmen / Domens stund
أَيَّانَayyananär
مُرْسَىٰهَاmursahadess ankomst / förankring / tidpunkt

Teologisk innebörd:

Versen inleder temat om Domens dags tidpunkt: ”De frågar dig om timmen – när är dess ankomst?” Detta är en bild av människans nyfikenhet – ibland hånfull, ibland genuin – om när domen kommer.

  • al-Tabari: mursaha betyder när den förankras – när den verkligen inträffar.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att vissa frågar för att förneka – inte för att förstå.
  • al-Jalalayn: versen visar att tidpunkten är dold – och inte tillgänglig för profeten.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att fokus bör ligga på förberedelse, inte tidpunkt.
  • Bernström: poetisk bild av den okända timmen.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att kunskap om tidpunkten är hos Gud.

Vers 79:43

فِيمَ أَنتَ مِن ذِكْرَىٰهَا

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
فِيمَfimavad har du med
أَنتَantadu
مِنminatt göra med
ذِكْرَىٰهَاdhikrahadess påminnelse / kunskap / erinran

Teologisk innebörd:

Versen är Guds svar till profeten: ”Vad har du med dess erinran att göra?” Detta är en bekräftelse på att tidpunkten för Domens dag är Guds exklusiva kunskap – inte ens profeten känner den.

  • al-Tabari: versen visar att profetens uppgift är att varna – inte att ange tid.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att kunskapen om timmen är förbehållen Gud.
  • al-Jalalayn: dhikraha betyder att nämna eller erinra – och profeten har inte fått den kunskapen.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att fokus bör ligga på handling, inte spekulation.
  • Bernström: poetisk bild av den förbjudna kunskapen.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att profetens roll är vägledning – inte kalender.

Vers 79:44

إِلَىٰ رَبِّكَ مُنتَهَىٰهَا

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
إِلَىٰilatill
رَبِّكَrabbikadin Herre
مُنتَهَىٰهَاmuntahahadess slutpunkt / kunskap / bestämning

Teologisk innebörd:

Versen förklarar vem som har kunskap om Domens dag: ”Dess slutpunkt är hos din Herre.” Detta är en bekräftelse på att endast Gud vet när Domens dag kommer – inte ens profeten har tillgång till den kunskapen.

  • al-Tabari: muntahaha betyder dess slut, dess tidpunkt, dess förverkligande – allt är hos Gud.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att tidpunkten är en gudomlig hemlighet.
  • al-Jalalayn: versen visar att profeten inte har ansvar för att ange tid – bara att varna.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att människan bör fokusera på förberedelse, inte spekulation.
  • Bernström: poetisk bild av tidens slut i Guds hand.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att Gud ensam bestämmer när domen ska ske.

Vers 79:45

إِنَّمَآ أَنتَ مُنذِرُ مَن يَخْشَىٰهَا

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
إِنَّمَآinnamadu är endast
أَنتَantadu
مُنذِرُmundhiruen varnare
مَنmanför den som
يَخْشَىٰهَاyakhshahavördar / fruktar den (Domens dag)

Teologisk innebörd:

Versen förtydligar profetens roll: ”Du är endast en varnare för den som fruktar den.” Detta är en bekräftelse på att profetens uppgift är att varna – inte att avslöja tidpunkten – och att varningen endast når dem som är mottagliga.

  • al-Tabari: versen visar att profetens roll är pedagogisk – inte profetisk i tid.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att vägledning kräver mottaglighet.
  • al-Jalalayn: yakhshaha syftar på dem som fruktar Domens dag – och därför lyssnar.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att varning är effektiv endast för den som har vördnad.
  • Bernström: poetisk bild av budskapets riktning.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att profetens ord är för hjärtan som vill höra.

Vers 79:46

كَأَنَّهُمْ يَوْمَ يَرَوْنَهَا لَمْ يَلْبَثُوٓا۟ إِلَّا عَشِيَّةً أَوْ ضُحَىٰهَا

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
كَأَنَّهُمْka-annahumsom om de
يَوْمَyawmaden dag
يَرَوْنَهَاyarawnahade ser den (Domens dag)
لَمْlaminte
يَلْبَثُوٓا۟yalbathuhar vistats / stannat
إِلَّاillaannat än
عَشِيَّةًʿashiyyatanen kväll
أَوْaweller
ضُحَىٰهَاduhahadess morgonstund

Teologisk innebörd:

Versen beskriver människans upplevelse av livet – i ljuset av Domens dag: ”Som om de, den dag de ser den, inte hade vistats annat än en kväll eller en morgonstund.” Detta är en bekräftelse på att detta liv kommer att kännas kort – när evigheten börjar.

  • al-Tabari: versen visar att världslivet kommer att kännas som ett ögonblick.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att tidens värde omvärderas i evighetens ljus.
  • al-Jalalayn: versen visar att ånger kommer – när man inser hur kort tiden var.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att detta liv är en förberedelse, inte ett mål.
  • Bernström: poetisk bild av tidens försvinnande.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att evigheten gör det världsliga obetydligt.

KORANEN & SUNNAH